Den 2010 Interagency Autism samordningskommittén strategisk plan för autism Forskning

Förord

Med den senaste tidens rapporter om att autism spektrumstörning (ASD) blir allt vanligare - nu beräknas påverka cirka 1 procent av barnen i USA - ansträngningar för att påskynda forskningen ta på ännu större brådska och betydelse.

I utvecklingen av 2010 strategiska planen för ASD Research, Interagency Autism samordningskommittén (IACC) uppdateras den tidigare planen för att markera de mest akuta forskningsbehov och möjligheter för området idag. Planen, som måste uppdateras årligen i enlighet med bekämpning Autism lag (CAA) 2006, ger en plan för autism forskning som är rådgivande till Institutionen för hälsa och mänskliga tjänster och fungerar som en grund för partnerskap med andra myndigheter och privata organisationer som deltar i autism forskning och tjänster. I processen att utveckla uppdateringen av planen 2010, samlas kommittén feedback från forskare, intresseorganisationer, forskningsfinansiärer, och medlemmar av allmänheten för att vägleda sina ansträngningar för att förfina den första versionen släpptes 2009.

"På den här första uppdateringen av planen, den IACC verkligen sätta sin skuldra till hjulet, lägga inte bara nya mål men ett nytt kapitel, liksom", säger Dr Thomas Insel, MD, IACC ordförande och chef för National Institute of Mental Health (NIMH), en del av National Institutes of Health (NIH).

Dessa betydande revideringar, som omfattar tillägg av ett nytt kapitel om infrastruktur, kom efter en årslång process där IACC genomfört en omfattande analys av nuvarande ASD forskningsfinansiering och sammanfattade stora forsknings framsteg under det föregående året. Den IACC reviderade också 2009 Planen bygger på offentlig ingång genom en formell begäran om upplysningar, ett stadshus möte, och andra offentliga kommentarer. Under en tvådagars workshop, inbjudna paneldeltagare ansåg all denna information som de gjorde rekommendationer för uppdateringen.

Under uppdateringsprocessen, hörde IACC att det behövs mer forskning om vuxna, mer fokus på icke-verbala personer med ASD, och behovet av bättre infrastruktur för forskning - från biologiska prov förråden bättre övervakning. 2010 års strategiska planen behandlar dessa behov och har utvecklat ytterligare mål med rekommenderade budgetar för forskning.

ASD forskning har blivit en nationell prioritet, ta emot en massiv ökning i finansieringen genom den amerikanska Återvinning och Reinvestment Act (Arra) 2009. Med större finansiella resurser och 2010 strategiska planen att rikta framtida arbete har forskare fått verktyg för att göra stora framsteg i att förstå ASD, utveckla potentiella interventioner, och förbättra livskvaliteten för personer med ASD och deras familjer.

Introduktion

Två decennier sedan, autism var lite känd, ovanlig sjukdom. Idag, med prevalensskattningarna ökar i en alarmerande takt, är autism fram som en nationell nödsituation hälsa. Autism är nu erkänd som en grupp av syndrom som betecknas som autismspektrumstörning (ASD). De senaste Centers for Disease Control and Prevention (CDC) prevalens uppskattningar av ASD för barn är 1 på 110 (CDC, 2009). Dessa uppskattningar, mer än tio gånger högre än två decennier sedan, höja flera brådskande frågor: Varför har det skett en sådan ökning av prevalensen? Vad kan göras för att vända denna oroväckande trend? Hur kan vi förbättra resultaten av människor redan drabbats, däribland ungdomar och vuxna?

Metoder för ASD diagnos har utvecklats som mer har lärt sig om sjukdomen. För närvarande är ASD diagnostiseras på en kombination av beteendemässiga egenskaper på nedskrivningsbehov i verbala och icke-verbala kommunikationsförmåga och sociala interaktioner, och begränsad, repetitiva och stereotypa beteendemönster, och dessa kan variera i påverkan från mild till betydligt invalidiserande. Adekvat itu med dessa villkor kräver avancerade pedagogiska och terapeutiska metoder. Vissa personer med ASD har också en rad medicinska tillstånd, inklusive, men inte begränsat till: motor och sensoriska funktionsnedsättningar, kramper, immunologiska och metabola störningar, sömnproblem, och gastrointestinala symtom.

Kostnaden för ASD till drabbade människor, familjer och samhället är enorm. En stor majoritet av vuxna med ASD kämpa med pågående och mestadels otillfredsställda behov av sysselsättning, bostäder, tjänster och stöd. Compounding dessa stressfaktorer, familjer med ett barn med autism förlorar vanligtvis inkomster, möjligen som ett resultat av en förälder som lämnar arbetskraften för att ta hand om och möta den speciella hälso- och utbildningsbehov hos barnet (Montes & Halterman, 2008). Kostnaden för samhället av ASD beräknas för närvarande vara $ 35- $ 90000000000 årligen, desto högre skattning är jämförbar med Alzheimers sjukdom (Ganz, 2007; Järbrink & Knapp, 2001). Även forskning om ASD har expanderat under det senaste decenniet, kvarstår ett akut behov av fortsatt stöd forskningen.

Det är viktigt att resurserna ägnas åt forskning i proportion till folkhälso behov. Specifikt behöver vi forskning som fördjupar vår förståelse av ASD, inklusive de komplexa genetiska och miljömässiga faktorer som spelar en roll i dess orsakssamband; utveckling av förbättrade ASD diagnostiska metoder och behandlingar; och vetenskap för att höja nivån på tjänsterna och stöder tillgängliga för personer med ASD, deras familjer och vårdgivare. Med nuvarande vetenskapliga kunskaper och verktyg, har vi aldrig tidigare skådad potential för upptäckter som kommer att förbättra livskvaliteten för personer med ASD.

Som svar på den ökade samhälleliga oro över ASD, kongressen passerade Bekämpning Autism lag (CAA) 2006 (PL 109-416). Genom denna lag avsedda kongressen att snabbt öka, öka takten och förbättra samordningen av den vetenskapliga upptäckten i ASD forskningen. Luftfartsverket kräver Interagency Autism samordningskommittén (IACC) att utveckla och årligen uppdatera en strategisk plan för ASD forskning, inklusive föreslagna budgetkrav.

Driven av både känslan av brådska och en anda av samarbete, det IACC utvecklat en inledande strategisk plan för ASD forskning under 2009 och reviderades den under 2010 i enlighet med Luftfartsverket. Planen och de revideringar har utvecklats genom omfattande och iterativ input från medlemmar av allmänheten, akademiska och opinionsbildning samhällen. Vid utvecklingen och revidera den strategiska planen, den IACC:

  • Identifierade senaste investeringar och prestationer i ASD forskning.
  • Bedömt styrkor, svagheter, möjligheter och luckor i ASD forskningsföretag.
  • Rynkad idéer till forskningsmöjligheter från olika grupper av intressenter.
  • Trädde fyra vetenskapliga seminarier och beställt input från allmänheten och icke-statliga forskningsfinansiärer för att identifiera forskningsmöjligheter.
  • Sammankallats expert arbetsgrupper att rekommendera mål och strategier för forskning.
  • Sammankallats programmatiska och agentur experter för att utarbeta och rekommendera professionella bedömning budgetberäkningar för varje mål i planen.
  • Kallade en vetenskaplig workshop för att se över och revidera den strategiska planen för 2009.

Den strategiska planen innehåller denna samling av input i två huvuddelar. Först, grunden för planen - vision, mission, kärnvärden och övergripande teman - beskrivs. Resten av planen är organiserad kring sju kritiska frågor från människor och familjer som lever med ASD.

Varje fråga följs av en kort diskussion om vad vi idag känner och behöver från forskning, en målsättning mål, forskningsmöjligheter och mål. Denna ram valdes av IACC att betona behovet av konsumentfokuserad forskning som tar upp de mest angelägna frågorna för människor och familjer som lever med ASD, och att koppla dessa frågor till specifika forskningsinsatser.

Vision Statement

Den strategiska planen kommer att accelerera och inspirera forskning som i grunden kommer att förbättra hälsa och välbefinnande för varje person på autismspektrumet över livslängden. Planen kommer att sätta standarden för offentlig-privat samarbete och samhällsengagemang.

Mission Statement

Den Syftet med den strategiska planen är att fokusera, samordna och påskynda forskning av hög kvalitet och vetenskapliga upptäckten i samarbete med berörda parter för att besvara de akuta frågorna och behoven hos människor på autismspektrum och deras familjer.

Kärnvärden

Den IACC antagit dessa kärnvärden och betonade deras betydelse för den strategiska planen utveckling och genomförande:

Känsla av brådska - Vi kommer att fokusera på vilka åtgärder vi kan vidta för att snabbt och effektivt reagera på de behov och utmaningar som människor och familjer som drabbats av ASD.

Excellence - Vi kommer att fortsätta innovativ grundforskning och klinisk forskning av högsta kvalitet för att skydda säkerheten och främja de intressen som människor som drabbats av ASD.

Spirit of Collaboration – We will treat others with respect, listen to diverse views with open minds, discuss submitted public comments, and foster discussions where participants can comfortably offer opposing opinions.

Consumer-focused – We will focus on making a difference in the lives of people affected by ASD, including people with ASD, their families, medical practitioners, educators, and scientists. It is important to consider the impact of research on the human rights, dignity, and quality of life of people with ASD from prenatal development forward.

