Den 2010 Interagency Autism samordningskommittén strategisk plan för autism Forskning

Inledning

With recent reports that autism spectrum disorder (ASD) is becoming increasingly prevalent – now estimated to affect about 1 percent of children in the United States – efforts to accelerate the research field take on even greater urgency and importance.

In developing the 2010 Strategic Plan for ASD Research, the Interagency Autism Coordinating Committee (IACC) updated the previous Plan to highlight the most pressing research needs and opportunities for the field today. The Plan, which must be annually updated in accordance with the Combating Autism Act (CAA) of 2006, provides a blueprint for autism research that is advisory to the Department of Health and Human Services and serves as a basis for partnerships with other agencies and private organizations involved in autism research and services. In the process of developing the 2010 update of the Plan, the committee collected feedback from scientists, advocacy groups, research funding organizations, and members of the public to guide their efforts to refine the first version released in 2009.

“On this first update of the Plan, the IACC really put its shoulder to the wheel, adding not only new objectives but a new chapter, as well,” said Dr. Thomas Insel, MD, IACC Chair and Director of the National Institute of Mental Health (NIMH), part of the National Institutes of Health (NIH).

These substantial revisions, which include the addition of a new chapter on infrastructure, came after a year-long process in which the IACC conducted a comprehensive analysis of current ASD research funding and summarized major research advances in the previous year. The IACC also revised the 2009 Plan based on public input through a formal Request for Information, a Town Hall meeting, and other public comments. During a two-day workshop, invited panelists considered all of this information as they made recommendations for the update.

During the updating process, the IACC heard the need for more research on adults, more focus on non-verbal people with ASD, and the need for better infrastructure for research – from biological specimen repositories to better surveillance. The 2010 Strategic Plan addresses these needs and has developed additional objectives with recommended budgets for the research.

ASD research has become a national priority, receiving a massive surge in funding through the American Recovery and Reinvestment Act (ARRA) of 2009. With greater financial resources and the 2010 Strategic Plan to direct future work, researchers have been given the tools to make great strides in understanding ASD, developing potential interventions, and improving quality of life for people with ASD and their families.

Inledning

För två decennier sedan, autism var lite känd, ovanlig sjukdom. Idag, med prevalensskattningarna ökar i en alarmerande takt, är autism framstår som en nationell kris hälsa. Autism är nu erkänd som en grupp av syndrom betecknas som autismspektrumstörning (ASD). De senaste Centers for Disease Control and Prevention (CDC) prevalensskattningar av ASD för barn är 1 på 110 (CDC, 2009). Dessa beräkningar, mer än tio gånger högre än två decennier sedan, lyfter flera angelägna frågor: Varför har det skett en sådan ökad förekomst? Vad kan göras för att vända denna oroväckande trend? Hur kan vi förbättra resultaten av människor redan drabbats, bland annat ungdomar och vuxna?

Strategier för ASD diagnos har utvecklats som mer har lärt sig om sjukdomen. För närvarande är ASD diagnostiseras på en kombination av beteendemässiga egenskaper av nedskrivningar i verbal och icke-verbal kommunikation och sociala interaktioner, och begränsad, repetitiva och stereotypa beteendemönster, och dessa kan variera i påverkan från mild till kraftigt invalidiserande. Adekvat itu med dessa förhållanden kräver avancerade pedagogiska och terapeutiska metoder. Vissa personer med ASD har också en rad medicinska tillstånd, inklusive, men inte begränsat till: motoriska och sensoriska funktionsnedsättningar, kramper, immunologiska och metabola störningar, sömnproblem, och gastrointestinala symtom.

Kostnaden för ASD till drabbade människor, familjer och samhället är enorm. En stor majoritet av vuxna med ASD kämpa med pågående och mestadels otillfredsställda behov av sysselsättning, bostäder, tjänster och stöd. Compounding dessa stressfaktorer, familjer med ett barn med autism förlorar oftast intäkter, möjligen som ett resultat av en förälder som lämnar arbetskraften för att ta hand om och möta den speciella hälsa och utbildningsbehov hos barnet (Montes & Halterman, 2008). Kostnaderna för samhället för ASD är för närvarande uppskattas till $ 35- $ 90 miljarder, den högre uppskattning är jämförbar med Alzheimers sjukdom (Ganz, 2007; Järbrink & Knapp, 2001). Även forskning om ASD har expanderat under det senaste decenniet, kvarstår ett trängande behov av fortsatt forskningsstöd.

Det är viktigt att resurser anslås till forskning i proportion till folkhälso behov. Specifikt behöver vi forskning som fördjupar vår förståelse av ASD, inklusive de komplexa genetiska och miljömässiga faktorer som spelar en roll i dess orsakssamband; utveckling av förbättrade ASD diagnostiska metoder och behandlingar; och vetenskap för att öka nivån på de tjänster och stöder tillgängliga för personer med ASD, deras familjer och vårdgivare. Med nuvarande vetenskapliga kunskaper och verktyg, har vi aldrig tidigare skådad potential för upptäckter som kommer att förbättra livskvaliteten för personer med ASD.

Som svar på den ökade samhälleliga oro över ASD, kongressen passerade Bekämpning Autism lag (CAA) 2006 (PL 109-416). Genom denna lag, som syftar kongressen att snabbt öka, öka takten och förbättra samordningen av den vetenskapliga upptäckten i ASD forskning. Luftfartsverket kräver Interagency Autism samordningskommittén (IACC) för att utveckla och årligen uppdatera en strategisk plan för ASD forskning, inklusive föreslagna budgetkrav.

Driven by both the sense of urgency and a spirit of collaboration, the IACC developed an initial Strategic Plan for ASD Research in 2009 and revised it in 2010 in accordance with the CAA. The Plan and its revisions were developed through extensive and iterative input from members of the public, academic, and advocacy communities. In developing and revising the Strategic Plan, the IACC:

  • Identified recent investments and accomplishments in ASD research.
  • Assessed the strengths, weaknesses, opportunities, and gaps in the ASD research enterprise.
  • Gathered ideas for research opportunities from a diverse group of stakeholders.
  • Convened four scientific workshops and solicited input from the public and non-government research sponsors to identify research opportunities.
  • Convened expert workgroups to recommend research objectives and strategies.
  • Convened programmatic and agency experts to develop and recommend professional judgment budget estimates for each objective in the Plan.
  • Convened a scientific workshop to review and revise the Strategic Plan in 2009.

The Strategic Plan incorporates this array of input in two main sections. First, the foundation of the Plan – vision, mission, core values, and crosscutting themes – is described. The remainder of the Plan is organized around seven critical questions asked by people and families living with ASD.

Each question is followed by a brief discussion of what we currently know and need from research, an aspirational goal, research opportunities and objectives. This framework was chosen by the IACC to emphasize the need for consumer-focused research that addresses the most pressing questions of people and families living with ASD, and to link these questions to specific research efforts.

Vision Statement

The Strategic Plan will accelerate and inspire research that will profoundly improve the health and well being of every person on the autism spectrum across the lifespan. The Plan will set the standard for public-private coordination and community engagement.

Mission Statement

The purpose of the Strategic Plan is to focus, coordinate, and accelerate high quality research and scientific discovery in partnership with stakeholders to answer the urgent questions and needs of people on the autism spectrum and their families.

