Den 2010 Interagency Autism samordningskommittén strategisk plan för autism Forskning

Inledning

With recent reports that autism spectrum disorder (ASD) is becoming increasingly prevalent – now estimated to affect about 1 percent of children in the United States – efforts to accelerate the research field take on even greater urgency and importance.

In developing the 2010 Strategic Plan for ASD Research, the Interagency Autism Coordinating Committee (IACC) updated the previous Plan to highlight the most pressing research needs and opportunities for the field today. The Plan, which must be annually updated in accordance with the Combating Autism Act (CAA) of 2006, provides a blueprint for autism research that is advisory to the Department of Health and Human Services and serves as a basis for partnerships with other agencies and private organizations involved in autism research and services. In the process of developing the 2010 update of the Plan, the committee collected feedback from scientists, advocacy groups, research funding organizations, and members of the public to guide their efforts to refine the first version released in 2009.

“On this first update of the Plan, the IACC really put its shoulder to the wheel, adding not only new objectives but a new chapter, as well,” said Dr. Thomas Insel, MD, IACC Chair and Director of the National Institute of Mental Health (NIMH), part of the National Institutes of Health (NIH).

These substantial revisions, which include the addition of a new chapter on infrastructure, came after a year-long process in which the IACC conducted a comprehensive analysis of current ASD research funding and summarized major research advances in the previous year. The IACC also revised the 2009 Plan based on public input through a formal Request for Information, a Town Hall meeting, and other public comments. During a two-day workshop, invited panelists considered all of this information as they made recommendations for the update.

During the updating process, the IACC heard the need for more research on adults, more focus on non-verbal people with ASD, and the need for better infrastructure for research – from biological specimen repositories to better surveillance. The 2010 Strategic Plan addresses these needs and has developed additional objectives with recommended budgets for the research.

ASD research has become a national priority, receiving a massive surge in funding through the American Recovery and Reinvestment Act (ARRA) of 2009. With greater financial resources and the 2010 Strategic Plan to direct future work, researchers have been given the tools to make great strides in understanding ASD, developing potential interventions, and improving quality of life for people with ASD and their families.

Inledning

Två decennier sedan, autism var lite känd, ovanlig sjukdom. I dag, med prevalencebedömningar ökar i en alarmerande takt, är autism fram som en nationell kris hälsa. Autism är nu erkänd som en grupp av sjukdomar som betecknas som autism (ASD). De senaste Centers for Disease Control and Prevention (CDC) prevalensskattningar av ASD för barn är 1 på 110 (CDC, 2009). Dessa beräkningar, mer än tio gånger högre än två decennier sedan, upp flera angelägna frågor: Varför har det skett en sådan ökning av prevalensen? Vad kan göras för att vända denna oroväckande trend? Hur kan vi förbättra resultaten av människor redan drabbats, däribland ungdomar och vuxna?

Förhållningssätt till ASD diagnos har utvecklats som fler har lärt sig om sjukdomen. För närvarande är ASD diagnostiseras på en kombination av beteendemässiga egenskaper försämring i verbal och icke-verbal kommunikationsförmåga och sociala interaktioner, och begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, och dessa kan variera i påverkan från milt till kraftigt invalidiserande. Adekvat itu med dessa förhållanden kräver avancerade pedagogiska och terapeutiska metoder. Vissa personer med ASD har också en rad olika medicinska tillstånd, inklusive, men inte begränsat till: motoriska och sensoriska funktionsnedsättningar, kramper, immunologiska och metabola störningar, sömnproblem och gastrointestinala symtom.

Kostnaden för ASD till drabbade människor, familjer och samhället är enorm. En stor majoritet av vuxna med ASD kämpar med pågående och mestadels otillfredsställda behov av sysselsättning, boende, service och stöd. Compounding dessa stressfaktorer, familjer med ett barn med autism förlorar vanligtvis inkomster, möjligen som ett resultat av en förälder som lämnar arbetskraften för att ta hand om och möta de särskilda hälso-och utbildningsbehov hos barnet (Montes & Halterman, 2008). Kostnaderna för samhället av ASD är för närvarande uppskattas till $ 35 - $ 90 miljarder, den högre uppskattning är jämförbar med Alzheimers sjukdom (Ganz, 2007; Järbrink & Knapp, 2001). Även forskning om ASD har expanderat under det senaste decenniet, finns det fortfarande ett stort behov av fortsatt stöd forskning.

Det är absolut nödvändigt att resurser ägnas åt forskning i proportion till folkhälso behov. Specifikt behöver vi forskning som fördjupar vår förståelse av ASD, inklusive komplexa genetiska och miljömässiga faktorer som spelar en roll i dess orsakssamband; utveckling av förbättrade ASD diagnostiska metoder och behandlingar; och vetenskap för att höja nivån på de tjänster och stöd tillgängliga för människor med ASD, deras familjer och vårdgivare. Med nuvarande vetenskapliga kunskaper och verktyg, har vi aldrig tidigare skådad potential för upptäckter som kommer att förbättra livskvaliteten för personer med ASD.

Som svar på den ökade samhälleliga oro över ASD, passerade kongressen bekämpning Autism lag (CAA) 2006 (PL 109 till 416). Genom denna lag, som syftar kongressen att snabbt öka, öka takten och förbättra samordningen av den vetenskapliga upptäckten i ASD forskning. Luftfartsverket kräver Interagency Autism samordningskommittén (IACC) för att utveckla och årligen uppdatera en strategisk plan för ASD forskning, inklusive föreslagna budgetkraven.

Driven by both the sense of urgency and a spirit of collaboration, the IACC developed an initial Strategic Plan for ASD Research in 2009 and revised it in 2010 in accordance with the CAA. The Plan and its revisions were developed through extensive and iterative input from members of the public, academic, and advocacy communities. In developing and revising the Strategic Plan, the IACC:

  • Identified recent investments and accomplishments in ASD research.
  • Assessed the strengths, weaknesses, opportunities, and gaps in the ASD research enterprise.
  • Gathered ideas for research opportunities from a diverse group of stakeholders.
  • Convened four scientific workshops and solicited input from the public and non-government research sponsors to identify research opportunities.
  • Convened expert workgroups to recommend research objectives and strategies.
  • Convened programmatic and agency experts to develop and recommend professional judgment budget estimates for each objective in the Plan.
  • Convened a scientific workshop to review and revise the Strategic Plan in 2009.

The Strategic Plan incorporates this array of input in two main sections. First, the foundation of the Plan – vision, mission, core values, and crosscutting themes – is described. The remainder of the Plan is organized around seven critical questions asked by people and families living with ASD.

Each question is followed by a brief discussion of what we currently know and need from research, an aspirational goal, research opportunities and objectives. This framework was chosen by the IACC to emphasize the need for consumer-focused research that addresses the most pressing questions of people and families living with ASD, and to link these questions to specific research efforts.

Vision Statement

The Strategic Plan will accelerate and inspire research that will profoundly improve the health and well being of every person on the autism spectrum across the lifespan. The Plan will set the standard for public-private coordination and community engagement.

Mission Statement

The purpose of the Strategic Plan is to focus, coordinate, and accelerate high quality research and scientific discovery in partnership with stakeholders to answer the urgent questions and needs of people on the autism spectrum and their families.

Kärnvärden

The IACC adopted these core values and emphasized their importance for the Strategic Plan development and implementation:

Sense of Urgency – We will focus on what steps we can take to respond rapidly and efficiently to the needs and challenges of people and families affected by ASD.

Excellence – We will pursue innovative basic and clinical research of the highest quality to protect the safety and advance the interests of people affected by ASD.

Spirit of Collaboration – We will treat others with respect, listen to diverse views with open minds, discuss submitted public comments, and foster discussions where participants can comfortably offer opposing opinions.

Consumer-focused – We will focus on making a difference in the lives of people affected by ASD, including people with ASD, their families, medical practitioners, educators, and scientists. It is important to consider the impact of research on the human rights, dignity, and quality of life of people with ASD from prenatal development forward.

Partnerships in Action – We will value cross-disciplinary approaches, data sharing, teamwork, and partnerships with clearly defined roles and responsibilities.

easurable, A chievable, R ealistic, and T ime-bound) research objectives aligned with funding priorities and develop systems for evaluation, assessing impact, and course corrections. Ansvar - Vi kommer att utveckla SMART (S ÄRSKILDA, M easurable, A chievable, R ealistic, och T id bundna) forskningsmål i linje med huvudinriktningar och utveckla system för utvärdering, bedömning av effekter, och kurskorrigeringar.