Partnerships in Action – We will value cross-disciplinary approaches, data sharing, teamwork, and partnerships with clearly defined roles and responsibilities.

Accountability – We will develop SMART ( S pecific, M easurable, A chievable, R ealistic, and T ime-bound) research objectives aligned with funding priorities and develop systems for evaluation, assessing impact, and course corrections.

Crosscutting Themes

The Strategic Plan for ASD Research is designed to highlight the most promising research ideas, while appreciating the inherent unpredictability of research. These ideas form the basis for the research opportunities and objectives of the Strategic Plan. In the process of gathering ideas from ASD stakeholders for this Plan, certain themes emerged repeatedly. These themes are highlighted here to emphasize their importance across the framework.

Heterogeneity : Although certain core features are present at varying degrees among all people with ASD—ie, social impairments, communication difficulties, and stereotyped behaviors—considerable heterogeneity exists as well. In the context of ASD, the term heterogeneity refers to the constellation of behavioral and medical conditions and symptoms that may accompany the disorder. The spectrum includes people with ASD who are nonverbal and cannot live independently, and others who find gainful employment and live independently. There is little reason to assume that this spectrum identifies a single disorder. Rather, the spectrum encompasses a range of disorders. The heterogeneity of ASD poses both challenges and opportunities to researchers: challenges, because there are likely to be many different causal factors and trajectories for ASD subtypes, and opportunities, because recognition of the variety of ASD phenotypes can lead to more appropriate diagnosis, more precisely targeted treatments, and increased public awareness about the diversity inherent in ASD. Heterogeneity has a profound impact on the priorities and tactics of ASD research, because any given study must either focus on a particular focal point on the spectrum, or must be sufficiently complex and resourced to encompass a broader range along the spectrum. Acknowledging heterogeneity also has implications for intervention. With multiple causes and symptoms, there likely will be multiple ways and approaches to intervene (eg, medical, behavioral, nutritional). In so doing, the ASD field will be more strategically positioned to determine what works best for which people.

Prevention : It is critical for research to identify the methods and approaches that can be used to prevent the challenges and disabilities of ASD. Additionally, if one views ASD as a biological disorder triggered in genetically susceptible people by environmental factors, then prevention can include prevention of new cases of ASD through the identification and elimination of environmental causes. What is essential for ASD research is to develop the state of knowledge to a level similar to what is now available in fields such as cardiology. No longer do we need to wait for someone to suffer a heart attack before providing life-saving treatments. Rather, early interventions are applied upon the detection of risk factors so as to preempt these more serious consequences. Having sound research on the risk factors and the environmental triggers for ASD ultimately may allow us to achieve the goal of prevention: preventing the development of the disorder in some people at risk or reducing the degree of severity in those affected.

Earlier Detection : ASD is a developmental brain disorder that is currently diagnosed by the observation of core behavioral symptoms. As with many neurodevelopmental disorders, brain dysfunction may precede abnormal behavior by months or even years. However, without biomarkers to detect people either with or “at risk” for ASD during pre- or neonatal periods, diagnosis must rely on behavioral observations long after birth. As a result, intervention efforts may miss a critical developmental window. Until recently, most children with ASD in the United States (US) did not receive a diagnosis until school age, and diagnosis was further delayed among disadvantaged or rural populations (Mandell et al., 2007). It is critical that the field enhance methods for detecting ASD earlier in life and across diverse populations, in order to bring about earlier intervention. Furthermore, a recurrent theme expressed during the scientific workshops for the Plan was the need for biomarkers to identify ASD risk before the behavioral manifestations and the delayed developmental trajectory are established.

Lifespan Perspective : Historically, ASD has been characterized as a disorder of childhood. Although most people with ASD will not outgrow their diagnosis, their symptoms will change in form and severity over time. There was great support during the development of this Plan for more research on ASD in older people, especially the need for practical strategies for increasing the quality of life and functioning of adolescents and adults with ASD. As people with ASD advocate for themselves and expand our knowledge of their experiences and needs, they become partners in the research effort.

Datadelning: Data delning tillåter forskare till: (a) validera forskningsresultat från andra utredare; (b) pool standardized information collected by many different researchers to facilitate rapid progress; and, (c) use data collected by others to explore hypotheses not considered by the original investigators. The expectations for data sharing have increased with the recognition that larger samples are needed to answer many research questions and with the sense of urgency for making progress. Databases for neuroimaging scans and genomic sequence are already proving important for ASD research. Wide adoption of a standardized data sharing system like the National Database for Autism Research (NDAR) can provide the necessary infrastructure to combine important research participant data and thereby propel ASD research forward.

Resources : In addition to data sharing, research often depends on the availability and quality of research resources, such as access to scientific instruments and repositories of biospecimens. An important resource, paradoxically, is the identification, assessment, and collection of biospecimens from people who do not have the disorder, as a basis for comparison. Such comparison groups serve a critical role in interpreting ASD research and findings. Moreover, human resources such as adequate numbers of well-trained researchers and administrators are vital to these efforts. This need cannot be understated. Attracting a cadre of rigorously trained researchers, including those outside the ASD research field, will foster innovative ideas and inter-disciplinary approaches.

Public-Private Partnerships : A strength of current ASD research is the degree of private involvement and investment in research funding from advocacy groups and committed stakeholders. In addition, the amount of research dollars awarded by the US government for ASD research has grown rapidly over the past ten years. There is currently a great willingness on the part of government agencies and private organizations to collaborate on the development and implementation of the Strategic Plan for ASD Research. In fact, the Strategic Plan is built on the premise that the public and private sectors will work collaboratively to better leverage resources to advance the research opportunities and objectives put forth in the Plan.

Community Engagement in ASD Research :People with ASD, their families, their educators, their caregivers, and advocacy organizations have vital roles to play in shaping, participating in, and disseminating research. Their insights and perspectives are needed in order for interventions and services to be developed that will have maximal impact and have the strongest evidence and means for real-world uptake and utilization. Strategies are needed to gain and use the first-hand experience of people with ASD, their families, and caregivers.

Question 1: When Should I Be Concerned?

  • What are the early signs of ASD?
  • Are there typical characteristics that are part of an ASD diagnosis?
  • How do variations in symptoms and severity create challenges in early diagnosis of ASD?

What do we know?

A child's caregivers are often first to identify the signs of ASD. In the classic case, there may be delays or plateaus in a child's attainment of developmental milestones, such as the use of gestures, responding to name, or the onset of speech and pretend play. In other cases, the first signs of ASD occur in young children who appear to regress after they seem to have been developing normally. Current diagnostic criteria and classifications of ASD represent progress in identifying a core set of developmental symptoms that, in the past, might have been attributed to other disorders because of more narrowly defined ASD evaluation criteria.

The diagnosis of ASD can be reliably made by age three, because the core symptoms emerge by that time. However, most children eventually diagnosed with ASD exhibit signs of abnormal development well before the age of two. Recent studies of children at high risk because of the presence of a sibling with ASD suggest that many cases of autism can be detected by 12 months of age using simple behavioral tests, such as response to calling the child's name or ease of engaging the child in jointly looking at an object (Landa, Holman, & Garrett-Mayer, 2007). Nevertheless, the average age of diagnosis is 5 years (Wiggins, Baio, & Rice, 2006). A number of screening tools have been developed for detecting autism for children of varied ages and different levels of clinical variability. There are tools available for parents and caregivers, including a video glossary of early “red flags” of ASD in young children developed to help families and professionals learn how to identify subtle differences in development that may indicate areas of concern (Wetherby et al., 2007). In terms of diagnosis, there is emerging evidence that tools can be developed with sufficiently high sensitivity and specificity to support epidemiologic and risk factor studies.

Nationwide, there has been an effort to improve early identification of children with ASD to improve their functioning and outcomes. A recently published randomized, controlled trial demonstrated how a comprehensive developmental behavioral intervention for toddlers with ASD led to improvements in cognitive and adaptive behavior, thereby emphasizing the importance of early identification of and intervention for young children with ASD (Dawson et. al., 2009). Various public campaigns, including the CDC's “Learn the Signs. Act Early,” have been initiated in recent years to raise awareness about the importance of early identification of developmental delays, including those associated with ASD. The American Academy of Pediatrics recommends screening children for ASD at 18 and 24 months with a standardized screening tool.

What do we need?

Most cases of autism and related disorders are not diagnosed until after a child's third birthday and sometimes not until adulthood, yet early intervention can have a critical influence on the future course of ASD. Moreover, many children from culturally, linguistically, and other diverse groups may have limited access to assessment services leading to delays in diagnosis (Mandell et al., 2009). Several issues have limited the use of early interventions. It remains difficult to diagnose ASD in very young children because there is considerable healthy variation in the age at which infants and toddlers reach typical developmental milestones (eg, speech) and delays do not always indicate the presence of a disorder. The diagnosis of an ASD in a person of any age is currently based on behavioral and cognitive signs, reflecting abnormal brain development, but not on detection of brain or other biological differences that may be present before the emergence of the behavioral or cognitive signs. The discovery of reliable biomarkers could potentially identify people with ASD, or infants who will subsequently develop or are already developing subtle signs of ASD.