Core Values

The IACC adopted these core values and emphasized their importance for the Strategic Plan development and implementation:

Sense of Urgency – We will focus on what steps we can take to respond rapidly and efficiently to the needs and challenges of people and families affected by ASD.

Excellence – We will pursue innovative basic and clinical research of the highest quality to protect the safety and advance the interests of people affected by ASD.

Spirit of Collaboration – We will treat others with respect, listen to diverse views with open minds, discuss submitted public comments, and foster discussions where participants can comfortably offer opposing opinions.

Consumer-focused – We will focus on making a difference in the lives of people affected by ASD, including people with ASD, their families, medical practitioners, educators, and scientists. It is important to consider the impact of research on the human rights, dignity, and quality of life of people with ASD from prenatal development forward.

Partnerships in Action – We will value cross-disciplinary approaches, data sharing, teamwork, and partnerships with clearly defined roles and responsibilities.

easurable, A chievable, R ealistic, and T ime-bound) research objectives aligned with funding priorities and develop systems for evaluation, assessing impact, and course corrections. Ansvar - Vi kommer att utveckla SMART (S pecifika, M easurable, A chievable, R ealistic och T id bundna) forskningsmål linje med huvudinriktningar och utveckla system för utvärdering, bedömning påverkan, och kurskorrigeringar.

Övergripande teman

Den strategiska planen för ASD Forskningen syftar till att belysa de mest lovande forskningsidéer, samtidigt uppskattar den inneboende oförutsägbarhet forskning. Dessa idéer ligger till grund för de forskningsmöjligheter och mål i den strategiska planen. I processen att samla in idéer från ASD intressenter för denna plan, vissa teman framkom flera gånger. Dessa teman lyfts fram för att understryka deras betydelse över ramen.

Heterogenitet: Även om vissa centrala funktioner är närvarande vid varierande grad hos alla människor med ASD-ie, sociala funktionsnedsättningar, kommunikationssvårigheter och stereotypa beteenden före-betydande heterogenitet också. I samband med ASD avses med heterogenitet i stjärnbilden beteendemässiga och medicinska tillstånd och symtom som kan åtfölja sjukdomen. Spektrumet omfattar personer med ASD som är icke-verbal och inte kan leva självständigt, och andra som tycker förvärvsarbete och bor självständigt. Det finns ingen anledning att anta att detta spektrum identifierar en enda sjukdom. Snarare omfattar spektrumet en rad sjukdomar. Den heterogenitet ASD innebär både utmaningar och möjligheter för forskare: utmaningar, eftersom det sannolikt kommer att finnas många olika orsaksfaktorer och banor för ASD subtyper och möjligheter, eftersom ett erkännande av den mångfald av ASD fenotyper kan leda till mer lämplig diagnos, mer exakt riktade behandlingar och ökad allmän medvetenhet om mångfalden inneboende i ASD. Heterogenitet har en djupgående inverkan på de prioriteringar och taktik ASD forskning, eftersom varje undersökning måste antingen fokusera på en viss brännpunkt på spektrumet, eller måste vara tillräckligt komplex och resurser för att omfatta ett bredare spektrum längs spektrumet. Erkänner heterogenitet har också implikationer för intervention. Med flera orsaker och symptom, det sannolikt kommer att finnas flera sätt och metoder för att ingripa (t.ex. medicinska, beteendemässiga, näringsmässiga). Därigenom kommer ASD fältet vara mer strategiskt placerade för att avgöra vad som fungerar bäst för vilka människor.

Förebyggande: Det är viktigt för forskning för att identifiera de metoder och strategier som kan användas för att förhindra att de utmaningar och funktionshinder i ASD. Dessutom, om man ser ASD som en biologisk störning utlöses i genetiskt känsliga personer genom miljöfaktorer, då prevention kan innefatta förebygga nya fall av ASD genom identifiering och eliminering av miljömässiga orsaker. Vad är viktigt för ASD forskningen är att utveckla kunskapsläget till en nivå som liknar det som finns nu i områden som kardiologi. Inte längre behöver vi vänta på att någon ska drabbas av en hjärtattack innan ge livräddande behandlingar. Snarare är tidiga insatser tillämpas vid upptäckt av riskfaktorer för att föregripa dessa mer allvarliga konsekvenser. Att ha en sund forskning om riskfaktorer och miljö triggers för ASD i slutändan kan ge oss möjlighet att nå målet om förebyggande: att förhindra utvecklingen av sjukdomen hos vissa personer i riskzonen eller minska svårighetsgraden hos dem som berörs.

Tidigare Detection: ASD är en utvecklings störning i hjärnan som för närvarande diagnostiseras genom observation av centrala beteendemässiga symptom. Som med många nervsystemets sjukdomar, kan hjärndysfunktion föregå onormalt beteende med månader eller år. Utan biomarkörer för att upptäcka personer med eller "på egen risk" för ASD under tiden före eller neonatala perioder, måste diagnosen beroende beteendeobservationer långt efter födseln. Som ett resultat kan interventionsinsatser missar en kritisk utvecklings fönster. Tills nyligen har de flesta barn med ASD i USA (US) inte få en diagnos tills skolåldern, och diagnos ytterligare försenat bland missgynnade eller på landsbygden (Mandell et al., 2007). Det är viktigt att området ökar metoder för att detektera ASD tidigare i livet och över olika befolkningar, för att åstadkomma tidigare ingripande. Dessutom ett återkommande tema uttryckt under de vetenskapliga workshops för planen var behovet av biomarkörer för att identifiera ASD risk före beteende manifestationer och den försenade utvecklingsbanan är etablerade.

Livslängd Perspektiv: Historiskt ASD har karakteriserats som en störning i barndomen. Även om de flesta människor med ASD inte växer ur sin diagnos, kommer deras symptom förändras till form och svårighetsgrad över tiden. Det fanns stort stöd under utvecklingen av denna plan för mer forskning om ASD hos äldre personer, särskilt behovet av praktiska strategier för att öka livskvaliteten och fungerande ungdomar och vuxna med ASD. Eftersom personer med ASD förespråkare för sig själva och utöka vår kunskap om deras erfarenheter och behov, de blir partner i forskningen.

Datadelning: Data sharing gör forskare till: (a) validera forskningsresultat av andra forskare; (B) pool standardiserad information som samlats in av flera olika forskare för att underlätta snabba framsteg; och, (c) använda uppgifter som samlats in av andra för att undersöka hypoteser som inte behandlats av de ursprungliga utredarna. Förväntningarna för datadelning har ökat med erkännandet att större prov behövs för att svara på många forskningsfrågor och med känsla av brådska för att göra framsteg. Databaser för neuroradiologiska skanningar och genomsekvensen har redan visat viktigt för ASD forskning. Bred anta ett standardiserat datadelning system som den nationella databasen för Autism Research (ndar) kan ge den nödvändiga infrastrukturen för att kombinera viktiga forsknings deltagare uppgifter och därmed driva ASD forskningen framåt.