Övergripande teman

Den strategiska planen för ASD forskning är utformad för att lyfta fram de mest lovande forskningsidéer, samtidigt som uppskattar den inneboende oförutsägbarhet forskning. Dessa idéer ligger till grund för de forskningsmöjligheter och målen för den strategiska planen. I processen att samla in idéer från ASD intressenter för denna plan, vissa teman framkom vid upprepade tillfällen. Dessa teman lyfts fram här för att understryka deras betydelse över hela ramen.

Heterogenitet: Även om vissa grundläggande funktioner är närvarande vid varierande grad hos alla människor med ASD-dvs, sociala funktionshinder, kommunikationssvårigheter och stereotypa beteenden-betydande heterogenitet förekommer också. I samband med ASD, avses med heterogenitet i konstellationen av beteendemässiga och medicinska tillstånd och symtom som kan åtfölja sjukdomen. Spektrumet omfattar personer med ASD som är icke-verbal och inte kan leva självständigt, och andra som tycker att förvärvsarbete och bor självständigt. Det finns ingen anledning att anta att detta spektrum identifierar en enda sjukdom. Snarare omfattar spektrumet en rad sjukdomar. Den heterogenitet ASD innebär både utmaningar och möjligheter för forskare: utmaningar, eftersom det finns sannolikt många olika orsaksfaktorer och banor för ASD subtyper och möjligheter, eftersom ett erkännande av den mångfald av ASD fenotyper kan leda till mer lämplig diagnos, mer exakt riktade behandlingar, och en ökad allmän medvetenhet om den mångfald som ASD. Heterogenitet har en djupgående inverkan på prioriteringar och taktik ASD forskning, eftersom varje studie måste antingen fokusera på en viss fokus på spektrum, eller måste vara tillräckligt komplexa och resurser till att omfatta ett bredare spektrum längs spektrumet. Erkänner heterogenitet har också implikationer för intervention. Med flera orsaker och symptom, det sannolikt kommer att finnas flera olika sätt och metoder att ingripa (t.ex. medicinska, beteendemässiga, näringsmässiga). På så sätt kommer ASD fältet vara mer strategiskt placerade för att avgöra vad som fungerar bäst för vilka människor.

Förebyggande: Det är viktigt för forskning för att identifiera de metoder och strategier som kan användas för att förhindra att de utmaningar och funktionshinder i ASD. Dessutom, om man ser ASD som en biologisk störning utlöses i genetiskt känsliga personer av miljöfaktorer, då prevention kan inkludera förebygga nya fall av ASD genom identifiering och eliminering av miljömässiga orsaker. Vad är viktigt för ASD forskning är att utveckla kunskapsläget till en nivå som liknar det som finns nu inom områden som kardiologi. Inte längre behöver vi vänta på att någon ska drabbas av en hjärtattack innan ge livräddande behandlingar. Snarare är tidiga insatser tillämpas på upptäckt av riskfaktorer, för att föregripa de mer allvarliga konsekvenser. Att ha god forskning om riskfaktorer och de miljömässiga triggers för ASD i slutändan kan göra det möjligt för oss att nå målet om förebyggande: att förhindra utvecklingen av sjukdomen hos vissa personer i riskzonen eller minska svårighetsgraden hos dem som berörs.

Tidigare Detektion: ASD är en utvecklings störning i hjärnan som för närvarande diagnostiseras genom observation av kärnbeteendemässiga symptom. Som med många nervsystemets sjukdomar, kan hjärndysfunktion föregå onormalt beteende av månader eller år. Men utan biomarkörer för att upptäcka personer med eller "i riskzonen" för ASD under pre-eller neonatala perioder, måste diagnosen beroende av beteende observationer långt efter födseln. Som ett resultat kan interventionsinsatser missar ett kritiskt utvecklings fönster. Tills nyligen har de flesta barn med ASD i USA (US) inte få en diagnos tills skolåldern, och diagnosen blev ytterligare försenat bland missgynnade eller landsbygdsbefolkningen (Mandell et al., 2007). Det är viktigt att området förbättra metoder för att upptäcka ASD tidigare i livet och mellan olika befolkningar, för att åstadkomma tidigare ingripande. Dessutom, ett återkommande tema uttryckt under de vetenskapliga workshops för planen var behovet av biomarkörer för att identifiera ASD risk innan de beteendemässiga manifestationer och den försenade utvecklings bana är etablerade.

Livslängd Perspektiv: Historiskt ASD har karakteriserats som en sjukdom i barndomen. Även om de flesta människor med ASD inte växer ur sin diagnos, kommer deras symtom förändras till form och svårighetsgrad över tiden. Det fanns stort stöd under utvecklingen av denna plan för mer forskning om ASD hos äldre personer, särskilt behovet av praktiska strategier för att öka livskvaliteten och fungerar av ungdomar och vuxna med ASD. När människor med ASD förespråkare för sig själva och utöka vår kunskap om deras erfarenheter och behov, de blir partner i forskningsinsats.

Datadelning: Data delning låter forskare: (a) validera forskningsresultat från andra utredare; (B) samla standardiserad information samlas in av många olika forskare för att underlätta snabba framsteg; och, (c) använda uppgifter som samlats in av andra för att undersöka hypoteser som inte anses av de ursprungliga utredarna. Förväntningarna för datadelning har ökat med insikten att större prov behövs för att svara på många forskningsfrågor och med den känsla av brådska för att göra framsteg. Databaser för neuroradiologiska skannar och genomsekvensen har redan visat sig viktiga för ASD forskning. Bred anta ett standardiserat datadelning system som den nationella databasen för Autism Research (ndar) kan ge den nödvändiga infrastrukturen för att kombinera viktiga forsknings deltagare uppgifter och därmed driva ASD forskningen framåt.

Resurser: Förutom datadelning, beror forskning ofta på tillgången och kvaliteten av forskningsresurser, till exempel tillgång till vetenskapliga instrument och samlingar av biospecimens. En viktig resurs, paradoxalt nog, är identifiering, bedömning och insamling av biospecimens från människor som inte har sjukdomen, som en grund för jämförelse. Sådana jämförelsegrupper tjäna en avgörande roll i att tolka ASD forskning och rön. Dessutom, mänskliga resurser, t.ex. tillräckligt många välutbildade forskare och administratörer är avgörande för dessa ansträngningar. Detta behov kan inte underskattas. Att locka en kader av noggrant utbildade forskare, även utanför forskningsområdet ASD, kommer att främja innovativa idéer och tvärvetenskapliga ansatser.

Offentlig-privata partnerskap: En styrka aktuell ASD forskning är graden av privat engagemang och investeringar i forskningsfinansiering från stödgrupper och engagerade intressenter. Dessutom har mängden forskning dollar delas ut av den amerikanska regeringen för ASD forskning vuxit snabbt under de senaste tio åren. Det finns idag en stor vilja hos myndigheter och privata organisationer att samarbeta i utvecklingen och genomförandet av den strategiska planen för ASD Research. I själva verket är den strategiska planen byggde på förutsättningen att den offentliga och privata sektorn kommer att samarbeta för att bättre resurser hävstång för att främja de forskningsmöjligheter och mål räckte ut i planen.

Gemenskapens engagemang i ASD Forskning: Personer med ASD, deras familjer, deras lärare, vårdgivare, och lobbyorganisationer har viktiga roller att spela för att forma, att delta i, och sprida forskning. Deras insikter och perspektiv som behövs för att åtgärder och tjänster som ska utvecklas som kommer att få maximal effekt och har den starkaste bevis och innebär för verkliga upptag och utnyttjande. Det behövs strategier för att vinna och använda den direkt erfarenhet av människor med ASD, deras familjer och vårdgivare.

Fråga 1: När ska jag vara oroliga?

  • Vilka är de tidiga tecken på ASD?
  • Finns det typiska egenskaper som är en del av en ASD diagnos?
  • Hur variationer i symtom och svårighetsgrad skapar utmaningar i tidig diagnos av ASD?

Vad vet vi?

Ett barns vårdgivare är ofta först att identifiera tecken på ASD. I det klassiska fallet, kan det finnas förseningar eller platåer i ett barns uppnå utvecklingsmässiga milstolpar, såsom användning av gester, svara på namn, eller uppkomsten av tal och låtsas spela. I andra fall, de första tecknen på ASD förekommer hos små barn som verkar tillbakagång efter de verkar ha utvecklats normalt. Aktuella diagnostiska kriterier och klassificeringar av ASD företräda framsteg i att identifiera en kärna av utvecklings symtom som, i det förflutna, skulle ha kunnat hänföras till andra sjukdomar på grund av mer snävt definierade kriterier ASD utvärdering.