Children with ASD develop along different trajectories, some show abnormal behavior soon after birth, others develop normally for the first year or longer and then regress while others appear to later improve significantly. Greater clarity is needed in identifying these different trajectories and greater consistency is needed in applying their definitions. Healthcare and other early care and education providers may not have received training in recognizing the early warning signs of ASD. Pediatricians may not have received training on using existing screening tools at well check-ups as recommended by the American Academy of Pediatrics and some caregivers may be unaware of the early warning signs of ASD or where to access services, leading to delays in diagnosis.

Although families are eager for guidance, more research is needed to better answer the question of when developmental variation should become cause for concern. We need studies that test both new and current diagnostic and screening methods and that integrate both developmental and biologic approaches in community-based settings. In particular, studies need to be designed to validate methods in underrepresented minorities and disadvantaged populations. Such studies could increase our understanding of barriers to diagnosis and access to services. Taken together, earlier identification coupled with increased access to interventions and services could reduce disparities in health care and service provision, and ultimately improve outcomes for people with ASD.

Scientific studies of ASD require the reliable diagnosis of participants but this can be a time consuming and labor intensive process. Therefore, streamlined diagnostic approaches that facilitate the enrollment of research participants are needed. Researchers also need ASD measures that are easy to administer and are sensitive to changes in clinical status. With regard to heterogeneity, identifying characteristics that are specific to certain ASD subpopulations could potentially identify neurobiological and genetic markers and improve our understanding of more global causal and intervention mechanisms.

Aspirational Goal : Children at Risk for ASD will be Identified Through Reliable Methods Before ASD Behavioral Characteristics Fully Manifest.

Research Opportunities

  • Valid and reliable ASD screening instruments and approaches, including general developmental screening instruments for use in community settings to identify a wide range of people, including younger children, adolescents, adults, people with co-occurring medical conditions, and people with subtle characteristics, who require diagnostic evaluation.
  • Sensitive and efficient clinical diagnostic tools for diagnosing ASD in widely diverse populations, including underrepresented racial and ethnic groups, females, younger, older age groups, people with co-occurring medical conditions.
  • ASD measures that are easy to administer and sensitive to incremental changes in both core and associated ASD characteristics. Such measures can be used to help track the clinical course of people with ASD, monitor responses to interventions, and provide information about the broader autism phenotype.
  • Detailed criteria for specific ASD sub-types in order to better describe the variations in characteristics and severity and study how these variations relate to underlying pathology, intervention strategies, and outcomes.
  • ASD subpopulations and associated biobehavioral markers that provide early indication of ASD risk and opportunities for appropriate early intervention.
  • Protocols for genetic testing in routine clinical practice in order to identify people at risk for ASD. Identification of people with genetic variations associated with ASD will facilitate intensive studies of ASD subpopulations with shared genetic risk factors to characterize common phenotypic and biological features.
  • Inclusion of ethical considerations into the diagnosis and screening processes, including consideration of the implications of genetic testing.
  • Addressing barriers to the use of screening and diagnostic tools in minority populations and in community settings, including training programs for professionals.

Short-Term Objectives

  1. Develop, with existing tools, at least one efficient diagnostic instrument (eg, briefer, less time intensive) that is valid in diverse populations for use in large-scale studies by 2011. IACC Recommended Budget: $5,300,000 over 2 years.
  2. Validate and improve the sensitivity and specificity of new or existing screening and diagnostic tools, including comparison of general developmental screening versus autism-specific screening tools, in both high risk and population-based samples through studies of the following community populations that are diverse in terms of age, socio-economic status, race, ethnicity, characteristics of ASD, and general level of functioning by 2012. IACC Recommended Budget: $5,400,000 over 3 years.
  3. New objective
    Conduct at least three studies to identify reasons for the health disparities in accessing early screening and diagnosis services by 2012. IACC Recommended Budget: $2,000,000 over 2 years.
  4. New objective
    Conduct at least two studies to understand the impact of early diagnosis on choice of intervention and outcomes by 2015. IACC Recommended Budget: $6,000,000 over 5 years .

Long-Term Objectives

  1. Identify behavioral and biological markers that separately, or in combination, accurately identify, before age 2, one or more subtypes of children at risk for developing ASD by 2014. IACC Recommended Budget: $33,300,000 over 5 years.
  2. Develop at least five measures of behavioral and/or biological heterogeneity in children or adults with ASD, beyond variation in intellectual disability, that clearly relate to etiology and risk, treatment response and/or outcome by 2015. IACC Recommended Budget: $71,100,000 over 5 years.
  3. Identify and develop measures to assess at least three “continuous dimensions” (ie, social reciprocity, communication disorders, and repetitive/restrictive behaviors) of ASD symptoms and severity that can be used by practitioners and/or families to assess response to intervention for people with ASD across the lifespan by 2016. IACC Recommended Budget: $18,500,000 over 5 years.

Note: Objectives in boxes labeled “New objective” are either entirely new additions to the 2010 Strategic Plan or significantly modified objectives from the 2009 Strategic Plan. Objectives from the 2009 Strategic Plan that did not change or that have been slightly modified for clarification purposes are unmarked.

Question 2: How Can I Understand What Is Happening?

  • What is happening early in development?
  • Are there known biological differences that help explain ASD symptoms?
  • Can subgroups of people with ASD help us understand the etiology of ASD symptoms?

What do we know?

Researchers, clinicians, and families have long posed questions about the possible biological bases of ASD. Clinicians classify ASD as a developmental brain disorder based on the behavioral features required for diagnosis. Little evidence exists, however, for a specific neurological abnormality beyond reports of an exuberant and transient pattern of brain or head growth (Akshoomoff, Pierce, & Courchesne, 2002; Dawson et al., 2007; Hazlett et al., 2005). While much of the current science suggests that the behavioral features of ASD result from atypical brain structure, wiring or connections, there is no proven neural variance associated with ASD. Nevertheless, there are some promising leads, and projects are underway that have the potential to provide biological signatures of some forms of ASD.

The development of sophisticated imaging methods has enabled researchers to accurately visualize many aspects of brain structure and functioning. For example, many children and adults with ASD perceive and analyze the visual information conveyed by facial expression differently than do other people (Spezio et al., 2007). Other researchers have employed magnetic resonance imaging (MRI) methods to investigate differences in brain anatomy between people with and without ASD, and have found differences in the density of white and gray matter, in some cases linked to specific symptoms of ASD (Craig et al., 2007).

Subsets of people with ASD have been reported to have experienced regression (ie, the loss of previously acquired language, social, and developmental skills). The phenomenon is poorly understood and may co-occur with medical conditions common to people with ASD such as epilepsy. Recent studies have sought to understand the relationship between regressive symptoms, co-occurring disorders such as epilepsy, and the etiology of ASD.

Regression is not unique to people with ASD and the loss of language skills (acute language regression) can occur in people without the disorder. In one study, researchers found that children with acute language regression (who did not have ASD) were more likely to have associated seizures or epilepsy than were children with regressive autism (which includes language regression, as well as the loss of other social and developmental skills). This suggests that there are different subtypes of language regression and may help to understand the phenomenon and its relationship to ASD (McVicar, et al., 2005).

Currently, the frequency of language regression is unknown in either children with ASD or the general population. Previous studies of regression have been hampered by delayed referral for evaluation after the onset of regressive symptoms (McVicar, et al., 2005).

A few hypotheses regarding how disruptions of the immune system might contribute to ASD and other neurodevelopmental disorders have emerged in recent years. Some recent findings suggest that the immune system differences of parents and their children may affect early brain development and the onset and fluctuation of symptoms in some children with ASD (Pardo, Vargas, & Zimmerman, 2005). For example, some research indicates that maternal autoantibodies directed at fetal brain tissue could interfere with normal brain development (Braunschweig et al., 2008). While such medical symptoms may not be entirely specific to ASD, treating may have significant impact on quality of life, symptom severity, and level of functioning.

Better understanding of the biology of genes linked to ASD and their functions can also provide insight. Recent studies have shown that the MeCP2 gene (mutations in which can cause Rett Syndrome) is involved in forming connections at the synapse. Genes regulated by the Fragile X Syndrome gene, FMR1, also directly affect synapse function by controlling signaling of the neurotransmitter glutamate. In addition, a 2008 study found that the two genes that cause tuberous sclerosis complex (TSC) impair the formation of axons. Recently, several groups reported remarkable success with targeted therapies in animal models of these disorders showing the ability to reverse the underlying neuroanatomical and even behavioral deficits in the adult (Dolen et al., 2007; Ehninger et al., 2008; Guy et al., 2007). Understanding how MeCP2, TS1, FMR1, TSC1 and TS2TSC2 regulate the growth and function of neurons may help scientists understand related disorders like autism.

What do we need?

Exploring the biological basis of ASD requires access to biospecimens of people with and without ASD. Some progress has been made to establish the necessary infrastructure for the collection and preservation of post-mortem tissue from people with ASD. Nevertheless, the tissues currently available are insufficient for the needs of researchers. Educational campaigns, through contact with healthcare providers and the internet, may be useful to increase public awareness. New technology is expanding biological research beyond post-mortem tissue. For example, it is now possible to create pluripotent stem cells from skin fibroblasts of individual patients to create neuronal cell lines for study.