Resurser: Förutom datadelning beror forskning ofta på tillgången till och kvaliteten på forskningsresurser, t.ex. tillgång till vetenskapliga instrument och förråd av biospecimens. En viktig resurs, paradoxalt nog, är identifiering, bedömning, och insamling av biospecimens från människor som inte har sjukdomen, som en grund för jämförelse. Sådana jämförelsegrupper tjänar en avgörande roll i att tolka ASD forskning och rön. Dessutom personal såsom tillräckligt många välutbildade forskare och administratörer är avgörande för dessa ansträngningar. Detta behov kan inte underskattas. Att locka en kader av noggrant utbildade forskare, även utanför forskningsområdet ASD, kommer att främja innovativa idéer och tvärvetenskapliga ansatser.

Offentlig-privata partnerskap: En styrka aktuell ASD forskning är graden av privat engagemang och investeringar i forskningsfinansiering från intresseorganisationer och engagerade intressenter. Dessutom har mängden forsknings dollar delas ut av den amerikanska regeringen för ASD forskningen vuxit snabbt under de senaste tio åren. Det finns idag en stor vilja hos myndigheter och privata organisationer för att samarbeta om utvecklingen och genomförandet av den strategiska planen för ASD Research. I själva verket är den strategiska planen byggde på förutsättningen att den offentliga och den privata sektorn kommer att samarbeta för att bättre resurser hävstångs att flytta fram forskningsmöjligheter och mål lagt fram i planen.

Gemenskapens engagemang i ASD Forskning: Personer med ASD, deras familjer, deras lärare, vårdgivare, och lobbyorganisationer har viktiga roller att spela i utformningen, delta i, och sprida forskning. Deras insikter och perspektiv som behövs för att åtgärder och tjänster som skall utvecklas som kommer att få maximal effekt och har det starkaste beviset och medel för verkliga upptaget och användningen. Det behövs strategier för att vinna och använda direkt erfarenhet av människor med ASD, deras familjer och vårdgivare.

Fråga 1: När ska jag är berörda?

  • Vilka är de tidiga tecken på ASD?
  • Finns det typiska egenskaper som ingår i en ASD diagnos?
  • Hur variationer i symtom och svårighetsgrad skapar utmaningar för tidig diagnos av ASD?

Vad vet vi?

Ett barns vårdgivare är ofta först att identifiera tecken på ASD. I det klassiska fallet, kan det finnas förseningar eller platåer i ett barns nå utvecklingsmässiga milstolpar, såsom användning av gester, svara på namn, eller uppkomsten av tal och låtsas spela. I andra fall, de första tecknen på ASD förekommer hos små barn som verkar tillbakagång efter de verkar ha utvecklats normalt. Aktuella diagnostiska kriterier och klassificeringar av ASD innebär ett framsteg i att identifiera en kärna av utvecklings symptom som i det förflutna, kanske har tillskrivits andra sjukdomar på grund av snävare definierade ASD utvärderingskriterier.

Diagnosen ASD tillförlitligt kan göras med tre års ålder, eftersom de centrala symptomen dyker vid det laget. Men de flesta barn diagnostiseras slutligen med ASD uppvisar tecken på onormal utveckling väl före två års ålder. Nya studier av barn med hög risk på grund av förekomsten av ett syskon med ASD tyder på att många fall av autism kan detekteras av 12 månaders ålder med hjälp av enkla beteendetester, såsom svar på att ringa barnets namn eller lätthet att engagera barnet i tillsammans tittar på ett föremål (Landa, Holman, och Garrett-Mayer, 2007). Ändå är den genomsnittliga åldern för diagnos 5 år (Wiggins, Baio, & Rice, 2006). Ett antal analysverktyg har utvecklats för att upptäcka autism för barn i olika åldrar och olika nivåer av klinisk variabilitet. Det finns verktyg tillgängliga för föräldrar och vårdgivare, bland annat en video ordlista över tidiga "röda flaggor" av ASD hos små barn som utvecklats för att hjälpa familjer och yrkesverksamma lära sig att identifiera subtila skillnader i utvecklingen som kan tyda på problemområden (Wetherby et al. 2007). När det gäller diagnos, det finns nya bevis för att man kan utveckla verktyg med tillräckligt hög känslighet och specificitet för att stödja epidemiologiska och riskfaktorstudier.

Nationwide, har det funnits en strävan att förbättra tidig identifiering av barn med ASD att förbättra deras funktion och utfall. En nyligen publicerad randomiserad, kontrollerad studie visade hur ett omfattande utvecklingsbeteende intervention för småbarn med ASD har lett till förbättringar i kognitiv och adaptivt beteende, och därigenom betona vikten av tidig identifiering av och intervention för barn med ASD (Dawson et. Al. 2009 ). Olika offentliga kampanjer, bland annat CDC: s "Lär skyltar. Act tidigt, "har initierats under senare år för att öka medvetenheten om vikten av tidig identifiering av försenad utveckling, inklusive de som förknippas med ASD. American Academy of Pediatrics rekommenderar screening barn för ASD vid 18 och 24 månader med ett standardiserat screeningmetod.

Vad behöver vi?

De flesta fall av autism och liknande sjukdomar inte diagnostiseras förrän efter ett barns tredje födelsedag och ibland inte förrän i vuxen ålder, kan ännu tidigt ingripande har en avgörande inverkan på den framtida ASD. Dessutom har många barn från kulturellt, språkligt, och andra olika grupper kan ha begränsad tillgång till tjänster för bedömning som leder till förseningar i diagnos (Mandell et al., 2009). Flera frågor har begränsat användningen av tidiga insatser. Det är fortfarande svårt att diagnostisera ASD i mycket små barn eftersom det finns betydande hälso variation i ålder då spädbarn och småbarn når typiska utvecklingsmässiga milstolpar (t.ex. tal) och förseningar inte alltid indikera förekomsten av en sjukdom. Diagnosen en ASD i en person av någon ålder är för närvarande baserad på beteendemässiga och kognitiva tecken, som återspeglar onormal hjärnans utveckling, men inte på detektion av hjärnan eller andra biologiska skillnader som kan finnas före uppkomsten av de beteendemässiga eller kognitiva tecken. Upptäckten av pålitliga biomarkörer skulle kunna identifiera personer med ASD, eller spädbarn som senare kommer att utveckla eller redan utvecklar subtila tecken på ASD.

Barn med ASD utvecklas längs olika banor, en del visar onormalt beteende strax efter födseln, andra utvecklas normalt under det första året eller längre och sedan tillbaka medan andra tycks senare förbättras avsevärt. Ökad tydlighet behövs för att identifiera dessa olika banor och större konsekvens behövs tillämpa sina definitioner. Hälsovård och andra tidiga vård och utbildningsanordnare kanske inte har fått utbildning i att känna igen tidiga tecken på ASD varnings. Barnläkare kanske inte har fått utbildning i att använda befintliga screeningverktyg vid såväl hälsokontroller som rekommenderas av American Academy of Pediatrics och vissa vårdgivare kan vara omedvetna om tidiga tecken på ASD eller var att få tillgång till tjänster varning, vilket leder till förseningar i diagnos.

Även familjer är angelägna för vägledning, det behövs mer forskning för att bättre svara på frågan om när utvecklings variation bör bli anledning till oro. Vi behöver studier som testar både nya och nuvarande diagnostik och screening metoder och att integrera både utvecklings-och biologiska metoder inom samhällsbaserade inställningar. Särskilt studier måste utformas för att validera metoder i underrepresenterade minoriteter och missgynnade befolkningsgrupper. Sådana studier skulle kunna öka vår förståelse av hinder för diagnos och tillgång till tjänster. Sammantaget kunde tidigare identifikation i kombination med ökad tillgång till insatser och tjänster minska skillnaderna inom vård och tillhandahållande av tjänster, och i slutändan förbättra resultaten för personer med ASD.