Diagnosen ASD tillförlitligt kan göras med tre års ålder, eftersom de centrala symptomen dyker upp vid den tiden. Men de flesta barn diagnostiseras slutligen med ASD uppvisar tecken på onormal utveckling väl före två års ålder. Nya studier av barn med hög risk på grund av förekomsten av ett syskon med ASD tyder på att många fall av autism kan upptäckas med 12 månaders ålder med hjälp av enkla beteendetester, såsom svar på att ringa barnets namn eller lätthet att engagera barnet i gemensamt titta på ett objekt (Landa, Holman, och Garrett-Mayer, 2007). Trots detta är den genomsnittliga åldern för diagnos 5 år (Wiggins, Baio, & Rice, 2006). Ett antal analysverktyg har utvecklats för att upptäcka autism för barn i olika åldrar och olika nivåer av klinisk variabilitet. Det finns verktyg tillgängliga för föräldrar och anhöriga, bland annat en video ordlista med tidiga "röda flaggor" av ASD hos små barn som utvecklats för att hjälpa familjer och yrkesverksamma lära sig att identifiera subtila skillnader i utveckling som kan tyda på problemområden (Wetherby et al. 2007). När det gäller diagnos, det finns nya bevis för att man kan utveckla verktyg med tillräckligt hög känslighet och specificitet för att stödja epidemiologiska och riskfaktorstudier.

Nationwide, har det funnits en strävan att förbättra tidig identifiering av barn med ASD att förbättra deras funktion och resultat. En nyligen publicerad randomiserad, kontrollerad studie visade hur ett omfattande utvecklings-beteende-intervention för småbarn med ASD har lett till förbättringar i kognitiv och adaptivt beteende, och därmed betona vikten av tidig identifiering av och intervention för barn med ASD (Dawson et. Al., 2009 ). Olika kampanjer, inklusive CDC: s "Lär dig tecken. Act Tidig, "har inletts under de senaste åren för att öka medvetenheten om vikten av tidig identifiering av försenad utveckling, inklusive de som förknippas med ASD. American Academy of Pediatrics rekommenderar screening barn för ASD vid 18 och 24 månader med ett standardiserat screeningmetod.

Vad behöver vi?

Identifiera och utveckla åtgärder för att bedöma åtminstone tre "kontinuerliga dimensioner" (dvs social ömsesidighet, kommunikationsstörningar och repetitiva / begränsande beteenden) i ASD symtom och svårighetsgrad som kan användas av praktiker och / eller familjer för att bedöma svar på intervention för personer . med ASD hela livslängd 2016 IACC Rekommenderat Budget: $ 18.500.000 över 5 år.

OBS: Mål i lådor märkta "Nytt mål" är antingen helt nya tillägg till 2010 års strategiska plan eller kraftigt modifierade mål från 2009 års strategiska plan. Mål från 2009 års strategiska plan som inte ändrade eller som har ändrats något för tydlighetens skull är omärkta.

Fråga 2: Hur kan jag förstår vad som händer?

  • Det som händer tidigt i utvecklingen?
  • Finns det kända biologiska skillnader som hjälper till att förklara ASD symtom?
  • Kan undergrupper av personer med ASD hjälpa oss att förstå etiologin för ASD symtom?

Vad vet vi?

Forskare, kliniker, och familjer har länge ställt frågor om eventuella biologiska grunderna för ASD. Läkare klassificera ASD som en utvecklings hjärnsjukdom baserad på beteende funktioner som krävs för diagnos. Little bevis finns dock för en specifik neurologisk abnormitet bortom rapporter om en sprudlande och övergående mönster av hjärnan eller huvudet tillväxt (Akshoomoff, Pierce, & Courchesne, 2002;. Dawson et al, 2007;. Hazlett et al, 2005). Även om mycket av den aktuella vetenskapen tyder på att de beteendemässiga funktioner i ASD resultat av atypiska hjärnstruktur, ledningar eller anslutningar, det finns ingen bevisad neurala variansen i samband med ASD. Trots detta finns det några lovande leads, och projekt pågår som har potential att ge biologiska underskrifter av vissa former av ASD.

Utvecklingen av avancerade avbildningsmetoder har gjort det möjligt för forskare att exakt visualisera många aspekter av hjärnans struktur och funktion. Till exempel har många barn och vuxna med ASD uppfatta och analysera den visuella information som förmedlas genom ansiktsuttryck annorlunda än andra människor (Spezio et al., 2007). Andra forskare har använt magnetisk resonanstomografi (MRT) metoder för att undersöka skillnader i hjärnans anatomi mellan personer med och utan ASD, och har funnit skillnader i tätheten av vita och grå substans i vissa fall kopplade till specifika symtom på ASD (Craig et al ., 2007).

Delmängder av personer med ASD har rapporterats ha upplevt regression (dvs förlust av tidigare förvärvade språk, sociala och utvecklingsmässiga färdigheter). Fenomenet är dåligt känd och kan co-uppstå med medicinska tillstånd som är gemensamma för personer med ASD som epilepsi. Nya studier har försökt att förstå sambandet mellan regressiva symptom, samarbete förekommer störningar, såsom epilepsi, och etiologin för ASD.

Regression är inte unikt för personer med ASD och förlusten av språkkunskaper (akut språk regression) kan förekomma hos personer utan sjukdomen. I en studie fann forskarna att barn med akut språk regression (som inte hade ASD) var mer benägna att ha tillhörande krampanfall eller epilepsi än var barn med regressiv autism (som inkluderar språk regression, samt förlusten av andra sociala och utvecklande färdigheter). Detta tyder på att det finns olika subtyper av språk regression och kan hjälpa till att förstå fenomenet och dess förhållande till ASD (McVicar, et al., 2005).

För närvarande är frekvensen av språk regression okänd i antingen barn med ASD eller den allmänna befolkningen. Tidigare studier av regression har hämmats av fördröjd remiss för utvärdering efter debuten av regressiva symtom (McVicar, et al., 2005).

Tvärvetenskapliga, longitudinella, biobehavioral studier av barn, ungdomar och vuxna som börjar under barndomen som präglar nervsystemets utveckling och medicinska utvecklings banor över flera axlar i ASD fenotyp och identifierar ASD riskfaktorer, undergrupper, samarbete förekommer symtom, och potentiella biologiska mål för ingripande. Sådana studier kan omfatta:

  • Högrisk syskon till barn, ungdomar och vuxna med ASD, barn utan en familjehistoria av ASD, och normalt utvecklade barn.
  • Tvärvetenskapliga bedömningar av hjärnavbildning, metabola och immunmarkörer, Microbiomics, elektrofysiologi, och beteende.
  • Forskning om kvinnor med ASD att bättre karaktärisera kliniska, biologiska och skyddande funktioner.
  • Human-och djurstudier som undersöker immun, smittsamma och miljöfaktorer i förekomsten av ASD.
  • Forskning om de unika styrkor och förmågor hos personer med ASD med utvärdering av funktionella och biologiska mekanismerna bakom sociala, språkliga och kognitiva profiler.
  • Forskning om personer med ASD som är icke-verbal och / eller kognitivt nedsatt
  • Forskning med inriktning på underliggande biologin av samarbete före syndrom samt co-förekommande förhållanden.
  • Prospektiv forskning på barn med språk regression, både med och utan autistisk regression, inklusive potentiella bakomliggande genetiska och andra riskfaktorer inklusive beslag och epilepsi.
  • Kortsiktiga mål