One of the greatest barriers to progress in determining the biological bases of ASD has been the heterogeneity of the spectrum. A clear need exists to advance understanding of the many phenotypes of ASD, including studies that link genotype to phenotype, investigations of natural and treated history, analyses of genetic interaction with environmental exposures, and studies of co-occurring behavioral and medical conditions. Different autism phenotypes may have different etiologies. There is a need to combine genotyping and functional analysis to better understand the contribution of specific genotypes with functional or structural subtypes. To determine the earliest discernable onset of ASD, experts have expressed the need for an intensive, multidisciplinary study starting at early ages that examines biomedical, neurodevelopmental, and behavioral trajectories of children with ASD. A parallel multidisciplinary analysis of typically developing children and children with non-ASD developmental disorders would be especially enlightening, as limited normative information is currently available. An evaluation of differences in the interplay of biology and environmental exposures for children with and without ASD is also needed. Understanding early trajectories may lead to targeted interventions aimed at mitigating behavioral and medical challenges and improving outcomes through adulthood.

En annan understudied arena ASD forskningen är könsskillnader. Många studier av autism företrädesvis anmäla hanar, som på grund av en 4: 1 ökad förekomst, är lättare att rekrytera. Utan ytterligare information om de biologiska funktionerna i ASD hos kvinnor, är det fortfarande oklart om loppet av ASD är liknande och om närvarande används interventioner är lämpliga för kvinnor. Det är kritiskt att bestämma hur kön är relaterad till etiologin, skyddsfaktorer, diagnos, och bana. Dessutom har många studier av autism anmäla företrädesvis högre fungerande individer som inte har kognitiv nedsättning på grund av deras förmåga att samarbeta och delta i studierelaterade uppgifter. Men dessa individer endast utgör en delmängd av alla personer med autism och lärdomar från dem kan eller inte kan vara generaliserbar till alla personer med ASD. Prioritet bör göras för att utveckla studier tittar på den underliggande etiologin av icke verbala individer och förstå konsekvenserna av och etiologi co förekommande språk och kognitiv svikt.

Målsättning Mål: Upptäck hur ASD Påverkar Utveckling som leder till riktade och Personlig Interventioner.

Forskningsmöjligheter

  • Tvärvetenskapliga, longitudinella, biobehavioral studier av barn, ungdomar och vuxna som börjar under spädbarns som kännetecknar nervsystemets utveckling och medicinska utvecklings banor över flera axlar ASD fenotyp och identifiera ASD riskfaktorer, undergrupper, samarbete förekommer symtom, och potentiella biologiska mål för ingripande. Sådana studier kan omfatta:
    • Högrisk syskon till barn, ungdomar och vuxna med ASD, barn utan en familjehistoria av ASD, och normalt utvecklade barn.
    • Tvärvetenskapliga bedömningar av hjärnavbildning, metabola och immunmarkörer, Microbiomics, elektrofysiologi, och beteende.
  • Forskning om honor med ASD att bättre karaktärisera kliniska, biologiska och skyddsfunktioner.
  • Mänskliga och djurstudier som undersöker immun, smittsamma och miljöfaktorer i förekomsten av ASD.
  • Forskning om de unika styrkor och förmågor hos personer med ASD med utvärdering av funktionella och biologiska mekanismerna bakom sociala, språkliga och kognitiva profiler.
  • Forskning om personer med ASD som är icke-verbal och / eller kognitivt nedsatt
  • Forskning med inriktning på underliggande biologi samarbete före syndrom och samarbete före förhållanden.
  • Blivande forskning om barn med språk regression, både med och utan autistisk regression, inklusive potentiella underliggande genetiska och andra riskfaktorer inklusive beslag och epilepsi.

Kortsiktiga mål

  1. Stöd minst fyra forskningsprojekt för att identifiera mekanismer för metabola och / eller immunsystemet interaktioner med det centrala nervsystemet som kan ligga bakom utvecklingen av ASD under prenatal-postnatal liv år 2010. IACC Rekommenderade Budget: $ 9.800.000 över 4 år.
  2. Starta tre studier som specifikt fokuserar på nervsystemets utveckling av honor med ASD, spänner grundläggande till klinisk forskning om könsskillnader med 2011. IACC Rekommenderad Budget: $ 8.900.000 under 5 år.
  3. Identifiera sätt att öka medvetenheten bland autismspektrumet gemenskap det potentiella värdet av hjärnan och vävnadsdonation till ytterligare grundforskning med 2011. IACC Rekommenderade Budget: $ 1.400.000 under 2 år.
  4. Nytt mål
    Starta tre studier som målet förbättrad förståelse för de underliggande biologiska vägar genetiska tillstånd relaterade till autism (t.ex. Fragil X, Retts syndrom, tuberös skleros komplex) och hur dessa villkor informera riskbedömning och individualiserad ingripande från 2012. IACC Rekommenderade Budget: $ 9.000.000 över 5 år.
  5. Nytt mål
    Starta tre studier som riktar de underliggande biologiska mekanismerna för samarbete före förhållanden med autism inklusive kramper / epilepsi, sömnstörningar och familjära autoimmuna sjukdomar 2012. IACC Rekommenderade Budget: $ 9.000.000 under 5 år.
  6. Nytt mål
    Starta två studier som fokuserar på blivande karakterisering av barn med rapporterade regression, för att undersöka potentiella riskfaktorer 2012. IACC Rekommenderad Budget: $ 4.500.000 under 5 år.
  7. Nytt mål
    Support fem studier som associerar specifika genotyper med funktionella eller strukturella fenotyper, inklusive beteendemässiga och medicinska fenotyper (t.ex. icke-verbala personer med ASD och de med kognitiva funktionsnedsättningar) år 2015. IACC Rekommenderade Budget: $ 22.600.000 under 5 år.

Långsiktiga mål

  1. Fyll i en storskalig, tvärvetenskaplig, samarbetsprojekt som längdled och uttömmande undersöker hur de biologiska, kliniska och utvecklings profiler av individer, med särskild betoning på kvinnlig, ungdomar, och vuxna med ASD, förändras över tid jämfört med normalt utveckla människor 2020. IACC Rekommenderad Budget: $ 126.200.000 över 12 år.
  2. Nytt mål
    Lansera minst tre studier som utvärderar tillämpningen av ASD fenotyp och / eller signatur fynd biologiska för att utföra diagnostik, riskbedömning, eller klinisk ingripande från 2015. IACC Rekommenderade Budget: $ 7.200.000 under 5 år.

Obs: Mål i lådor märkta "Nytt mål" är antingen helt nya tillägg till 2010 strategiska planen eller avsevärt modifierade mål från 2009 strategiska planen. Mål från 2009 strategiska planen som inte förändras eller som har ändrats något för tydlighetens skull är omärkta.

Fråga 3: Vad orsakade detta hända och kan här förebyggas?

  • Finns det något i min genetiska eller familjehistoria som utgör en risk för ASD?
  • Vilka miljöexponeringar medföra risker för utveckling av ASD?
  • Hur kan genetik och miljö samverkar för att påverka förekomsten av ASD?

Vad vet vi?

Som med många komplexa sjukdomar, är orsakssamband allmänhet tros innebära vissa former av genetisk risk interagerar med vissa former av icke-genetiska miljöexponering. Återstoden av genetisk risk och miljöexponering varierar sannolikt över hela spektrumet av ASD. Den kraftigt ökade konkordans av strikt definierade autism hos monozygota (identiska) tvillingar (70-90%) jämfört med dizygotic (broder) tvillingar (0-10%) argumenterar för vikten av genetiska faktorer (Bailey et al, 1995; Steffenburg et. al., 1989). Dessutom finns det subpopulationer av dem som diagnostiserats med ASD som har en känd genetisk mutation, som ofta förknippas med en genetisk sjukdom, såsom Fragile X-syndromet, Retts syndrom, eller tuberös skleros, förståelse för vilket har lett till identifiering av möjliga läkemedels interventioner. I många fall samma genetiska variationen inte resulterar i en ASD fenotyp, vilket tyder eventuella genetiska eller miljömässiga modifierare som kan vara viktiga insatsmålen.

Med hjälp av ny teknik som avslöjar brister och extra kopior i DNA-sekvenser, har forskare funnit att vissa personer med ASD har deletioner och dubblering av genetiskt material som inte finns i föräldrarnas DNA (Sebat et al., 2007). Senaste genetisk forskning har identifierat gemensamma genetiska variationer (t.ex. Wang et al, 2009;. Weiss et al, 2009.), Förändringar i kromosomstrukturen i specifika iska regioner, (Marshall et al, 2008;. Kumar et al., 2008; .. Weiss et al, 2008) och sällsynta mutationer i gener alla förknippade med synaptiska uppkoppling (Alarcon et al, 2008;. Bakkaloglu et al, 2008;. Durand et al, 2007;. Jamain et al, 2003; Laumonnier et al. 2004 .; Strauss et al., 2006). Vissa av dessa fynd har bidragit till nya hypoteser om arvedel ASD. I familjer med bara en drabbad medlem får spontana deletioner och dubbelarbete vara orsaksfaktorer ASD. Men vad som orsakar dessa spontana deletioner och dubbelarbete är inte klart och kan bero på miljöexponeringar.