Vetenskapliga studier av ASD kräver tillförlitlig diagnos av deltagarna, men detta kan vara en tidskrävande och arbetsintensiv process. Därför behövs strömlinjeformade diagnostiska metoder som underlättar registreringen av forskningsdeltagarna. Forskarna behöver också ASD åtgärder som är lätta att administrera och är känsliga för förändringar i klinisk status. När det gäller heterogenitet, identifiera egenskaper som är specifika för vissa ASD subpopulationer skulle kunna identifiera neurobiologiska och genetiska markörer och förbättra vår förståelse för fler globala kausala och interventionsmekanismer.

Målsättning Mål: Barn i riskzonen för ASD kommer att fastställas genom tillförlitliga metoder Innan ASD Behavioral Egenskaper Fullt Manifest.

Forskningsmöjligheter

  • Giltiga och tillförlitliga ASD screeninginstrument och metoder, bland annat allmänna utvecklingsscreeninginstrument för användning i samhället inställningar för att identifiera ett stort antal människor, däribland yngre barn, ungdomar, vuxna, personer med samarbete förekommer medicinska tillstånd, och personer med subtila egenskaper, som kräver diagnostisk utvärdering.
  • Känsliga och effektiva kliniska diagnostiska verktyg för att diagnostisera ASD i vitt skilda populationer, bland underrepresenterade ras och etniska grupper, kvinnor, unga, äldre åldersgrupper, personer med samarbete förekommer medicinska tillstånd.
  • ASD åtgärder som är lätta att administrera och känslig för stegvisa förändringar i både kärna och tillhörande ASD egenskaper. Sådana åtgärder kan användas för att hjälpa till att spåra det kliniska förloppet hos personer med ASD, patientens svar på interventioner, och informera om den bredare autism fenotyp.
  • Detaljerade kriterier för specifika ASD subtyper för att bättre beskriva variationerna i egenskaper och svårighetsgrad och studera hur dessa variationer avser underliggande patologi, interventionsstrategier och utfall.
  • ASD subpopulationer och tillhörande biobehavioral markörer som ger tidig indikation på ASD risker och möjligheter till lämplig tidigt ingripande.
  • Protokoll för genetisk testning i rutinmässig klinisk praxis för att identifiera personer i riskzonen för ASD. Identifiering av personer med genetiska variationer i samband med ASD underlättar intensiva studier av ASD subpopulationer med gemensamma genetiska riskfaktorer för att karakterisera gemensamma fenotypiska och biologiska funktioner.
  • Införande av etiska överväganden i diagnos och screening processer, inbegripet överväganden om konsekvenserna av genetisk testning.
  • Addressing barriers to the use of screening and diagnostic tools in minority populations and in community settings, including training programs for professionals.

Short-Term Objectives

  1. Develop, with existing tools, at least one efficient diagnostic instrument (eg, briefer, less time intensive) that is valid in diverse populations for use in large-scale studies by 2011. IACC Recommended Budget: $5,300,000 over 2 years.
  2. Validate and improve the sensitivity and specificity of new or existing screening and diagnostic tools, including comparison of general developmental screening versus autism-specific screening tools, in both high risk and population-based samples through studies of the following community populations that are diverse in terms of age, socio-economic status, race, ethnicity, characteristics of ASD, and general level of functioning by 2012. IACC Recommended Budget: $5,400,000 over 3 years.
  3. New objective
    Conduct at least three studies to identify reasons for the health disparities in accessing early screening and diagnosis services by 2012. IACC Recommended Budget: $2,000,000 over 2 years.
  4. New objective
    Conduct at least two studies to understand the impact of early diagnosis on choice of intervention and outcomes by 2015. IACC Recommended Budget: $6,000,000 over 5 years .

Long-Term Objectives

  1. Identify behavioral and biological markers that separately, or in combination, accurately identify, before age 2, one or more subtypes of children at risk for developing ASD by 2014. IACC Recommended Budget: $33,300,000 over 5 years.
  2. Develop at least five measures of behavioral and/or biological heterogeneity in children or adults with ASD, beyond variation in intellectual disability, that clearly relate to etiology and risk, treatment response and/or outcome by 2015. IACC Recommended Budget: $71,100,000 over 5 years.
  3. Identify and develop measures to assess at least three “continuous dimensions” (ie, social reciprocity, communication disorders, and repetitive/restrictive behaviors) of ASD symptoms and severity that can be used by practitioners and/or families to assess response to intervention for people with ASD across the lifespan by 2016. IACC Recommended Budget: $18,500,000 over 5 years.

Note: Objectives in boxes labeled “New objective” are either entirely new additions to the 2010 Strategic Plan or significantly modified objectives from the 2009 Strategic Plan. Objectives from the 2009 Strategic Plan that did not change or that have been slightly modified for clarification purposes are unmarked.

Question 2: How Can I Understand What Is Happening?

  • What is happening early in development?
  • Are there known biological differences that help explain ASD symptoms?
  • Can subgroups of people with ASD help us understand the etiology of ASD symptoms?

What do we know?

Researchers, clinicians, and families have long posed questions about the possible biological bases of ASD. Clinicians classify ASD as a developmental brain disorder based on the behavioral features required for diagnosis. Little evidence exists, however, for a specific neurological abnormality beyond reports of an exuberant and transient pattern of brain or head growth (Akshoomoff, Pierce, & Courchesne, 2002; Dawson et al., 2007; Hazlett et al., 2005). While much of the current science suggests that the behavioral features of ASD result from atypical brain structure, wiring or connections, there is no proven neural variance associated with ASD. Nevertheless, there are some promising leads, and projects are underway that have the potential to provide biological signatures of some forms of ASD.

The development of sophisticated imaging methods has enabled researchers to accurately visualize many aspects of brain structure and functioning. For example, many children and adults with ASD perceive and analyze the visual information conveyed by facial expression differently than do other people (Spezio et al., 2007). Other researchers have employed magnetic resonance imaging (MRI) methods to investigate differences in brain anatomy between people with and without ASD, and have found differences in the density of white and gray matter, in some cases linked to specific symptoms of ASD (Craig et al., 2007).

Undergrupper av personer med ASD har rapporterats ha upplevt regression (dvs förlust av tidigare förvärvade språket, sociala och utvecklingsmässiga färdigheter). Fenomenet är dåligt känd och kan samverka uppträda med medicinska tillstånd som är gemensamma för människor med ASD som epilepsi. Nya studier har försökt att förstå sambandet mellan regressiva symtom, samarbete förekommer störningar såsom epilepsi, och etiologin för ASD.

Regression är inte unikt för personer med ASD och förlusten av språkkunskaper (akut språk regression) kan förekomma hos personer utan sjukdomen. I en studie fann forskarna att barn med akut språk regression (som inte hade ASD) var mer benägna att ha tillhörande kramper eller epilepsi än var barn med regressiv autism (som inkluderar språk regression, samt förlust av andra sociala och utvecklings färdigheter). Detta tyder på att det finns olika undertyper av språk regression och kan hjälpa till att förstå fenomenet och dess förhållande till ASD (McVicar, et al., 2005).