    1. . Stöd minst fyra forskningsprojekt för att identifiera mekanismer för metabola och / eller immunsystemet interaktioner med det centrala nervsystemet som kan ligga bakom utvecklingen av ASD under foster-postnatal liv år 2010 IACC Rekommenderat Budget: $ 9.800.000 över 4 år.
    2. . Starta tre studier som specifikt fokuserar på nervsystemets utveckling av honor med ASD, som spänner över grundläggande till klinisk forskning om könsskillnader vid 2011 IACC Rekommenderat Budget: $ 8.900.000 under fem år.
    3. . Identifiera sätt att öka medvetenheten bland autismspectrumen gemenskap av det potentiella värdet av hjärn-och vävnadsdonation till ytterligare grundforskning vid 2011 IACC Rekommenderat Budget: $ 1.400.000 mer än 2 år.
    4. Nytt mål
      . Starta tre studier som riktar förbättrad förståelse för de bakomliggande biologiska mekanismer av genetiska förhållanden med anknytning till autism (t.ex. Fragil X, Retts syndrom, tuberös skleros komplex) och hur dessa villkor informerar riskbedömning och individualiserad ingripande från 2012 IACC Rekommenderat Budget: $ 9.000.000 över 5 år.
    5. Nytt mål
      . Starta tre studier som riktar de underliggande biologiska mekanismerna för samarbete förekommer förhållanden med autism inklusive kramper / epilepsi, sömnstörningar och familjära autoimmuna sjukdomar år 2012 IACC Rekommenderade Budget: $ 9.000.000 under fem år.
    6. Nytt mål
      . Starta två studier som fokuserar på blivande karakterisering av barn med rapporterade regression, för att undersöka potentiella riskfaktorer år 2012 IACC Rekommenderat Budget: $ 4.500.000 under fem år.
    7. Nytt mål
      . Stöd fem studier som associerar specifika genotyper med funktionella eller strukturella fenotyper, inklusive beteendemässiga och medicinska fenotyper (t.ex. icke-verbala individer med ASD och de med kognitiva funktionsnedsättningar) 2015 IACC Rekommenderade Budget: $ 22.600.000 över 5 år.

    Långsiktiga mål

    1. Complete a large-scale, multi-disciplinary, collaborative project that longitudinally and comprehensively examines how the biological, clinical, and developmental profiles of individuals, with a special emphasis on females, youths, and adults with ASD, change over time as compared to typically developing people by 2020. IACC Recommended Budget: $126,200,000 over 12 years.
    2. New objective
      Launch at least three studies which evaluate the applicability of ASD phenotype and/or biological signature findings for performing diagnosis, risk assessment, or clinical intervention by 2015. IACC Recommended Budget: $7,200,000 over 5 years.

    Note: Objectives in boxes labeled “New objective” are either entirely new additions to the 2010 Strategic Plan or significantly modified objectives from the 2009 Strategic Plan. Objectives from the 2009 Strategic Plan that did not change or that have been slightly modified for clarification purposes are unmarked.

    Question 3: What Caused This To Happen And Can This Be Prevented?

    • Is there something in my genetic or family history that poses a risk for ASD?
    • What environmental exposures pose risks for the development of ASD?
    • How might genetics and the environment interact to influence the occurrence of ASD?

    What do we know?

    Framstegen i att identifiera miljöfaktorer som ökar autismrisk har nyligen gjorts (Eskenazi et al, 2007;.. Palmer et al, 2006; Palmer, Blanchard, & Wood, 2009;. Rauh et al, 2006;. Roberts et al, 2007 , Windham et al, 2006), även om detta forskningsområde har fått mindre vetenskaplig uppmärksamhet och långt färre forskning dollar än genetiska riskfaktorer.. Miljöfaktorer kan vara relevanta inte bara för hjärnans utveckling, men även för kroniska systemiska funktioner i åtminstone vissa undergrupper av ASD. En Institute of Medicine (IOM) workshop under 2007 sammanfattade vad som är känt och vad som behövs på detta område (forumet för neurovetenskap och Centrala och perifera nervsystemet, Institutionen för medicin, 2008). Ett flertal epidemiologiska studier har funnit något samband mellan ASD och vacciner som innehåller kvicksilverbaserade konserveringsmedel, thimerosal (Immunization Safety Review Committee, 2004). Dessa uppgifter, liksom senare forskning, visar att sambandet mellan autism och vacciner inte stöds av den epidemiologiska forskningslitteratur. Dock medgav IOM rapporten att de befintliga befolkningsbaserade studier var begränsade i sin förmåga att upptäcka små känsliga subpopulationer som kan vara mer genetiskt sårbara för miljöexponeringar.

    Att notera, får kommittén många offentliga kommentarer som speglar oron för vacciner som en potentiell miljöfaktor i autism. Några medlemmar av allmänheten är övertygade om att de aktuella uppgifterna är tillräckliga för att visa att vacciner inte spelar en avgörande roll i autism och argumentera mot att använda begränsade autism forskningsmedel för att göra ytterligare vaccinstudier när många andra vetenskapliga vägar återstår att utforskas. Samtidigt, de som tror att tidigare studier av den eventuella roll som vaccin i ASD har varit otillräckliga hävdar att utreda ett eventuellt vaccin / ASD länk bör vara en hög prioritet för forskning (till exempel, en storskalig studie som jämför vaccinerade och ovaccinerade grupper). En tredje uppfattning uppmanar skifta fokus bort från vacciner och på välbehövlig uppmärksamhet mot utvecklingen av effektiva behandlingar, tjänster och stöd för dem med ASD.

    Dessutom finns ett antal andra miljöfaktorer undersöks genom forskning, eftersom de är kända eller misstänkta för att påverka tidiga utvecklingen av hjärnan och nervsystemet. Färska studier tyder på faktorer som föräldrarnas ålder, kan exponering för infektioner, toxiner och andra biologiska medel ge miljörisker. Dessa rön kräver ytterligare utredning och testning, av vilka några är pågående genom CADDRE Program, den norska kohortstudie, CHARGE studien EARLI studien, och Barnens Centrerar för miljö, hälsa och förebyggande av sjukdomar som stöds av NIEHS och Environmental Protection Agency ( EPA).

    Vad behöver vi?

    Även om de flesta forskare tror att riskfaktorer för ASD är både genetiska och miljömässiga, det finns en stor debatt om huruvida potentiella miljömässiga orsaker, genetiska prekursorer eller växelverkan mellan gener och miljöfaktorer bör vara högsta prioritet för forskning som syftar till att identifiera orsakerna till ASD. Hittills har få studier styrde in eller uteslutas specifika miljöfaktorer. Det finns rapporter om sammanslutningar av ASD med exponering för mediciner, maternella antikroppar, toxiska ämnen, och infektioner under fosterstadiet eller efter födseln, men dessa observationer måste bli föremål för ytterligare studier. Det är ännu inte känt om någon specifik faktor är nödvändig eller tillräcklig för att orsaka ASD. I likhet med andra sjukdomsområden, främja forskning om den potentiella rollen av miljöfaktorer kräver resurser och attraktion av vetenskaplig expertis. Att detta att bära på autism kommer att hjälpa till att definiera de miljöfaktorer för att studera, såväl som den bästa metoden för att iscensätta studier för att undersöka miljöfaktorer, samspelet mellan faktorer, och mellan individuella känslighet och olika miljöfaktorer.

    Till exempel, vissa forskare tror att det är viktigt att studera ett stort antal exponeringar, eller klasser av exponering, som är kända för att påverka hjärnans utveckling. Andra stöd för mer riktade studier av en exponering eller ett begränsat antal exponeringar, med störst biologisk rimlighet för att interagera med känd eller misstänkt biologiska eller genetiska ASD riskfaktorer. Dessutom är det också viktigt att utforma studier som utvärderar miljö-exponering under de mest relevanta exponeringsfönster: graviditet och tidig utveckling. Genom att göra denna forskning, är det viktigt för området att utveckla goda standarder för att identifiera och hävdar att miljöfaktorer bidrar till ASD, som det är för genetik.

    Forskningsstudier på riskfaktorer kan uppnås på flera sätt. Mindre, fokuserade studier behövs för hypotesprövning och att ge insikt för replikeringsstudier. I likhet med andra hälsoresultat forskning för relativt sällsynta tillstånd, kan fall-kontrollstudier vara ett effektivt första raden i utredningen. CHARGE-och CADDRE (SEED) studier är goda exempel på detta synsätt där miljöexponeringar och biologiska banor, tillsammans med genetik, undersöks. Andra existerande kohorter kan också identifieras och användas för epigenomiska samt traditionella iska och miljöstudier.

    För att möta allmänhetens oro angående ett eventuellt vaccin / ASD länk, kommer det att vara viktigt för IACC att fortsätta att samordna med National Vaccine rådgivande kommittén (NVAC), chartrat en federal rådgivande kommitté för att ge råd och rekommendationer angående det nationella Vaccine Program.

    Epigenomics ger en färdig mekanism för att förstå hur gener och miljö kan agera gemensamt för att påverka autismrisk. Studier behövs för att undersöka om kandidatmiljöexponeringar förändrar epigenetiska mekanismer som modifierar uttrycket av misstänkt autism riskgener eller genomiska regioner. Sådana studier bör omfatta granskning av tid eller utvecklingsstadium som en viktig faktor som avgör effekterna av miljöfarliga ämnen på epigenetisk programmering. Slutligen är studier för att förstå hur förändringar av epigenetiska taggar som svar på miljö-stimuli kan leda till specifika fenotypiska egenskaper förknippade med autism.