Sammantaget är sällsynta genetiska mutationer, kromosomavvikelser och sub-mikroskopiska deletioner och dubblering av genetiskt material inblandad i minst 10% av ASD fallen, men ändå individuellt varje onormalt hittas i högst ca 1-2% av fallen (Abrahams & Geschwind, 2008). Eftersom vanliga genetiska variationer ger endast måttlig ökning av risken, tyder detta på att de genetiska faktorer i ASD kan innebära många olika gener och samspelet mellan gener och miljö. Möjliga modeller inkluderar: många ytterligare sällsynta genetiska mutationer inte upptäckt; flera gemensamma genetiska variationer vardera ger en liten ökad risk; och, många former av ASD med olika genetiska bidrag, både vanliga och ovanliga i befolkningen. Det finns en växande insikt om att samma genetiska bidrag kan leda till en mängd olika fenotyper över individer. Som ett bra exempel, har deletioner och dubbelarbete i kromosomregion 16p11 förknippats med ett brett spektrum av fenotyper, inklusive störningar utanför autismspektrumet. De faktorer som är ansvariga för denna variation i sjukdoms fenotyper återstår att fastställa.

Forskare arbetar med att bättre förstå samspelet mellan genetisk sårbarhet med utvecklings upplevelser, till exempel en särskild miljöexponering. Medan interaktioner gen-miljö har en hypotes att spela en roll i många medicinska sjukdomar, har dessa interaktioner varit svårt att bevisa eller motbevisa bortom statistiska tester som visar att vissa genetiska subgrupper har en större respons på någon miljöfaktor. Epigenetik är en mekanism genom vilken man tror att miljöfaktorer kan påverka genuttryck, och nu molekylära verktyg tillåter forskarna att få insikt i epigenetiska fenomen som kan bidra till en mängd olika sjukdomar, inklusive ASD (Baccarelli och Bollati 2009; Nagarajan et al., 2008).

Medan genetik avbildar den sekvens av DNA, epigeneticsen avbildar de ändringar av strukturen av DNA på grund av proteiner eller andra faktorer som binder till DNA-helixen. DNA är i huvudsak linjär text som blir "läsa" i RNA som i sin tur koder för proteiner. Epigenetiska förändringar ändrar inte texten men de markerar eller bearbeta stora delar av texten, ändra hur det läses. Epigenetiska förändringar består av biokemiska "taggar" som fäster till DNA på olika platser, vilket leder till den "tyst" eller "aktivering" av gener. Mönstret av epigenetisk tyst eller aktivering av gener kan variera mellan könen, mellan arter eller mellan generationerna, och kan ändras under specifika tidsfönster under utveckling eller som svar på miljö signaler. Man tror att tillägg eller borttagande av epigenetiska taggar från DNA är en mekanism genom vilken utvecklings erfarenhet (dvs exponering för fysiska eller känslomässiga stimuli) kan orsaka långsiktiga biologiska och beteendemässiga effekter. Under det senaste året har de första kartorna av den mänskliga epigenomet förutsatt den första omfattande titt på var och hur naturen och vårda kan interagera (Lister et al., 2009).

Framsteg i att identifiera miljöfaktorer som ökar autism risken har nyligen gjorts (Eskenazi et al, 2007;. Palmer et al, 2006;. Palmer, Blanchard, & Wood, 2009; Rauh et al, 2006;. Roberts et al, 2007. ;. Windham et al, 2006), även om detta forskningsområde har fått mindre vetenskaplig uppmärksamhet och långt färre forsknings dollar än genetiska riskfaktorer. Miljöfaktorer kan vara relevanta inte bara för hjärnans utveckling, men även till kroniska system funktioner i åtminstone vissa subgrupper av ASD. En Institute of Medicine (IOM) workshop under 2007 sammanfattade vad som är känt och vad som behövs på detta område (forumet för neurovetenskap och nervsystemet, Institutionen för medicin, 2008). Många epidemiologiska studier har funnit något samband mellan ASD och vacciner som innehåller kvicksilver baserade konserveringsmedel, thimerosal (Immunization Safety Review Committee, 2004). Dessa uppgifter, liksom senare forskning, visar att sambandet mellan autism och vacciner inte stöds av den epidemiologiska forskningslitteratur. Dock medgav IOM rapporten att de befintliga populationsbaserade studier var begränsade i sin förmåga att upptäcka små känsliga subpopulationer som kan vara mer genetiskt sårbara för miljöexponeringar.

Att notera, får kommittén många offentliga kommentarer som speglar oron vacciner som en potentiell miljöfaktor i autism. Några medlemmar av allmänheten är övertygade om att de aktuella uppgifterna är tillräckliga för att visa att vacciner inte spelar en avgörande roll i autism och argumentera mot att använda begränsade autism forskningsmedel för att göra ytterligare vaccinstudier när många andra vetenskapliga vägar återstår att utforskas. Samtidigt, de som tror att tidigare studier av eventuella roll vacciner i ASD har varit otillräckliga hävdar att utreda ett eventuellt vaccin / ASD länken bör vara en hög prioritet för forskning (t.ex. en storskalig studie som jämför vaccinerade och ovaccinerade grupper). En tredje uppfattning uppmanar skifta fokus från vacciner och på välbehövlig uppmärksamhet mot utvecklingen av effektiva behandlingar, tjänster och stöd för personer med ASD.

Dessutom är ett antal andra miljöfaktorer utforskas genom forskning eftersom de är kända eller misstänkta för att påverka tidiga utvecklingen av hjärnan och nervsystemet. Nya studier tyder på faktorer såsom föräldrarnas ålder, exponering för infektioner, toxiner, och andra biologiska medel kan ger risk för miljön. Dessa fynd kräver ytterligare utredning och testning, av vilka några pågår genom CADDRE Program, den norska kohortstudie, CHARGE studien EARLI studien, och Barnens Centers for Environmental Health och förebyggande stöd av NIEHS och Naturvårdsverket ( EPA).

Vad behöver vi?

Även om de flesta forskare tror att riskfaktorer för ASD är både genetiska och miljömässiga, det finns en stor debatt om huruvida potentiella miljöorsaker, genetiska prekursorer eller interaktioner mellan gener och miljöfaktorer bör vara högsta prioritet för forskning som syftar till att identifiera orsakerna till ASD. Hittills har få studier styrde in eller uteslutas specifika miljöfaktorer. Det finns rapporter om sammanslutningar av ASD med exponering mot mediciner, maternella antikroppar, gifter och infektioner prenatalt eller postnatalt, men dessa observationer måste bli föremål för ytterligare studie. Det är fortfarande inte känt om någon specifik faktor är nödvändig eller tillräcklig för att orsaka ASD. I likhet med andra sjukdomsområden, avancera forskning om potentiella roll miljöfaktorer kräver resurser och attraktion av vetenskaplig expertis. Att föra detta att bära på autism kommer hjälpa till att definiera de miljöfaktorer för att studera, liksom den bästa metoden för mellan studier för att undersöka miljöfaktorer, samspelet mellan faktorer, och mellan individuell känslighet och olika miljöfaktorer.

Till exempel, vissa forskare tror att det är viktigt att studera ett stort antal exponeringar, eller klasser av exponering, som är kända för att påverka hjärnans utveckling. Andra stöder mer riktade studier av en exponering eller ett begränsat antal exponeringar, med störst biologisk rimlighet för att interagera med känd eller misstänkt biologiska eller genetiska ASD riskfaktorer. Dessutom är det också viktigt att utforma studier som utvärderar miljöexponering under de mest relevanta exponeringsfönster: graviditet och tidig utveckling. Genom att göra denna forskning, är det viktigt för fältet att utveckla sunda normer för att identifiera och hävdar att miljöfaktorer bidrar till ASD, som det är för genetik.

Forskningsstudier på riskfaktorer kan bedrivas på flera sätt. Mindre, är fokuserade studier behövs för hypotesprövning och att ge insikt för replikering studier. Liknar andra hälsoresultat forskning för relativt sällsynta tillstånd, kan fall-kontrollstudier vara ett effektivt första raden i utredningen. Laddningen och CADDRE (SEED) studier är goda exempel på detta tillvägagångssätt där miljöexponeringar och biologiska vägar, tillsammans med genetik, undersöks. Andra befintliga kohorter kan också identifieras och användas för epigenomiska samt traditionella iska och miljöstudier.

Att bemöta allmänhetens oro kring ett eventuellt vaccin / ASD länk, kommer det att vara viktigt för IACC att fortsätta att samordna med National Vaccine rådgivande kommittén (NVAC), en federal rådgivande kommitté chartrade att ge råd och göra rekommendationer om National Vaccine Program.

Epigenomics ger en klar mekanism för att förstå hur gener och miljö kan agera gemensamt för att påverka autism risk. Studier behövs för att undersöka om kandidatmiljöexponeringar förändrar epigenetiska mekanismer som modifierar uttrycket av misstänkta autism riskgener eller iska regioner. Sådana studier bör införliva undersökning av tid eller utvecklingsstadium som en viktig faktor som avgör vilka effekter miljö agenter på epigenetisk programmering. Slutligen studier behövs för att förstå hur förändringar i epigenetiska taggar som svar på stimuli från omgivningen kan leda till specifika fenotypiska egenskaper förknippade med autism.