För närvarande är frekvensen av språk regression okänd i antingen barn med ASD eller den allmänna befolkningen. Tidigare studier av regression har hämmats av fördröjd remiss för utvärdering efter debuten av regressiva symtom (McVicar, et al., 2005).

Några hypoteser om hur störningar i immunsystemet kan bidra till ASD och andra störningar i nervsystemets har dykt upp på senare år. Några nya rön tyder på att immunsystemet skiljaktigheter föräldrar och deras barn kan påverka hjärnans tidiga utveckling och uppkomsten och fluktuationer av symptom hos vissa barn med ASD (Pardo, Vargas, & Zimmerman, 2005). Till exempel, en del forskning tyder på att moderns autoantikroppar riktade mot fostrets hjärnvävnad kan störa hjärnans normala utveckling (Braunschweig et al., 2008). Även om sådana medicinska symptom kanske inte är helt specifika för ASD, kan behandling har betydande inverkan på livskvaliteten, symtomens svårighetsgrad och funktionsnivå.

Bättre förståelse av biologin av gener kopplade till ASD och deras funktioner kan också ge insikt. Nyligen genomförda studier har visat att MeCP2-genen (mutationer i som kan orsaka Rett syndrom) är involverad i att bilda anslutningar vid synapsen. Gener som regleras av Fragile X syndrom gen, FMR1, också direkt påverkar synaps funktion genom att styra signalering av signalsubstansen glutamat. Dessutom fann en studie från 2008 att de två gener som orsakar tuberös skleros komplexa (TSC) försämrar bildandet av axoner. Nyligen rapporterade flera grupper anmärkningsvärd framgång med riktade terapier i djurmodeller av dessa sjukdomar som visar förmåga att vända den underliggande neuroanatomiska och till och med beteendestörningar hos vuxna (Dolen et al, 2007;.. Ehninger et al, 2008; Guy et al. , 2007). Att förstå hur MeCP2, TS1, FMR1, TSC1 och TS2TSC2 reglerar tillväxt och funktion av nervceller kan hjälpa forskarna att förstå relaterade sjukdomar som autism.

Vad behöver vi?

Utforska den biologiska grunden för ASD kräver tillgång till biospecimens av personer med och utan ASD. Vissa framsteg har gjorts för att skapa den nödvändiga infrastrukturen för insamling och bevarande av obduktionsvävnad från personer med ASD. Ändå vävnaderna tillgängliga är otillräckliga för forskarnas behov. Utbildningskampanjer, genom kontakt med vårdgivare och internet, kan vara användbara för att öka allmänhetens medvetenhet. Ny teknik är växande biologisk forskning bortom obduktionsvävnad. Till exempel är det nu möjligt att skapa pluripotenta stamceller från hudfibroblaster av individuella patienter för att skapa neuronala cellinjer för studien.

En av de största hindren för framsteg i att bestämma de biologiska grunderna för ASD har varit heterogenitet spektrumet. Ett klart behov föreligger för att främja förståelse för de många fenotyper av ASD, inklusive studier som länkar genotyp till fenotyp, undersökningar av naturliga och behandlade historia, analyser av genetisk interaktion med miljöexponeringar, samt studier av samarbete förekommer beteendemässiga och medicinska tillstånd. Olika autism fenotyper kan ha olika orsakssamband. Det finns ett behov av att kombinera genotypning och funktionell analys för att bättre förstå bidrag specifika genotyper med funktionella eller strukturella undertyper. För att bestämma den tidigaste urskiljbara uppkomsten av ASD har experter uttryckt ett behov av en intensiv, tvärvetenskaplig studie med start i tidig ålder som undersöker biomedicinska, nervsystemets utveckling och beteendemässiga banor till barn med ASD. En parallell tvärvetenskaplig analys av typiskt utvecklade barn och barn med icke-ASD utvecklingsstörningar skulle vara särskilt upplysande, som begränsad normativa uppgifter är för närvarande tillgänglig. Det behövs också en utvärdering av skillnader i samspelet mellan biologi och miljöexponeringar för barn med och utan ASD. Förstå tidiga banor kan leda till riktade insatser för att mildra beteendemässiga och medicinska utmaningar och förbättra resultaten genom vuxenlivet.

En annan understudied arena ASD forskning är könsskillnader. Många studier av autism företrädesvis anmäla hanar, som på grund av en 4: 1 ökad förekomst, är lättare att rekrytera. Utan ytterligare information om de biologiska funktionerna i ASD hos kvinnor, är det fortfarande oklart om loppet av ASD är liknande och om närvarande används interventioner är lämpliga för kvinnlig. Det är kritiskt att bestämma hur kön är relaterad till etiologin, skyddsfaktorer, diagnos och bana. Dessutom har många studier av autism anmäla företrädesvis högre fungerande individer som inte har kognitiv nedsättning, på grund av deras förmåga att samarbeta och delta i studierelaterade uppgifter. Men dessa individer endast utgör en delmängd av alla personer med autism och lärdomar från dem kan eller inte kan vara generaliserbar för alla personer med ASD. Priority must be made to develop studies looking at the underlying etiology of non verbal individuals and to understand the impact of and etiology of co-occurring language and cognitive impairment.

Aspirational Goal : Discover How ASD Affects Development which will Lead to Targeted and Personalized Interventions.

Research Opportunities

  • Multi-disciplinary, longitudinal, biobehavioral studies of children, youths, and adults beginning during infancy that characterize neurodevelopmental and medical developmental trajectories across the multiple axes of ASD phenotype and identify ASD risk factors, subgroups, co-occurring symptoms, and potential biological targets for intervention. Such studies could include:
    • High-risk siblings of children, youths, and adults with ASD, children without a family history of ASD, and typically developing children.
    • Multi-disciplinary assessments of brain imaging, metabolic and immune markers, microbiomics, electrophysiology, and behavior.
  • Research on females with ASD to better characterize clinical, biological and protective features.
  • Human and animal studies that examine immune, infectious and environmental factors in the occurrence of ASD.
  • Research on the unique strengths and abilities of people with ASD with evaluation of functional and biological mechanisms behind social, linguistic, and cognitive profiles.
  • Research on individuals with ASD who are nonverbal and /or cognitively impaired
  • Research targeting the underlying biology of co-occurring syndromes and co-occurring conditions.
  • Prospective research on children with language regression, both with and without autistic regression, including potential underlying genetic and other risk factors including seizures and epilepsy.

Short-Term Objectives

  1. Support at least four research projects to identify mechanisms of metabolic and/or immune system interactions with the central nervous system that may underlie the development of ASD during prenatal-postnatal life by 2010. IACC Recommended Budget: $9,800,000 over 4 years.
  2. Launch three studies that specifically focus on the neurodevelopment of females with ASD, spanning basic to clinical research on sex differences by 2011. IACC Recommended Budget: $8,900,000 over 5 years.
  3. Identify ways to increase awareness among the autism spectrum community of the potential value of brain and tissue donation to further basic research by 2011. IACC Recommended Budget: $1,400,000 over 2 years.
  4. New objective
    Launch three studies that target improved understanding of the underlying biological pathways of genetic conditions related to autism (eg Fragile X, Rett syndrome, tuberous sclerosis complex) and how these conditions inform risk assessment and individualized intervention by 2012. IACC Recommended Budget: $9,000,000 over 5 years.
  5. New objective
    Launch three studies that target the underlying biological mechanisms of co-occurring conditions with autism including seizures/epilepsy, sleep disorders and familial autoimmune disorders by 2012. IACC Recommended Budget: $9,000,000 over 5 years.
  6. New objective
    Launch two studies that focus on prospective characterization of children with reported regression, to investigate potential risk factors by 2012. IACC Recommended Budget: $4,500,000 over 5 years.
  7. New objective
    Support five studies that associate specific genotypes with functional or structural phenotypes, including behavioral and medical phenotypes (eg, nonverbal individuals with ASD and those with cognitive impairments) by 2015. IACC Recommended Budget: $22,600,000 over 5 years.