    Ett annat tillvägagångssätt för att studera riskfaktorer för ASD kräver stora urvalsstorlekar för att reda ut de många möjliga genetiska faktorer och miljöfaktorer som bidrar till och hjälpa till att förklara ASD och ofta samar förekommande förhållanden. För andra komplexa sjukdomar, har stora DNA-samlingar, dvs> 20.000 prover, varit nödvändigt att detektera den fullständiga genetiska risk arkitektur. Det finns inga genetiska förråd av denna storlek för ASD. På samma sätt kan stora födelse kohortstudier, där biologiska prover har samlats in under hela graviditeten och tidig postnatal liv vara avgörande för att upptäcka samspelet mellan miljöexponeringar och genetiska faktorer som leder till ASD. Som ett komplement till dessa storskaliga studier, kan forskning om kritiska delpopulationer som kan löpa högre risk ger hävstångseffekt i att identifiera genetiska och miljömässiga riskfaktorer.

    Målsättning Mål: Orsaker till ASD upptäcks som Informera Prognos och behandlingar och leda till förebyggande / Preemption av de utmaningar och funktionshinder i ASD.

    Forskningsmöjligheter

    • Genetiska och epigenetiska variationer i ASD och symptomprofiler i samband med dessa variationer.
    • Miljöpåverkan i ASD och symptomprofiler i samband med dessa influenser.
    • Familje studier av den bredare autism fenotyp som kan informera och definiera ärftlighet för ASD.
    • Studier i simplex familjer som informerar och definierar de novo genetiska skillnader och fokuserar på vilken roll miljön kan spela i att framkalla dessa skillnader.
    • Standardiserade metoder för att samla in och lagra biospecimen resurser från väl karakteriserade personer med ASD och en jämförelsegrupp för användning i biologiska, miljömässiga och genetiska studier av ASD.
    • Fall-kontrollstudier av unika subpopulationer av personer med ASD som identifierar nya riskfaktorer.
    • Övervaka den vetenskapliga litteraturen om eventuella sammanslutningar av vacciner och andra miljöfaktorer (t.ex. ultraljud, bekämpningsmedel, föroreningar) med ASD att identifiera nya möjligheter för forskning och indikerade studier.
    • Bättre förstå miljö-och biologiska riskfaktorer under pre-och tidig postnatal utveckling "i riskzonen" prover.
    • Tvärvetenskapliga samarbeten i syfte att identifiera och analysera biologiska mekanismer som ligger bakom samspelet mellan genetiska och miljömässiga faktorer av betydelse för risken och utvecklingen av ASD, inklusive co-förekommande förhållanden.
    • Sammankalla ASD forskare på regelbunden basis för att utveckla strategier och metoder för att förbättra datastandarder och delning, förståelse gen - interaktioner miljö, förbättra hastigheten på replikering av resultaten, och förbättra översättningen av forskningen om potentiella orsaksfaktorer till studier för förebyggande och behandling.
    • Åtgärder av viktiga exponeringar för användning i befolknings-och klinikbaserade studier och normer för provtagning, lagring och analys av biologiska material.
    • Studier av beteende-, utvecklings-, och medicinska variationer över de med ASD som har gemensamma genetiska faktorer.
    • Studier av kliniskt betydelsefulla undergrupper för att undersöka gemensamma genetiska faktorer och miljöfaktorer, samt unika epigenomiska signaturer.

    Kortsiktiga mål

    1. A wide range of treatment and intervention options are available for children and adults with ASD that can target core symptoms, ameliorate associated symptoms, and prevent further disability. For example, interventions such as speech therapy facilitate language development, pragmatic communication and social interaction. Occupational therapy can improve functioning in everyday activities (eg, eating, bathing, and learning) as well as sensory integration. Both types of therapy can promote the development of life skills, which help people with ASD to gain more independence. People with ASD can benefit from adaptive technologies, such as the use of keyboards and computers that promote expressive communication skills, and visual representation tools such as the Picture Exchange Communication System (PECS) that assist those with little or no language to communicate more effectively. For pre-school and school age children, public school systems and private schools can provide essential interventions including curricula that are individualized to the child, testing for cognitive and academic strengths and weaknesses, and special education services with lower teacher to student ratios, to name a few. For all of these interventions, there is a range of improvement, with some people making profound gains and others showing little response. We do not know how to predict which people will benefit from any of the available treatments.

      Of the numerous behavioral interventions currently in use, little scientific evidence from randomized controlled trials (RCT) supports their efficacy. Behavioral therapies, such as Applied Behavior Analysis (ABA) based therapies, which use the principles of reinforcement and repetition, have been used since the 1960s and have been studied most extensively. Controlled trials have shown ABA to be effective for improving social skills and language when provided for at least 25-40 hours per week for 2 years (Lord & McGee, 2001). Efficacy is greatest when behavioral interventions are used early, but improved skills have been reported with adolescents and adults (McClannahan, MacDuff, & Krantz, 2002; Weiss & Harris, 2001).

      Medications to improve some of the symptoms associated with autism have been studied. However, thus far, no medication has been shown in controlled trials to enhance social behavior or communication. In 2006, risperidone became the first Food and Drug Administration (FDA)-approved pharmacologic therapy for certain symptoms of autism. First introduced in 1993 as medication used to treat symptoms of schizophrenia, risperidone has now been shown to be effective as a treatment of irritability and aggression seen in some children with ASD. Selective serotonin reuptake inhibitors have had mixed results in decreasing certain repetitive and stereotyped behaviors (Kolevzon, Mathewson, & Hollander, 2006; King et al., 2009). Other biological and pharmacological treatments that have been investigated in small studies and may warrant fuller attention include omega-3 fatty acids, memantine, oxytocin, and pioglitazone (Ammiger et al., 2007; Chez et al., 2007; Hollander et al., 2007; Boris et al., 2007).

      There are other treatments in wide use that have not been studied in randomized controlled trials. These include nutritional supplements and diets (eg, probiotics, mitochondrial cocktails, CoQ10, carnitine, and gluten-casein free diets), and chelation. One such treatment, the neuropeptide secretin, that had been reported to improve symptoms of ASD, was studied in a placebo-controlled trial and found to be ineffective (Esch & Carr, 2004). Some parents and therapists suggest that these treatments are effective, that recovery is possible, and that further studies are needed. Others are concerned that these treatments involve more than minimal risks and urge caution before recommending large-scale studies.

      What do we need?

      In 2007, CDC's Autism and Developmental Disabilities Monitoring (ADDM) network published the first and most comprehensive summary of autism prevalence estimates in the United States (CDC, 2007). These data showed that between 1 in 100 to 1 in 300 (with an average of 1 in 150 children) were identified with ASD. In October 2009, investigators from HRSA and CDC reported that ASD occurs in an estimated 1.1% of children 3 to 17 years, based on parent-report during the National Survey of Children's Health (NSCH), sponsored by HRSA. Updated estimates from CDC's ADDM Network, published in December 2009, confirmed that approximately 1% of children were identified with an ASD (between 1 in 80 to 1 in 240 children with an average of 1 in 110). There was an increase of 57% in identified ASD prevalence from 2002 to 2006 in multiple areas of the US. While these data provide important information for service planning, and begin to help us understand that the increases are not fully accounted for by improved identification, many questions related to the multiple causes of ASD increases remain.

      There are a number of areas in which prevalence studies could be improved, including the continued estimation and evaluation of prevalence in the same population over time; assessment of ASD prevalence in the context of other neurodevelopmental disorders; further analyses of existing datasets to examine the multiple identification and potential risk factors as they vary by prevalence; collection of data beyond core ASD symptoms, including genetic data and co-occurring medical, dental, and behavioral conditions; and expansion of studies across ages.

      Supporting international autism surveillance activities, prevalence estimates, and epidemiologic research will also be important, in order to compare prevalence estimates and epidemiologic characteristics across countries.

      Communication and Dissemination
      Research data regarding autism is now being published at a rapid rate. It is critical that new findings are communicated promptly and appropriately to the public so that research findings can be better translated into practice as appropriate. Effective translation is important so that new findings can be utilized to improve risk assessment and implementation of individualized interventions to reduce the disabling symptoms and promote a positive developmental trajectory as early as possible. Additional attention needs to be paid to improving the communication channels between scientists, practitioners, people with ASD and their families.