Ett annat tillvägagångssätt för att studera riskfaktorer för ASD kräver stora provstorlekar att särskilja många möjliga genetiska och miljömässiga faktorer som bidrar till och förklara ASD och ofta samar förekommande förhållanden. För andra komplexa sjukdomar, stora DNA samlingar, dvs> 20.000 prover, har varit nödvändigt för att upptäcka den fulla genetiska risk arkitektur. Det finns inga genetiska förråd av denna storlek för ASD. På samma sätt kan stora födelse kohortstudier, där biologiska prover har samlats under hela graviditeten och tidig postnatal liv vara avgörande för att upptäcka samspelet mellan miljöexponeringar och genetiska faktorer som leder till ASD. Som ett komplement till dessa storskaliga studier, kunde forskning om kritiska delpopulationer som kan löpa högre risk ger hävstångseffekt i att identifiera genetiska och miljömässiga riskfaktorer.

Målsättning Mål: Orsaker till ASD upptäcks som Informera Prognos och behandlingar och leda till Förebyggande / Preemption av utmaningar och funktionshinder i ASD.

Forskningsmöjligheter

  • Genetiska och epigenetiska variationer i ASD och symptomprofiler i samband med dessa variationer.
  • Miljöpåverkan i ASD och symptomprofiler i samband med dessa influenser.
  • Familje studier av den bredare autism fenotyp som kan informera och definiera ärftligheten ASD.
  • Studier i simplex familjer som informerar och definierar de novo genetiska skillnader och fokuserar på vilken roll miljön kan spela i att framkalla dessa skillnader.
  • Standardiserade metoder för att samla in och lagra biospecimen resurser från välkarakteriserade personer med ASD samt en jämförelsegrupp för användning i biologisk, miljömässiga och genetiska studier av ASD.
  • Fall-kontrollstudier av unika subpopulationer av personer med ASD som identifierar nya riskfaktorer.
  • Kommunikation och spridning
    Forsknings uppgifter om autism nu publiceras i snabb takt. Det är viktigt att nya rön kommuniceras snabbt och på lämpligt sätt för allmänheten så att forskningsresultaten kan bättre omsättas i praktiken så är lämpligt. Effektiv översättning är viktigt så att nya rön kan utnyttjas för att förbättra riskbedömning och genomförande av individualiserade insatser för att minska de invalidiserande symptom och främja en positiv utvecklings bana så tidigt som möjligt. Ytterligare uppmärksamhet måste ägnas åt att förbättra kommunikationskanalerna mellan forskare, praktiker, personer med ASD och deras familjer.

    Det finns också behov av att bygga ett system för snabba replikering studier om viktiga resultat. Dessutom finns det fortfarande inte överens om meningsfulla subtyper eller om hur man individualisera behandlingen. När fler yrkesverksamma engagera sig i autism forskning finns det ett behov av organiserad input från etablerade forskare att ge vägledning och sakkunskap.

    Dessutom kommer det att bli nödvändigt att identifiera och åtgärda de många etiska och kliniska frågor som rör diagnos, bedömning, och kommunikation av genetiska, miljömässiga och klinisk risk för autism.

    Forskning Workforce Development
    För att åstadkomma den nödvändiga forskningen inom området autism, kommer det också att vara viktigt att utveckla en adekvat vetenskaplig arbetskraft. Även om mycket autism forskning pågår redan, det finns flera forskningsområden som är nya och växande, inklusive tvärvetenskaplig forskning, där ytterligare forskare kommer att behövas under de kommande åren. Under verksamhetsåret 2009 fanns 92 praktikanter (forskarstuderande och forskarassistenter) som stöds av specifika NIH utbildning och gemenskap stipendier för att studera autism. Dessa är utöver de praktikanter som stöds på mer än 300 NIH forskningsanslag fokuserade på autism. Den fortsatta expansionen och utvecklingen av denna arbetskraft forskningen kommer att vara avgörande för att uppfylla de mål som anges i IACC strategiska planen.

    Målsättning Mål: Utveckla och support Infrastruktur och övervakningssystem som Advance Speed, Effekt och spridning av Autism Research.

    Kortfristiga och långsiktiga mål

    1. . Genomföra en behovsbedömning för att avgöra hur man ska gå samman eller länka administrativa och / eller övervakningsdatabaser som möjliggör spårning medverkan av människor som lever med ASD i vård, skola och omsorg med 2009 IACC Rekommenderade Budget: $ 520.000 över 1 år.
    2. Genomföra en årlig "State of the States" bedömning av befintliga statliga program och stöd för människor och familjer som lever med ASD från 2009. IACC Rekommenderade Budget: $ 300.000 per år.
    3. Develop and have available to the research community means by which to merge or link databases that allow for tracking the involvement of people in ASD research by 2010. IACC Recommended Budget: $1,300,000 over 2 years.
    4. Establish and maintain an international network of biobanks for the collection of brain, fibroblasts for pluripotent stem cells, and other tissue or biological material, by acquisition sites that use standardized protocols for phenotyping, collection, and regulated distribution of limited samples by 2011. This includes developing fibroblast repositories to produce pluripotent stem cells. Protocols should be put into place to expand the capacities of ongoing large-scale children's studies to collect and store additional biomaterials, promoting detection of biological signatures. IACC Recommended Budget for establishing biobanks by 2011: $10,500,000 over 2 years. IACC Recommended Budget for maintaining biobanks: $22,200,000 over 5 years.
    5. Nytt mål
      Begin development of a web-based toolbox to assist researchers in effectively and responsibly disseminating their finding to the community, including people with ASD, their families, and health practitioners by 2011. IACC Recommended Budget: $400,000 over 2 years.
    6. Nytt mål
      Create funding mechanisms that encourage rapid replication studies of novel or critical findings by 2011.
    7. Nytt mål
      Develop a web-based tool which provides population estimates of ASD prevalence for states based on the most recent prevalence range and average identified by the ADDM Network by 2012. IACC Budget Recommendations: $200,000 over 2 years.
    8. Nytt mål
      Create mechanisms to specifically support the contribution of data from 90 percent of newly initiated projects to the National Database for Autism Research (NDAR) and link NDAR with other existing data resources by 2012. IACC Recommended Budget: $6,800,000 over 2 years.
    9. Nytt mål
      Supplement existing ADDM Network sites to use population-based surveillance data to conduct at least 5 hypothesis-driven analyses evaluating factors that may contribute to changes in ASD prevalence by 2012. IACC Recommended Budget: $660,000 over 2 years.
    10. Nytt mål
      Develop the personnel and technical infrastructure to assist states, territories, and other countries who request assistance describing and investigating potential changes in the prevalence of ASD and other developmental disabilities by 2013. IACC Recommended Budget: $1,650,000 over 3 years.
    11. Nytt mål
      Encourage programs and funding mechanisms that expand the research workforce, enhance interdisciplinary research training, and recruit early career scientists into the ASD field by 2013. IACC Recommended Budget: $5,000,000 over 3 years.
    12. Nytt mål
      Expand the number of ADDM sites in order to conduct ASD surveillance in younger and older age groups; conduct complementary direct screening to inform completeness of ongoing surveillance; and expand efforts to include autism subtypes by 2015. IACC Recommended Budget: $16,200,000 over 5 years.
    13. Nytt mål
      Support 10 “Promising Practices” papers that describe innovative and successful services and supports being implemented in communities that benefit the full spectrum of people with ASD, which can be replicated in other communities by 2015. IACC Recommended Budget: $75,000 over 5 years.

    Note: Objectives in boxes labeled “New objective” are entirely new additions to the 2010 Strategic Plan. Objectives from the 2009 Strategic Plan that were moved from other chapters to Question 7 are unmarked.

    Research Resources

    Below is a list of currently available resources for conducting ASD research. It includes government and non-government resources spanning topics such as genetics, bioinformatics, brain and tissue samples, and animal resources, as well as resources related to surveillance, prevalence, and services.

    Government Resources

    CDC Autism and Developmental Disabilities Monitoring (ADDM) Network
    A surveillance network that provides data about ASD prevalence and describes the population of children with ASD

    National Children's Study
    A population-based study of environmental influences on child health and development that could be used to investigate the relationship between genetic and environmental risk markers and ASD diagnosis

    NDAR (National Database for Autism Research)
    A secure bioinformatics platform for scientific collaboration and data-sharing between ASD investigators

    NDAR Data Definition
    A data definition of ASD research terminology

    NICHD Brain and Tissue Bank
    A brain tissue repository to support and enhance the acquisition and distribution of tissue samples from deceased individuals diagnosed with intellectual and developmental disabilities for use in research studies

    NIF (Neuroscience Information Framework)
    NeuroLex is a dynamic lexicon to improve communication among neuroscientists about their data

    NIH Pediatric MRI Data Repository
    A multi-site longitudinal study used technologies (anatomical MRI, diffusion tensor imaging [DTI], and MR spectroscopy [MRS]) to map pediatric brain development

    NIMH Center for Collaborative Genetic Studies
    A repository of biospecimens from individuals with mental illnesses such as schizophrenia, bipolar disorder, autism spectrum disorders, depression, and obsessive compulsive disorders

    NIMH Genetics Repository
    A repository to produce, store, and distribute clinical data and biomaterials such as DNA samples and cell lines (includes subjects with ASD)

    NITRC (Neuroimaging Informatics Tools and Resources Clearinghouse) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    A neuroimaging tools repository, NITRC facilitates finding and comparing neuroimaging resources for functional and structural neuroimaging analyses

    Non-Human Primate Atlas of Gene Expression through Development This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    An atlas mapping the expression of particular genes to specific neuroanatomical locations across several timepoints in development in the rhesus monkey

    Non-Government Resources

    AGRE (Autism Genetic Resource Exchange) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    A repository for biomaterials and associated phenotype and genotype information from over 1,000 individuals with an ASD diagnosis and their families

    Autism Genome Project This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    A study to find the genes associated with inherited risk for autism

    Autism Tissue Program This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    An ASD brain tissue repository

    Autism Treatment Network This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    A network of hospitals and physicians dedicated to developing a model of comprehensive medical care for children and adolescents with autism

    Baby Siblings Research Consortium This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    A consortium studying the infant siblings of children with ASD in order to identify early behavioral and biomedical markers of the disorder

    IAN (Interactive Autism Network) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    An online registry of over 35,000 people who have or are related to those with ASD

    ISAAC (Internet System for Assessing Autistic Children) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    A web-based application for administering and managing health research projects/studies and the associated data

    RedCap This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    Two secure, web-based applications (REDCap and REDCap Survey) designed to support data capture for research studies

    SFARI (Simons Foundation Autism Research Initiative) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    A repository of genetic samples and phenotypic data from families where parents without ASD give birth to a child with the disorder

References

Abrahams BS & Geschwind DH. Advances in autism genetics: on the threshold of a new neurobiology. Nat Rev Genet . 2008 May;9:341-355.