Long-Term Objectives

  1. Dessutom finns en rad andra miljöfaktorer undersöks genom forskning eftersom de är kända eller misstänkta för att påverka tidiga utvecklingen av hjärnan och nervsystemet. Färska studier tyder på faktorer som föräldrarnas ålder, exponering för infektioner, toxiner och andra biologiska medel kan tilldelas miljörisker. Dessa fynd kräver ytterligare utredning och testning, varav en del pågår genom CADDRE Program, den norska kohortstudie, CHARGE studie EARLI studien, och Barnens Centers for Environmental Health och förebyggande stöd av NIEHS och Naturvårdsverket ( EPA).

    Vad behöver vi?

    Även om de flesta forskare tror att riskfaktorer för ASD är både genetiska och miljömässiga, det finns en stor debatt om huruvida potentiella miljömässiga orsaker, genetiska prekursorer, eller interaktioner mellan gener och miljöfaktorer bör vara högsta prioritet för forskning som syftar till att identifiera orsakerna till ASD. Hittills har få studier styrde in eller uteslutas specifika miljöfaktorer. Det finns rapporter om sammanslutningar av ASD med exponering för mediciner, maternella antikroppar, gifter och infektioner prenatalt eller postnatalt, men dessa iakttagelser måste bli föremål för ytterligare undersökning. Det är fortfarande inte känt om någon specifik faktor är nödvändig eller tillräcklig för att orsaka ASD. I likhet med andra sjukdomsområden, avancera forskning om den potentiella rollen för miljöfaktorer kräver resurser och attraktion av vetenskaplig expertis. Att föra ut att bära på autism kommer att hjälpa till att definiera de miljöfaktorer för att studera, och det bästa sättet för mellan studier för att undersöka miljöfaktorer, samspelet mellan faktorer och mellan individuell känslighet och olika miljöfaktorer.

    Till exempel, vissa forskare tror att det är viktigt att studera ett stort antal exponeringar, eller klasser av exponering, som är kända för att påverka hjärnans utveckling. Andra stöder mer riktade studier av en exponering eller ett begränsat antal exponeringar, med störst biologisk rimlighet för att interagera med känd eller misstänkt biologiska eller genetiska ASD riskfaktorer. Dessutom är det också viktigt att utforma studier som utvärderar miljöexponering under de mest relevanta exponeringsfönster: graviditet och tidig utveckling. Genom att göra denna forskning, är det viktigt för fältet att utveckla sunda normer för att identifiera och hävdar att miljöfaktorer bidrar till ASD, som det är för genetik.

    Forskningsprojekt om riskfaktorer kan bedrivas på flera sätt. Mindre, är fokuserade studier behövs för hypotesprövning samt att ge insikt om replikeringsstudier. Liknar andra hälsoresultat forskning för relativt sällsynta tillstånd, kan fall-kontrollstudier vara en effektiv första raden i utredningen. Laddningen och CADDRE (SEED) studier är goda exempel på detta synsätt där miljöexponeringar och biologiska spridningsvägar, tillsammans med genetik, undersöks. Andra existerande kohorter kan också identifieras och användas för epigenomiska samt traditionella iska och miljöstudier.

    För att bemöta allmänhetens oro beträffande ett eventuellt vaccin / ASD länk, kommer det att vara viktigt för IACC att fortsätta att samordna med National Vaccine rådgivande kommittén (NVAC), en federal rådgivande kommitté chartrade för att ge råd och rekommendationer angående det nationella Vaccine Program.

    Epigenomics ger en klar mekanism för att förstå hur gener och miljö kan agera gemensamt för att påverka autismrisk. Studier behövs för att undersöka om kandidatmiljöexponeringar förändrar epigenetiska mekanismer som modifierar uttrycket av misstänkta autism riskgener eller genomiska regioner. Sådana studier bör omfatta granskning av tid eller utvecklingsstadium som en viktig faktor som avgör vilka effekter miljö agenter på epigenetisk programmering. Slutligen studier för att förstå hur förändringar i epigenetiska taggar som svar på stimuli från omgivningen kan leda till specifika fenotypiska egenskaper förknippade med autism.

    Ett annat tillvägagångssätt för att studera riskfaktorer för ASD kräver stora urvalsstorlekar att särskilja många möjliga genetiska och miljömässiga faktorer som bidrar till och förklara ASD och ofta samar förekommande förhållanden. För andra komplexa sjukdomar, stora DNA-samlingar, dvs> 20.000 prover, har varit nödvändigt för att upptäcka den fulla genetiska risk arkitektur. Det finns inga genetiska förråd av denna storlek för ASD. På samma sätt kan stora födelse kohortstudier, där biologiska prover har samlats in under hela graviditeten och tidig postnatal liv vara avgörande för att upptäcka samspelet mellan miljöexponeringar och genetiska faktorer som leder till ASD. Som ett komplement till dessa storskaliga studier, kan forskning om kritiska delpopulationer som kan löpa högre risk ger hävstångseffekt i att identifiera genetiska och miljömässiga riskfaktorer.

    Målsättning Mål: Orsaker till ASD upptäcks som Informera Prognos och behandlingar och leda till förebyggande / Preemption av utmaningar och funktionshinder i ASD.

    Forskningsmöjligheter

    • Genetiska och epigenetiska variationer i ASD och symptomprofiler i samband med dessa variationer.
    • Miljöpåverkan i ASD och symptomprofiler i samband med dessa influenser.
    • Familje studier av den bredare autism fenotyp som kan informera och definiera ärftlighet för ASD.
    • Studies in simplex families that inform and define de novo genetic differences and focus on what role the environment might play in inducing these differences.
    • Standardized methods for collecting and storing biospecimen resources from well-characterized people with ASD as well as a comparison group for use in biologic, environmental and genetic studies of ASD.
    • Case-control studies of unique subpopulations of people with ASD that identify novel risk factors.
    • Monitor the scientific literature regarding possible associations of vaccines and other environmental factors (eg, ultrasound, pesticides, pollutants) with ASD to identify emerging opportunities for research and indicated studies.
    • Better understanding environmental and biological risk factors during pre- and early post-natal development in “at risk” samples.
    • Cross-disciplinary collaborative efforts to identify and analyze biological mechanisms that underlie the interplay of genetic and environmental factors relevant to the risk and development of ASD, including co-occurring conditions.
    • Convene ASD researchers on a regular basis to develop strategies and approaches for improving data standards and sharing, understanding gene – environment interactions, improving the speed of replication of findings, and enhancing the translation of research on potential causative factors to prevention and treatment studies.
    • Measures of key exposures for use in population and clinic based studies and standards for sample collection, storage, and analysis of biological materials.
    • Studies of behavioral, developmental, and medical variations across those with ASD who share common genetic factors.
    • Studies of clinically meaningful subgroups to examine common genetic and environmental factors, as well as unique epigenomic signatures.