      There is also need to build a system for rapid replication studies concerning key findings. In addition, there is still not agreement about meaningful subtypes or about how to individualize treatment. As more professionals become involved in autism research, there is a need for organized input from established scientists to provide guidance and expertise.

      In addition, it will be necessary to identify and address the wide range of ethical and clinical issues related to the diagnosis, assessment, and communication of genetic, environmental, and clinical risk for autism.

      Research Workforce Development
      In order to accomplish the necessary research in the field of autism, it will also be important to develop an adequate scientific workforce. While much autism research is already underway, there are several areas of research that are new and growing, including interdisciplinary research, where additional researchers will be needed in the coming years. In fiscal year 2009, there were 92 trainees (graduate students and postdoctoral fellows) supported by specific NIH training and fellowship grants to study autism. These are in addition to the trainees supported on more than 300 NIH research grants focused on autism. The continued expansion and development of this research workforce will be essential to fulfilling the goals laid out in the IACC Strategic Plan.

      Aspirational Goal : Develop and Support Infrastructure and Surveillance Systems that Advance the Speed, Efficacy and Dissemination of Autism Research.

      Short-Term and Long-Term Objectives

      1. Conduct a needs assessment to determine how to merge or link administrative and/or surveillance databases that allow for tracking the involvement of people living with ASD in healthcare, education and social services by 2009 . IACC Recommended Budget: $520,000 over 1 year.
      2. Conduct an annual “State of the States” assessment of existing state programs and supports for people and families living with ASD by 2009. IACC Recommended Budget: $300,000 each year.
      3. Develop and have available to the research community means by which to merge or link databases that allow for tracking the involvement of people in ASD research by 2010. IACC Recommended Budget: $1,300,000 over 2 years.
      4. Establish and maintain an international network of biobanks for the collection of brain, fibroblasts for pluripotent stem cells, and other tissue or biological material, by acquisition sites that use standardized protocols for phenotyping, collection, and regulated distribution of limited samples by 2011. This includes developing fibroblast repositories to produce pluripotent stem cells. Protocols should be put into place to expand the capacities of ongoing large-scale children's studies to collect and store additional biomaterials, promoting detection of biological signatures. IACC Recommended Budget for establishing biobanks by 2011: $10,500,000 over 2 years. IACC Recommended Budget for maintaining biobanks: $22,200,000 over 5 years.
      5. New objective
        Begin development of a web-based toolbox to assist researchers in effectively and responsibly disseminating their finding to the community, including people with ASD, their families, and health practitioners by 2011. IACC Recommended Budget: $400,000 over 2 years.
      6. New objective
        Create funding mechanisms that encourage rapid replication studies of novel or critical findings by 2011.
      7. New objective
        Develop a web-based tool which provides population estimates of ASD prevalence for states based on the most recent prevalence range and average identified by the ADDM Network by 2012. IACC Budget Recommendations: $200,000 over 2 years.
      8. New objective
        Create mechanisms to specifically support the contribution of data from 90 percent of newly initiated projects to the National Database for Autism Research (NDAR) and link NDAR with other existing data resources by 2012. IACC Recommended Budget: $6,800,000 over 2 years.
      9. New objective
        Supplement existing ADDM Network sites to use population-based surveillance data to conduct at least 5 hypothesis-driven analyses evaluating factors that may contribute to changes in ASD prevalence by 2012. IACC Recommended Budget: $660,000 over 2 years.
      10. New objective
        Develop the personnel and technical infrastructure to assist states, territories, and other countries who request assistance describing and investigating potential changes in the prevalence of ASD and other developmental disabilities by 2013. IACC Recommended Budget: $1,650,000 over 3 years.
      11. New objective
        Encourage programs and funding mechanisms that expand the research workforce, enhance interdisciplinary research training, and recruit early career scientists into the ASD field by 2013. IACC Recommended Budget: $5,000,000 over 3 years.
      12. New objective
        Expand the number of ADDM sites in order to conduct ASD surveillance in younger and older age groups; conduct complementary direct screening to inform completeness of ongoing surveillance; and expand efforts to include autism subtypes by 2015. IACC Recommended Budget: $16,200,000 over 5 years.
      13. New objective
        Support 10 “Promising Practices” papers that describe innovative and successful services and supports being implemented in communities that benefit the full spectrum of people with ASD, which can be replicated in other communities by 2015. IACC Recommended Budget: $75,000 over 5 years.

      Note: Objectives in boxes labeled “New objective” are entirely new additions to the 2010 Strategic Plan. Objectives from the 2009 Strategic Plan that were moved from other chapters to Question 7 are unmarked.

      Research Resources

      Below is a list of currently available resources for conducting ASD research. It includes government and non-government resources spanning topics such as genetics, bioinformatics, brain and tissue samples, and animal resources, as well as resources related to surveillance, prevalence, and services.

      Government Resources

      CDC Autism and Developmental Disabilities Monitoring (ADDM) Network
      A surveillance network that provides data about ASD prevalence and describes the population of children with ASD

      National Children's Study
      A population-based study of environmental influences on child health and development that could be used to investigate the relationship between genetic and environmental risk markers and ASD diagnosis

      NDAR (National Database for Autism Research)
      A secure bioinformatics platform for scientific collaboration and data-sharing between ASD investigators

      NDAR Data Definition
      A data definition of ASD research terminology

      NICHD Brain and Tissue Bank
      A brain tissue repository to support and enhance the acquisition and distribution of tissue samples from deceased individuals diagnosed with intellectual and developmental disabilities for use in research studies

      NIF (Neuroscience Information Framework)
      NeuroLex is a dynamic lexicon to improve communication among neuroscientists about their data

      NIH Pediatric MRI Data Repository
      A multi-site longitudinal study used technologies (anatomical MRI, diffusion tensor imaging [DTI], and MR spectroscopy [MRS]) to map pediatric brain development

      NIMH Center for Collaborative Genetic Studies
      A repository of biospecimens from individuals with mental illnesses such as schizophrenia, bipolar disorder, autism spectrum disorders, depression, and obsessive compulsive disorders

      NIMH Genetics Repository
      A repository to produce, store, and distribute clinical data and biomaterials such as DNA samples and cell lines (includes subjects with ASD)

      NITRC (Neuroimaging Informatics Tools and Resources Clearinghouse) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
      A neuroimaging tools repository, NITRC facilitates finding and comparing neuroimaging resources for functional and structural neuroimaging analyses

      Non-Human Primate Atlas of Gene Expression through Development This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
      An atlas mapping the expression of particular genes to specific neuroanatomical locations across several timepoints in development in the rhesus monkey

      Non-Government Resources

      AGRE (Autism Genetic Resource Exchange) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
      A repository for biomaterials and associated phenotype and genotype information from over 1,000 individuals with an ASD diagnosis and their families

      Autism Genome Project This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
      A study to find the genes associated with inherited risk for autism

      Autism Tissue Program This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
      An ASD brain tissue repository

      Autism Treatment Network This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
      A network of hospitals and physicians dedicated to developing a model of comprehensive medical care for children and adolescents with autism

      Baby Siblings Research Consortium This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
      A consortium studying the infant siblings of children with ASD in order to identify early behavioral and biomedical markers of the disorder

      IAN (Interactive Autism Network) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
      An online registry of over 35,000 people who have or are related to those with ASD

      ISAAC (Internet System for Assessing Autistic Children) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
      A web-based application for administering and managing health research projects/studies and the associated data

      RedCap This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
      Two secure, web-based applications (REDCap and REDCap Survey) designed to support data capture for research studies

      SFARI (Simons Foundation Autism Research Initiative) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
      A repository of genetic samples and phenotypic data from families where parents without ASD give birth to a child with the disorder

    Referenser

    Abrahams BS & Geschwind DH. Advances in autism genetics: on the threshold of a new neurobiology. Nat Rev Genet . 2008 May;9:341-355.

    Akshoomoff N, Pierce K, & Courchesne E. The neurobiological basis of autism from a developmental perspective. Dev Psychopath . 2002;14:613-634.

    Alarcón M, Abrahams BS, Stone JL, Duvall JA, Perederiy JV, Bomar JM, Sebat J, Wigler M, Martin CL, Ledbetter DH, Nelson SF, Can tor RM, & Geschwind DH. Linkage, association, and gene-expression analyses identify CNTNAP2 as an autism-susceptibility gene. Am J Hum Genet. 2008 Jan;82(1):150-9.