Akshoomoff N, Pierce K, & Courchesne E. The neurobiological basis of autism from a developmental perspective. Dev Psychopath . 2002;14:613-634.

Alarcón M, Abrahams BS, Stone JL, Duvall JA, Perederiy JV, Bomar JM, Sebat J, Wigler M, Martin CL, Ledbetter DH, Nelson SF, Can tor RM, & Geschwind DH. Linkage, association, and gene-expression analyses identify CNTNAP2 as an autism-susceptibility gene. Am J Hum Genet. 2008 Jan;82(1):150-9.

Amminger GP, Berger GE, Schäfer MR, Klier C, Friedrich MH, & Feucht M. Omega-3 fatty acids supplementation in children with autism: a double-blind randomized, placebo-controlled pilot study. Biol Psychiatry . 2007 Feb 15;61(4):551-3.

Autism and Developmental Disabilities Monitoring Network – Surveillance Year 2002 Principal Investigators; Centers for Disease Control and Prevention. Prevalence of autism spectrum disorders—autism and developmental disabilities monitoring network, 14 sites, United States, 2002. MMWR Surveill Summ . 2007 Feb 9;56(1):12-28.

Baccarelli A & Bollati V. Epigenetics and environmental chemicals. Curr Opin Pediatr . 2009, 21(2):243-51.

Bailey A, Le Couteur A, Gottesman I, Bolton P, Simonoff E, Yuzda E, & Rutter M. Autism as a strongly genetic disorder: evidence from a British twin study. Psychol Med . 1995 Jan;25(1):63-77.

Bakkaloglu B, O'Roak BJ, Louvi A, Gupta AR, Abelson JF, Morgan TM, Chawarska K, Klin A, Ercan-Sencicek AG, Stillman AA, Tanriover G, Abrahams BS, Duvall JA, Robbins EM, Geschwind DH, Biederer T, Gunel M, & Lifton RP, State MW. Molecular cytogenetic analysis and resequencing of contactin associated protein-like 2 in autism spectrum disorders. Am J Hum Genet. 2008 Jan;82(1):165-73.

Boris M, Kaiser CC, Goldblatt A, Elice MW, Edelson SM, Adams JB, & Feinstein DL. Effect of pioglitazone treatment on behavioral symptoms in autistic children. J Neuroinflammation . 2007 Jan 5;4(3).

Braunschweig D, Ashwood P, Krakowiak P, Hertz-Picciotto I, Hansen R, Croen LA, Pessah IN, & Van de Water J. Autism: Maternally derived antibodies specific for fetal brain proteins. Neurotoxicology. 2008 March;29(2):226-231.

Chez MG, Burton Q, Dowling T, Chang M, Khanna P, & Kramer C. Memantine as adjunctive therapy in children diagnosed with autistic spectrum disorders: an observation of initial clinical response and maintenance tolerability. J Child Neurol. 2007 May;22(5):574-9.

Craig MC, Zaman SH, Daly EM, Cutter WJ, Robertson DM, Hallahan B, Toal F, Reed S, Ambikapathy A, Brammer M, Murphy CM, & Murphy DG. Women with autistic-spectrum disorder: magnetic resonance imaging study of brain anatomy. Br J Psychiatry . 2007 Sep;191:224-8.

Dawson G, Munson J, Webb SJ, Nalty T, Abbott R, & Toth K. Rate of head growth decelerates and symptoms worsen in the second year of life in autism. Biol Psychiatry. 2007 Feb 15;61(4):458-64.

Dölen G, Osterweil E, Rao BS, Smith GB, Auerbach BD, Chattarji S, & Bear MF. Correction of fragile X syndrome in mice. Neuron. 2007 Dec 20;56(6):955-62.

Durand CM, Betancur C, Boeckers TM, Bockmann J, Chaste P, Fauchereau F, Nygren G, Rastam M, Gillberg IC, Anckarsäter H, Sponheim E, Goubran-Botros H, Delorme R, Chabane N, Mouren-Simeoni MC, de Mas P, Bieth E, Rogé B, Héron D, Burglen L, Gillberg C, Leboyer M, & Bourgeron T. Mutations in the gene encoding the synaptic scaffolding protein SHANK3 are associated with autism spectrum disorders. Nat Genet. 2007 Jan;39(1):25-7.

Ehninger D, Han S, Shilyansky C, Zhou Y, Li W, Kwiatkowski DJ, Ramesh V, & Silva AJ. Reversal of learning deficits in a Tsc2+/- mouse model of tuberous sclerosis. Nat Med. 2008 Aug;14(8):843-8.

Esch BE & Carr JE. Secretin as a treatment for autism: a review of the evidence. J Autism Dev Disord. 2004 Oct; 34(5):543-56.

Eskenazi B, Marks AR, Bradman A, Harley K, Barr DB, Johnson C, Morga N, & Jewell NP. Organophosphate pesticide exposure and neurodevelopment in young Mexican-American children. Environ Health Perspect . 2007 May;115(5):792-8.

Forum on Neuroscience and Nervous System Disorders, Institute of Medicine. Autism and the Environment: Challenges and Opportunities for Research, Workshop Proceedings. Washington, DC: The National Academies Press; 2008.

Fujiura GT, Roccoforte JA, & Braddock D. Costs of family care for adults with mental retardation and related developmental disabilities. Am J Ment Retard. 1994 99(3): 250.

Ganz ML. The lifetime distribution of the incremental societal costs of autism. Arch Pediatr Adolesc Med. 2007 Apr;161(4):343-9.

Guy J, Gan J, Selfridge J, Cobb S, & Bird A. Reversal of neurological defects in a mouse model of Rett syndrome. Science. 2007 Feb 23;315(5815):1143-7.

Hazlett HC, Poe M, Gerig G, Smith RG, Provenzale J, Ross A, Gilmore J, & Piven J.
Magnetic resonance imaging and head circumference study of brain size in autism. Arch Gen Psychiatry. 2005 Dec;62(12):1366-1376.

Hollander E, Bartz J, Chaplin W, Phillips A, Sumner J, Soorya L, Anagnostou E, & Wasserman S. Oxytocin increases retention of social cognition in autism. Biol Psychiatry. 2007 Feb 15;61(4):498-503.

Immunization Safety Review Committee. Immunization Safety Review: Vaccines and Autism. Washington, DC: The National Academies Press; 2004.

Jamain S, Quach H, Betancur C, Råstam M, Colineaux C, Gillberg IC, Soderstrom H, Giros B, Leboyer M, Gillberg C, & Bourgeron T. Mutations of the X-linked genes encoding neuroligins NLGN3 and NLGN4 are associated with autism. Nat Genet. 2003 May;34(1):27-9.

Järbrink K & Knapp M. The economic impact of autism in Britain. Autism . 2001 Mar;5(1):7-22.

Järbrink K, Fombonne E, & Knapp M. Measuring the parental, service and cost impacts of children with autistic spectrum disorder: A pilot study. J Autism Dev Disord. 2003 33(4), 395-402.

King BH, Hollander E, Sikich L, McCracken JT, Scahill L, Bregman JD, Donnelly CL, Anagnostou E, Dukes K, Sullivan L, Hirtz D, Wagner A, & Ritz L. Lack of efficacy of citalopram in children with autism spectrum disorders and high levels of repetitive behavior: citalopram ineffective in children with autism. Arch Gen Psychiatry. 2009 Jun;66(6):583-90.

Kolevzon A, Mathewson KA, & Hollander E. Selective serotonin reuptake inhibitors in autism: a review of efficacy and tolerability. J Clin Psychiatry. 2006 Mar; 67(3):407-14.

Krauss M, Gulley S, Sciegaj M, & Wells N. Access to specialty medical care for children with mental retardation, autism and other special health care needs. Ment Retard. 2003 41(5), 329-339.

Kumar RA, KaraMohamed S, Sudi J, Conrad DF, Brune C, Badner JA, Gilliam TC, Nowak NJ, Cook EH Jr, Dobyns WB, & Christian SL. Recurrent 16p11.2 microdeletions in autism. Hum Mol Genet. 2008 Feb 15;17(4):628-38.