    Short-Term Objectives

    1. Coordinate and implement the inclusion of approximately 20,000 subjects for genome-wide association studies, as well as a sample of 1,200 for sequencing studies to examine more than 50 candidate genes by 2011. Studies should investigate factors contributing to phenotypic variation across individuals that share an identified genetic variant and stratify subjects according to behavioral, cognitive, and clinical features. IACC Recommended Budget: $43,700,000 over 4 years.
    2. Within the highest priority categories of exposures for ASD, identify and standardize at least three measures for identifying markers of environmental exposure in biospecimens by 2011. IACC Recommended Budget: $3,500,000 over 3 years.
    3. Initiate efforts to expand existing large case-control and other studies to enhance capabilities for targeted gene – environment research by 2011. IACC Recommended Budget: $27,800,000 over 5 years.
    4. Enhance existing case-control studies to enroll racially and ethnically diverse populations affected by ASD by 2011. IACC Recommended Budget: $3,300,000 over 5 years.
    5. New objective
      Support at least two studies to determine if there are subpopulations that are more susceptible to environmental exposures (eg, immune challenges related to infections, vaccinations, or underlying autoimmune problems) by 2012. IACC Recommended Budget: $8,000,000 over 2 years.
    6. New objective
      Initiate studies on at least 10 environmental factors identified in the recommendations from the 2007 IOM report “Autism and the Environment: Challenges and Opportunities for Research” as potential causes of ASD by 2012. Estimated cost $56,000,000 over 2 years.

    Long-Term Objectives

    1. Conduct a multi-site study of the subsequent pregnancies of 1,000 women with a child with ASD to assess the impact of environmental factors in a period most relevant to the progression of ASD by 2014. IACC Recommended Budget: $11,100,000 over 5 years.
    2. Identify genetic risk factors in at least 50% of people with ASD by 2014. IACC Recommended Budget: $33,900,000 over 6 years.
    3. Determine the effect of at least five environmental factors on the risk for subtypes of ASD in the pre- and early postnatal period of development by 2015. IACC Recommended Budget: $25,100,000 over 7 years.
    4. Support ancillary studies within one or more large-scale, population-based surveillance and epidemiological studies, including US populations, to collect data on environmental factors during preconception, and during prenatal and early postnatal development, as well as genetic data, that could be pooled (as needed), to analyze targets for potential gene/environment interactions by 2015. IACC Recommended Budget: $44,400,000 over 5 years.

    Note: Objectives in boxes labeled “New objective” are either entirely new additions to the 2010 Strategic Plan or significantly modified objectives from the 2009 Strategic Plan. Objectives from the 2009 Strategic Plan that did not change or that have been slightly modified for clarification purposes are unmarked.

Question 4: Which Treatments and Interventions will Help?

  • When should treatments or interventions be started?
  • What are the medical issues I need to know about?
  • How do I know that treatments are both safe and effective?

What do we know?

Datadelning
In 2006, the National Institutes of Health (NIH) launched the National Database for Autism Research (NDAR) to improve sample sizes and enable researchers to share data for increased analyses. The NIH-supported national Autism Centers of Excellence (ACE), as well as the grants funded under the “Research to Address the Heterogeneity in Autism Spectrum Disorders” Request for Applications as part of the American Recovery and Reinvestment Act (ARRA), receive funding contingent upon acceptable plans and means for data sharing. Incentives are needed, however, to encourage data submission by other researchers. It will also be necessary to link other significant ASD databases with NDAR. In addition, databases that collect information and coordinate recruitment of people with ASD and their families to participate in research studies need to be enhanced and expanded. Programs to support contribution of data for recruitment, healthcare, education, social services and administrative databases, like the Interactive Autism Network (IAN), should be encouraged. Collecting information about people with ASD will facilitate the study of whether early diagnosis, entry to services and type of intervention affects the course of ASD over time. Multiple data sources from existing research or service systems (eg, education, Medicaid, etc.) currently operate in isolation. Compiling and sharing data from existing data sources need to address data standardization as well as important privacy and ethical issues. Methods for merging such databases and linking investigator-recruited samples to these merged databases have been used in other populations and in specific locales with success and need to be further developed.

Biobanking
Many in the field have highlighted the need to establish nationally coordinated strategies for the collection and preservation of post-mortem tissue from both people with and without ASD. The existing brain and tissue bank resources must be expanded to meet the high and continuously increasing demand for post-mortem tissue by scientific investigators. More well-preserved brains are needed from people at various stages of development and particularly from those with few co-occurring disorders. Additional matched controls are needed, as well, to supplement the limited supply in existing repositories.

In addition, it will be necessary to develop methods, standards and protocols for collecting and storing other biological specimens such as blood and urine which might be use to study biological differences or signatures, and skin fibroblasts for creation of pluripotent stem cells.

Surveillance
Autism surveillance provides important estimates on the numbers of children affected with ASD and helps describe the characteristics of the people with autism spectrum disorders in the general population. Surveillance must be sustained over a period of many years in order to track trends in prevalence estimates over time, and is an essential building block for population-based research – providing clues about potential risk factors that warrant further study. Surveillance provides important data regarding early identification of children with autism, and informs education and health systems regarding areas in which programs can be modified in order to improve early identification and intervention. Surveillance data also provide critically important information for communities to use when planning for services.

Conduct a needs assessment to determine how to merge or link administrative and/or surveillance databases that allow for tracking the involvement of people living with ASD in healthcare, education and social services by 2009 . IACC Recommended Budget: $520,000 over 1 year.