    Amminger GP, Berger GE, Schäfer MR, Klier C, Friedrich MH, & Feucht M. Omega-3 fatty acids supplementation in children with autism: a double-blind randomized, placebo-controlled pilot study. Biol Psychiatry . 2007 Feb 15;61(4):551-3.

    Autism and Developmental Disabilities Monitoring Network – Surveillance Year 2002 Principal Investigators; Centers for Disease Control and Prevention. Prevalence of autism spectrum disorders—autism and developmental disabilities monitoring network, 14 sites, United States, 2002. MMWR Surveill Summ . 2007 Feb 9;56(1):12-28.

    Baccarelli A & Bollati V. Epigenetics and environmental chemicals. Curr Opin Pediatr . 2009, 21(2):243-51.

    Bailey A, Le Couteur A, Gottesman I, Bolton P, Simonoff E, Yuzda E, & Rutter M. Autism as a strongly genetic disorder: evidence from a British twin study. Psychol Med . 1995 Jan;25(1):63-77.

    Bakkaloglu B, O'Roak BJ, Louvi A, Gupta AR, Abelson JF, Morgan TM, Chawarska K, Klin A, Ercan-Sencicek AG, Stillman AA, Tanriover G, Abrahams BS, Duvall JA, Robbins EM, Geschwind DH, Biederer T, Gunel M, & Lifton RP, State MW. Molecular cytogenetic analysis and resequencing of contactin associated protein-like 2 in autism spectrum disorders. Am J Hum Genet. 2008 Jan;82(1):165-73.

    Boris M, Kaiser CC, Goldblatt A, Elice MW, Edelson SM, Adams JB, & Feinstein DL. Effect of pioglitazone treatment on behavioral symptoms in autistic children. J Neuroinflammation . 2007 Jan 5;4(3).

    Braunschweig D, Ashwood P, Krakowiak P, Hertz-Picciotto I, Hansen R, Croen LA, Pessah IN, & Van de Water J. Autism: Maternally derived antibodies specific for fetal brain proteins. Neurotoxicology. 2008 March;29(2):226-231.

    Chez MG, Burton Q, Dowling T, Chang M, Khanna P, & Kramer C. Memantine as adjunctive therapy in children diagnosed with autistic spectrum disorders: an observation of initial clinical response and maintenance tolerability. J Child Neurol. 2007 May;22(5):574-9.

    Craig MC, Zaman SH, Daly EM, Cutter WJ, Robertson DM, Hallahan B, Toal F, Reed S, Ambikapathy A, Brammer M, Murphy CM, & Murphy DG. Women with autistic-spectrum disorder: magnetic resonance imaging study of brain anatomy. Br J Psychiatry . 2007 Sep;191:224-8.

    Dawson G, Munson J, Webb SJ, Nalty T, Abbott R, & Toth K. Rate of head growth decelerates and symptoms worsen in the second year of life in autism. Biol Psychiatry. 2007 Feb 15;61(4):458-64.

    Dölen G, Osterweil E, Rao BS, Smith GB, Auerbach BD, Chattarji S, & Bear MF. Correction of fragile X syndrome in mice. Neuron. 2007 Dec 20;56(6):955-62.

    Durand CM, Betancur C, Boeckers TM, Bockmann J, Chaste P, Fauchereau F, Nygren G, Rastam M, Gillberg IC, Anckarsäter H, Sponheim E, Goubran-Botros H, Delorme R, Chabane N, Mouren-Simeoni MC, de Mas P, Bieth E, Rogé B, Héron D, Burglen L, Gillberg C, Leboyer M, & Bourgeron T. Mutations in the gene encoding the synaptic scaffolding protein SHANK3 are associated with autism spectrum disorders. Nat Genet. 2007 Jan;39(1):25-7.

    Ehninger D, Han S, Shilyansky C, Zhou Y, Li W, Kwiatkowski DJ, Ramesh V, & Silva AJ. Reversal of learning deficits in a Tsc2+/- mouse model of tuberous sclerosis. Nat Med. 2008 Aug;14(8):843-8.

    Esch BE & Carr JE. Secretin as a treatment for autism: a review of the evidence. J Autism Dev Disord. 2004 Oct; 34(5):543-56.

    Eskenazi B, Marks AR, Bradman A, Harley K, Barr DB, Johnson C, Morga N, & Jewell NP. Organophosphate pesticide exposure and neurodevelopment in young Mexican-American children. Environ Health Perspect . 2007 May;115(5):792-8.

    Forum on Neuroscience and Nervous System Disorders, Institute of Medicine. Autism and the Environment: Challenges and Opportunities for Research, Workshop Proceedings. Washington, DC: The National Academies Press; 2008.

    Fujiura GT, Roccoforte JA, & Braddock D. Costs of family care for adults with mental retardation and related developmental disabilities. Am J Ment Retard. 1994 99(3): 250.

    Ganz ML. The lifetime distribution of the incremental societal costs of autism. Arch Pediatr Adolesc Med. 2007 Apr;161(4):343-9.

    Guy J, Gan J, Selfridge J, Cobb S, & Bird A. Reversal of neurological defects in a mouse model of Rett syndrome. Science. 2007 Feb 23;315(5815):1143-7.

    Hazlett HC, Poe M, Gerig G, Smith RG, Provenzale J, Ross A, Gilmore J, & Piven J.
    Magnetic resonance imaging and head circumference study of brain size in autism. Arch Gen Psychiatry. 2005 Dec;62(12):1366-1376.

    Hollander E, Bartz J, Chaplin W, Phillips A, Sumner J, Soorya L, Anagnostou E, & Wasserman S. Oxytocin increases retention of social cognition in autism. Biol Psychiatry. 2007 Feb 15;61(4):498-503.

    Immunization Safety Review Committee. Immunization Safety Review: Vaccines and Autism. Washington, DC: The National Academies Press; 2004.

    Jamain S, Quach H, Betancur C, Råstam M, Colineaux C, Gillberg IC, Soderstrom H, Giros B, Leboyer M, Gillberg C, & Bourgeron T. Mutations of the X-linked genes encoding neuroligins NLGN3 and NLGN4 are associated with autism. Nat Genet. 2003 May;34(1):27-9.

    Järbrink K & Knapp M. The economic impact of autism in Britain. Autism . 2001 Mar;5(1):7-22.

    Järbrink K, Fombonne E, & Knapp M. Measuring the parental, service and cost impacts of children with autistic spectrum disorder: A pilot study. J Autism Dev Disord. 2003 33(4), 395-402.

    King BH, Hollander E, Sikich L, McCracken JT, Scahill L, Bregman JD, Donnelly CL, Anagnostou E, Dukes K, Sullivan L, Hirtz D, Wagner A, & Ritz L. Lack of efficacy of citalopram in children with autism spectrum disorders and high levels of repetitive behavior: citalopram ineffective in children with autism. Arch Gen Psychiatry. 2009 Jun;66(6):583-90.

    Kolevzon A, Mathewson KA, & Hollander E. Selective serotonin reuptake inhibitors in autism: a review of efficacy and tolerability. J Clin Psychiatry. 2006 Mar; 67(3):407-14.

    Krauss M, Gulley S, Sciegaj M, & Wells N. Access to specialty medical care for children with mental retardation, autism and other special health care needs. Ment Retard. 2003 41(5), 329-339.

    Kumar RA, KaraMohamed S, Sudi J, Conrad DF, Brune C, Badner JA, Gilliam TC, Nowak NJ, Cook EH Jr, Dobyns WB, & Christian SL. Recurrent 16p11.2 microdeletions in autism. Hum Mol Genet. 2008 Feb 15;17(4):628-38.

    Landa RJ, Holman KC, & Garrett-Mayer E. Social and communication development in toddlers with early and later diagnosis of autism spectrum disorders. Arch Gen Psychiatry. 2007 Jul;64(7):853-64.

    Laumonnier F, Bonnet-Brilhault F, Gomot M, Blanc R, David A, Moizard MP, Raynaud M, Ronce N, Lemonnier E, Calvas P, Laudier B, Chelly J, Fryns JP, Ropers HH, Hamel BC, Andres C, Barthélémy C, Moraine C, & Briault S. X-linked mental retardation and autism are associated with a mutation in the NLGN4 gene, a member of the neuroligin family. Am J Hum Genet. 2004 Mar;74(3):552-7.

    Levy SE & Hyman SL. Use of complementary and alternative treatments for children with autistic spectrum disorders is increasing. Pediatr Ann. 2003 Oct;32(10):685-91.