Landa RJ, Holman KC, & Garrett-Mayer E. Social and communication development in toddlers with early and later diagnosis of autism spectrum disorders. Arch Gen Psychiatry. 2007 Jul;64(7):853-64.

Laumonnier F, Bonnet-Brilhault F, Gomot M, Blanc R, David A, Moizard MP, Raynaud M, Ronce N, Lemonnier E, Calvas P, Laudier B, Chelly J, Fryns JP, Ropers HH, Hamel BC, Andres C, Barthélémy C, Moraine C, & Briault S. X-linked mental retardation and autism are associated with a mutation in the NLGN4 gene, a member of the neuroligin family. Am J Hum Genet. 2004 Mar;74(3):552-7.

Levy SE & Hyman SL. Use of complementary and alternative treatments for children with autistic spectrum disorders is increasing. Pediatr Ann. 2003 Oct;32(10):685-91.

Lister R, Pelizzola M, Dowen RH, Hawkins RD, Hon G, Tonti-Filippini J, Nery JR, Lee L, Ye Z, Ngo QM, Edsall L, Antosiewicz-Bourget J, Stewart R, Ruotti V, Millar AH, Thomson JA, Ren B, Ecker JR. Human DNA methylomes at base resolution show widespread epigenomic differences. Nature. 2009 Nov 19;462(7271):315-22.

Lord C & McGee J (Eds.). Educating Children with Autism. Washington, DC: The National Academies Press; 2001.

Mandel DS, Ittenbach RF, Levy SE, & Pinto-Martin JA. Disparities in diagnosis received prior to a diagnosis of autism spectrum disorder. J Autism Dev Disord. 2007 Oct; 37(9):1795-1802.

Mandell D, Morales K, Marcus S, Stahmer A, Doshi J, & Polsky D. Psychotropic medication use among children with autism spectrum disorders. Pediatrics. 2008 121(3): e441-448.

Mandell D & Palmer R. Differences among states in the identification of autistic spectrum disorders. Arch Pediatr Adolesc Med. 2005 159(3): 266-269.

Marshall CR, Noor A, Vincent JB, Lionel AC, Feuk L, Skaug J, Shago M, Moessner R, Pinto D, Ren Y, Thiruvahindrapduram B, Fiebig A, Schreiber S, Friedman J, Ketelaars CEJ, Vos YJ, Ficicioglu C, Kirkpatrick S, Nicolson R, Sloman L, Summers A, Gibbons CA, Teebi A, Chitayat D, Weksberg R, Thompson A, Vardy C, Crosbie V, Luscombe S, Baatjes R, Zwaigenbaum L, Roberts W, Fernandez B, Szatmari P, & Scherer SW. Structural variation of chromosomes in autism spectrum disorder. Am J Hum Genet. 2008 Feb;82(2):477-488.

McClannahan LE, MacDuff GS, & Krantz PJ. Behavior analysis and intervention for adults with autism. Behav Modif. 2002 Jan;26(1):9-26.

McVicar KA, Ballaban-Gil K, Rapin I, Moshé SL, & Shinnar S. Epileptiform EEG abnormalities in children with language regression. Neurology. 2005 Jul 12;65(1):129-31.

Montes G & Halterman JS. Association of childhood autism spectrum disorders and loss of family income. Pediatrics . 2008 Apr;121(4):e821-6.

Nagarajan RP, Patzel KA, Martin M, Yasui DH, Swanberg SE, Hertz-Picciotto I, Hansen RL,

Van de Water J, Pessah IN, Jiang R, Robinson WP, & LaSalle JM. A MECP2 promoter methylation and X chromosome inactivation in autism. Autism Res . 2008, 1(3):169-78.

Palmer R, Blanchard S, Jean C, & Mandell D. School district resources and identification of children with autistic disorder. Am J Public Health. 2005 95(1):125-130.

Palmer RF, Blanchard S, Stein Z, Mandell D, & Miller C. Environmental mercury release, special education rates, and autism disorder: an ecological study of Texas. Health Place. 2006 Jun;12(2):203-9.

Palmer RF, Blanchard S, & Wood R. Proximity to point sources of environmental mercury release as a predictor of autism prevalence. Health Place. 2009 Mar;15(1):18-24.

Pardo CA, Vargas DL, & Zimmerman AW. Immunity, neuroglia and neuroinflammation in autism. Int Rev Psychiatry. 2005 Dec;17(6):485-95.

Rauh VA, Garfinkel R, Perera FP, Andrews HF, Hoepner L, Barr DB, Whitehead R, Tang D, & Whyatt RW. Impact of prenatal chlorpyrifos exposure on neurodevelopment in the first 3 years of life among inner-city children. Pediatrics . 2006 Dec;118(6):e1845-59.

Roberts EM, English PB, Grether JK, Windham GC, Somberg L, & Wolff C. Maternal residence near agricultural pesticide applications and autism spectrum disorders among children in the California Central Valley. Environ Health Perspect . 2007 Oct;115(10):1482-9

Ruble L, Heflinger C, Renfrew J, & Saunders R. Access and service use by children with autism spectrum disorders in Medicaid managed care . J Autism Dev Disord. 2005 35(1):3-13.

Sebat J, Lakshmi B, Malhotra D, Troge J, Lese-Martin C, Walsh T, Yamrom B, Yoon S, Krasnitz A, Kendall J, Leotta A, Pai D, Zhang R, Lee YH, Hicks J, Spence SJ, Lee AT, Puura K, Lehtimäki T, Ledbetter D, Gregersen PK, Bregman J, Sutcliffe JS, Jobanputra V, Chung W, Warburton D, King MC, Skuse D, Geschwind DH, Gilliam TC, Ye K, & Wigler M. Strong association of de novo copy number mutations with autism. Science. 2007 Apr 20;316(5823):445-9.

Shattuck P & Grosse S. Issues related to the diagnosis and treatment of autism spectrum disorders. Ment Retard Dev Disabil Res Rev. 2007 13(2):129-135.

Spezio ML, Adolphs R, Hurley RS, & Piven J. Analysis of face gaze in autism using “Bubbles”. Neuropsychologia. 2007 Jan;45(1):144-51.

Stahmer A & Mandell D. State infant/toddler program policies for eligibility and services provision for young children with autism. Adm Policy Ment Health. 2007 34(1):29-37.

Steffenburg S, Gillberg C, Hellgren L, Andersson L, Gillberg IC, Jakobsson G, & Bohman M. A twin study of autism in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden. J Child Psychol Psychiatry. 1989 May;30(3):405-16.

Strauss KA, Puffenberger EG, Huentelman MJ, Gottlieb S, Dobrin SE, Parod JM, Stephan DA, & Morton DH. Recessive symptomatic focal epilepsy and mutant contactin-associated protein-like 2. N Engl J Med. Mar 30 2006;354(13):1370-1377.

Wang K, Zhang H, Ma D, Bucan M, Glessner JT, Abrahams BS, Salyakina D, Imielinski M, Bradfield JP, Sleiman PM, Kim CE, Hou C, Frackelton E, Chiavacci R, Takahashi N, Sakurai T, Rappaport E, Lajonchere CM, Munson J, Estes A, Korvatska O, Piven J, Sonnenblick LI, Alvarez Retuerto AI, Herman EI, Dong H, Hutman T, Sigman M, Ozonoff S, Klin A, Owley T, Sweeney JA, Brune CW, Cantor RM, Bernier R, Gilbert JR, Cuccaro ML, McMahon WM, Miller J, State MW, Wassink TH, Coon H, Levy SE, Schultz RT, Nurnberger JI, Haines JL, Sutcliffe JS, Cook EH, Minshew NJ, Buxbaum JD, Dawson G, Grant SF, Geschwind DH, Pericak-Vance MA, Schellenberg GD, & Hakonarson H. Common genetic variants on 5p14.1 associate with autism spectrum disorders. Nature. 2009 May 28;459(7246):528-33.

Weiss LA, Arking DE, Gene Discovery Project of Johns Hopkins & the Autism Consortium, Daly MJ, & Chakravarti A. A genome-wide linkage and association scan reveals novel loci for autism. Nature. 2009 Oct 8;461(7265):802-8.

Weiss LA, Shen Y, Korn JM, Arking DE, Miller DT, Fossdal R, Saemundsen E, Stefansson H, Ferreira MA, Green T, Platt OS, Ruderfer DM, Walsh CA, Altshuler D, Chakravarti A, Tanzi RE, Stefansson K, Santangelo SL, Gusella JF, Sklar P, Wu BL, & Daly MJ. Association between microdeletion and microduplication at 16p11.2 and autism. N Engl J Med. 2008 Feb 14;358(7):667-75.

Weiss MJ, & Harris SL. Teaching social skills to people with autism. Behav Modif. 2001 Oct;25(5):785-802.

Wetherby AM, Watt N, Morgan L, & Shumway S. Social communication profiles of children with autism spectrum disorders late in the second year of life. J Autism Dev Disord. 2007 May;37(5):960-75.

Windham GC, Zhang L, Gunier R, Croen LA, & Grether JK. Autism spectrum disorders in relation to distribution of hazardous air pollutants in the san francisco bay area. Environ Health Perspect. 2006 Sep;114(9):1438-44.

Lämna ett svar