    Lister R, Pelizzola M, Dowen RH, Hawkins RD, Hon G, Tonti-Filippini J, Nery JR, Lee L, Ye Z, Ngo QM, Edsall L, Antosiewicz-Bourget J, Stewart R, Ruotti V, Millar AH, Thomson JA, Ren B, Ecker JR. Human DNA methylomes at base resolution show widespread epigenomic differences. Nature. 2009 Nov 19;462(7271):315-22.

    Lord C & McGee J (Eds.). Educating Children with Autism. Washington, DC: The National Academies Press; 2001.

    Mandel DS, Ittenbach RF, Levy SE, & Pinto-Martin JA. Disparities in diagnosis received prior to a diagnosis of autism spectrum disorder. J Autism Dev Disord. 2007 Oct; 37(9):1795-1802.

    Mandell D, Morales K, Marcus S, Stahmer A, Doshi J, & Polsky D. Psychotropic medication use among children with autism spectrum disorders. Pediatrics. 2008 121(3): e441-448.

    Mandell D & Palmer R. Differences among states in the identification of autistic spectrum disorders. Arch Pediatr Adolesc Med. 2005 159(3): 266-269.

    Marshall CR, Noor A, Vincent JB, Lionel AC, Feuk L, Skaug J, Shago M, Moessner R, Pinto D, Ren Y, Thiruvahindrapduram B, Fiebig A, Schreiber S, Friedman J, Ketelaars CEJ, Vos YJ, Ficicioglu C, Kirkpatrick S, Nicolson R, Sloman L, Summers A, Gibbons CA, Teebi A, Chitayat D, Weksberg R, Thompson A, Vardy C, Crosbie V, Luscombe S, Baatjes R, Zwaigenbaum L, Roberts W, Fernandez B, Szatmari P, & Scherer SW. Structural variation of chromosomes in autism spectrum disorder. Am J Hum Genet. 2008 Feb;82(2):477-488.

    McClannahan LE, MacDuff GS, & Krantz PJ. Behavior analysis and intervention for adults with autism. Behav Modif. 2002 Jan;26(1):9-26.

    McVicar KA, Ballaban-Gil K, Rapin I, Moshé SL, & Shinnar S. Epileptiform EEG abnormalities in children with language regression. Neurology. 2005 Jul 12;65(1):129-31.

    Montes G & Halterman JS. Association of childhood autism spectrum disorders and loss of family income. Pediatrics . 2008 Apr;121(4):e821-6.

    Nagarajan RP, Patzel KA, Martin M, Yasui DH, Swanberg SE, Hertz-Picciotto I, Hansen RL,

    Van de Water J, Pessah IN, Jiang R, Robinson WP, & LaSalle JM. A MECP2 promoter methylation and X chromosome inactivation in autism. Autism Res . 2008, 1(3):169-78.

    Palmer R, Blanchard S, Jean C, & Mandell D. School district resources and identification of children with autistic disorder. Am J Public Health. 2005 95(1):125-130.

    Palmer RF, Blanchard S, Stein Z, Mandell D, & Miller C. Environmental mercury release, special education rates, and autism disorder: an ecological study of Texas. Health Place. 2006 Jun;12(2):203-9.

    Palmer RF, Blanchard S, & Wood R. Proximity to point sources of environmental mercury release as a predictor of autism prevalence. Health Place. 2009 Mar;15(1):18-24.

    Pardo CA, Vargas DL, & Zimmerman AW. Immunity, neuroglia and neuroinflammation in autism. Int Rev Psychiatry. 2005 Dec;17(6):485-95.

    Rauh VA, Garfinkel R, Perera FP, Andrews HF, Hoepner L, Barr DB, Whitehead R, Tang D, & Whyatt RW. Impact of prenatal chlorpyrifos exposure on neurodevelopment in the first 3 years of life among inner-city children. Pediatrics . 2006 Dec;118(6):e1845-59.

    Roberts EM, English PB, Grether JK, Windham GC, Somberg L, & Wolff C. Maternal residence near agricultural pesticide applications and autism spectrum disorders among children in the California Central Valley. Environ Health Perspect . 2007 Oct;115(10):1482-9

    Ruble L, Heflinger C, Renfrew J, & Saunders R. Access and service use by children with autism spectrum disorders in Medicaid managed care . J Autism Dev Disord. 2005 35(1):3-13.

    Sebat J, Lakshmi B, Malhotra D, Troge J, Lese-Martin C, Walsh T, Yamrom B, Yoon S, Krasnitz A, Kendall J, Leotta A, Pai D, Zhang R, Lee YH, Hicks J, Spence SJ, Lee AT, Puura K, Lehtimäki T, Ledbetter D, Gregersen PK, Bregman J, Sutcliffe JS, Jobanputra V, Chung W, Warburton D, King MC, Skuse D, Geschwind DH, Gilliam TC, Ye K, & Wigler M. Strong association of de novo copy number mutations with autism. Science. 2007 Apr 20;316(5823):445-9.

    Shattuck P & Grosse S. Issues related to the diagnosis and treatment of autism spectrum disorders. Ment Retard Dev Disabil Res Rev. 2007 13(2):129-135.

    Spezio ML, Adolphs R, Hurley RS, & Piven J. Analysis of face gaze in autism using “Bubbles”. Neuropsychologia. 2007 Jan;45(1):144-51.

    Stahmer A & Mandell D. State infant/toddler program policies for eligibility and services provision for young children with autism. Adm Policy Ment Health. 2007 34(1):29-37.

    Steffenburg S, Gillberg C, Hellgren L, Andersson L, Gillberg IC, Jakobsson G, & Bohman M. A twin study of autism in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden. J Child Psychol Psychiatry. 1989 May;30(3):405-16.

    Strauss KA, Puffenberger EG, Huentelman MJ, Gottlieb S, Dobrin SE, Parod JM, Stephan DA, & Morton DH. Recessive symptomatic focal epilepsy and mutant contactin-associated protein-like 2. N Engl J Med. Mar 30 2006;354(13):1370-1377.

    Wang K, Zhang H, Ma D, Bucan M, Glessner JT, Abrahams BS, Salyakina D, Imielinski M, Bradfield JP, Sleiman PM, Kim CE, Hou C, Frackelton E, Chiavacci R, Takahashi N, Sakurai T, Rappaport E, Lajonchere CM, Munson J, Estes A, Korvatska O, Piven J, Sonnenblick LI, Alvarez Retuerto AI, Herman EI, Dong H, Hutman T, Sigman M, Ozonoff S, Klin A, Owley T, Sweeney JA, Brune CW, Cantor RM, Bernier R, Gilbert JR, Cuccaro ML, McMahon WM, Miller J, State MW, Wassink TH, Coon H, Levy SE, Schultz RT, Nurnberger JI, Haines JL, Sutcliffe JS, Cook EH, Minshew NJ, Buxbaum JD, Dawson G, Grant SF, Geschwind DH, Pericak-Vance MA, Schellenberg GD, & Hakonarson H. Common genetic variants on 5p14.1 associate with autism spectrum disorders. Nature. 2009 May 28;459(7246):528-33.

    Weiss LA, Arking DE, Gene Discovery Project of Johns Hopkins & the Autism Consortium, Daly MJ, & Chakravarti A. A genome-wide linkage and association scan reveals novel loci for autism. Nature. 2009 Oct 8;461(7265):802-8.

    Weiss LA, Shen Y, Korn JM, Arking DE, Miller DT, Fossdal R, Saemundsen E, Stefansson H, Ferreira MA, Green T, Platt OS, Ruderfer DM, Walsh CA, Altshuler D, Chakravarti A, Tanzi RE, Stefansson K, Santangelo SL, Gusella JF, Sklar P, Wu BL, & Daly MJ. Association between microdeletion and microduplication at 16p11.2 and autism. N Engl J Med. 2008 Feb 14;358(7):667-75.

    Weiss MJ, & Harris SL. Teaching social skills to people with autism. Behav Modif. 2001 Oct;25(5):785-802.

    Wetherby AM, Watt N, Morgan L, & Shumway S. Social communication profiles of children with autism spectrum disorders late in the second year of life. J Autism Dev Disord. 2007 May;37(5):960-75.

    Windham GC, Zhang L, Gunier R, Croen LA, & Grether JK. Autism spectrum disorders in relation to distribution of hazardous air pollutants in the san francisco bay area. Environ Health Perspect. 2006 Sep;114(9):1438-44.

    Lämna ett svar