  • Conduct an annual “State of the States” assessment of existing state programs and supports for people and families living with ASD by 2009. IACC Recommended Budget: $300,000 each year.
  • Develop and have available to the research community means by which to merge or link databases that allow for tracking the involvement of people in ASD research by 2010. IACC Recommended Budget: $1,300,000 over 2 years.
  • Establish and maintain an international network of biobanks for the collection of brain, fibroblasts for pluripotent stem cells, and other tissue or biological material, by acquisition sites that use standardized protocols for phenotyping, collection, and regulated distribution of limited samples by 2011. This includes developing fibroblast repositories to produce pluripotent stem cells. Protocols should be put into place to expand the capacities of ongoing large-scale children's studies to collect and store additional biomaterials, promoting detection of biological signatures. IACC Recommended Budget for establishing biobanks by 2011: $10,500,000 over 2 years. IACC Recommended Budget for maintaining biobanks: $22,200,000 over 5 years.
  • New objective
    Begin development of a web-based toolbox to assist researchers in effectively and responsibly disseminating their finding to the community, including people with ASD, their families, and health practitioners by 2011. IACC Recommended Budget: $400,000 over 2 years.
  • New objective
    Create funding mechanisms that encourage rapid replication studies of novel or critical findings by 2011.
  • New objective
    Develop a web-based tool which provides population estimates of ASD prevalence for states based on the most recent prevalence range and average identified by the ADDM Network by 2012. IACC Budget Recommendations: $200,000 over 2 years.
  • New objective
    Create mechanisms to specifically support the contribution of data from 90 percent of newly initiated projects to the National Database for Autism Research (NDAR) and link NDAR with other existing data resources by 2012. IACC Recommended Budget: $6,800,000 over 2 years.
  • New objective
    Supplement existing ADDM Network sites to use population-based surveillance data to conduct at least 5 hypothesis-driven analyses evaluating factors that may contribute to changes in ASD prevalence by 2012. IACC Recommended Budget: $660,000 over 2 years.
  • New objective
    Develop the personnel and technical infrastructure to assist states, territories, and other countries who request assistance describing and investigating potential changes in the prevalence of ASD and other developmental disabilities by 2013. IACC Recommended Budget: $1,650,000 over 3 years.
  • New objective
    Encourage programs and funding mechanisms that expand the research workforce, enhance interdisciplinary research training, and recruit early career scientists into the ASD field by 2013. IACC Recommended Budget: $5,000,000 over 3 years.
  • New objective
    Expand the number of ADDM sites in order to conduct ASD surveillance in younger and older age groups; conduct complementary direct screening to inform completeness of ongoing surveillance; and expand efforts to include autism subtypes by 2015. IACC Recommended Budget: $16,200,000 over 5 years.
  • New objective
    Support 10 “Promising Practices” papers that describe innovative and successful services and supports being implemented in communities that benefit the full spectrum of people with ASD, which can be replicated in other communities by 2015. IACC Recommended Budget: $75,000 over 5 years.
  • Note: Objectives in boxes labeled “New objective” are entirely new additions to the 2010 Strategic Plan. Objectives from the 2009 Strategic Plan that were moved from other chapters to Question 7 are unmarked.

    Forskningsresurser

    Below is a list of currently available resources for conducting ASD research. It includes government and non-government resources spanning topics such as genetics, bioinformatics, brain and tissue samples, and animal resources, as well as resources related to surveillance, prevalence, and services.

    Government Resources

    CDC Autism and Developmental Disabilities Monitoring (ADDM) Network
    A surveillance network that provides data about ASD prevalence and describes the population of children with ASD

    National Children's Study
    A population-based study of environmental influences on child health and development that could be used to investigate the relationship between genetic and environmental risk markers and ASD diagnosis

    NDAR (National Database for Autism Research)
    A secure bioinformatics platform for scientific collaboration and data-sharing between ASD investigators

    NDAR Data Definition
    A data definition of ASD research terminology

    NICHD Brain and Tissue Bank
    A brain tissue repository to support and enhance the acquisition and distribution of tissue samples from deceased individuals diagnosed with intellectual and developmental disabilities for use in research studies

    NIF (Neuroscience Information Framework)
    NeuroLex is a dynamic lexicon to improve communication among neuroscientists about their data

    NIH Pediatric MRI Data Repository
    A multi-site longitudinal study used technologies (anatomical MRI, diffusion tensor imaging [DTI], and MR spectroscopy [MRS]) to map pediatric brain development

    NIMH Center for Collaborative Genetic Studies
    A repository of biospecimens from individuals with mental illnesses such as schizophrenia, bipolar disorder, autism spectrum disorders, depression, and obsessive compulsive disorders

    NIMH Genetics Repository
    A repository to produce, store, and distribute clinical data and biomaterials such as DNA samples and cell lines (includes subjects with ASD)

    NITRC (Neuroimaging Informatics Tools and Resources Clearinghouse) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    A neuroimaging tools repository, NITRC facilitates finding and comparing neuroimaging resources for functional and structural neuroimaging analyses

    Non-Human Primate Atlas of Gene Expression through Development This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    An atlas mapping the expression of particular genes to specific neuroanatomical locations across several timepoints in development in the rhesus monkey

    Non-Government Resources

    AGRE (Autism Genetic Resource Exchange) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    A repository for biomaterials and associated phenotype and genotype information from over 1,000 individuals with an ASD diagnosis and their families

    Autism Genome Project This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    A study to find the genes associated with inherited risk for autism

    Autism Tissue Program This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    An ASD brain tissue repository

    Autism Treatment Network This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    A network of hospitals and physicians dedicated to developing a model of comprehensive medical care for children and adolescents with autism

    Baby Siblings Research Consortium This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    A consortium studying the infant siblings of children with ASD in order to identify early behavioral and biomedical markers of the disorder

    IAN (Interactive Autism Network) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    An online registry of over 35,000 people who have or are related to those with ASD

    ISAAC (Internet System for Assessing Autistic Children) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    A web-based application for administering and managing health research projects/studies and the associated data

    RedCap This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    Two secure, web-based applications (REDCap and REDCap Survey) designed to support data capture for research studies

    SFARI (Simons Foundation Autism Research Initiative) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
    A repository of genetic samples and phenotypic data from families where parents without ASD give birth to a child with the disorder

    References

    Abrahams BS & Geschwind DH. Advances in autism genetics: on the threshold of a new neurobiology. Nat Rev Genet . 2008 May;9:341-355.

    Akshoomoff N, Pierce K, & Courchesne E. The neurobiological basis of autism from a developmental perspective. Dev Psychopath . 2002;14:613-634.

    Alarcón M, Abrahams BS, Stone JL, Duvall JA, Perederiy JV, Bomar JM, Sebat J, Wigler M, Martin CL, Ledbetter DH, Nelson SF, Can tor RM, & Geschwind DH. Linkage, association, and gene-expression analyses identify CNTNAP2 as an autism-susceptibility gene. Am J Hum Genet. 2008 Jan;82(1):150-9.

    Amminger GP, Berger GE, Schäfer MR, Klier C, Friedrich MH, & Feucht M. Omega-3 fatty acids supplementation in children with autism: a double-blind randomized, placebo-controlled pilot study. Biol Psychiatry . 2007 Feb 15;61(4):551-3.

    Autism and Developmental Disabilities Monitoring Network – Surveillance Year 2002 Principal Investigators; Centers for Disease Control and Prevention. Prevalence of autism spectrum disorders—autism and developmental disabilities monitoring network, 14 sites, United States, 2002. MMWR Surveill Summ . 2007 Feb 9;56(1):12-28.

    Baccarelli A & Bollati V. Epigenetics and environmental chemicals. Curr Opin Pediatr . 2009, 21(2):243-51.

    Bailey A, Le Couteur A, Gottesman I, Bolton P, Simonoff E, Yuzda E, & Rutter M. Autism as a strongly genetic disorder: evidence from a British twin study. Psychol Med . 1995 Jan;25(1):63-77.

    Bakkaloglu B, O'Roak BJ, Louvi A, Gupta AR, Abelson JF, Morgan TM, Chawarska K, Klin A, Ercan-Sencicek AG, Stillman AA, Tanriover G, Abrahams BS, Duvall JA, Robbins EM, Geschwind DH, Biederer T, Gunel M, & Lifton RP, State MW. Molecular cytogenetic analysis and resequencing of contactin associated protein-like 2 in autism spectrum disorders. Am J Hum Genet. 2008 Jan;82(1):165-73.

    Boris M, Kaiser CC, Goldblatt A, Elice MW, Edelson SM, Adams JB, & Feinstein DL. Effect of pioglitazone treatment on behavioral symptoms in autistic children. J Neuroinflammation . 2007 Jan 5;4(3).

    Braunschweig D, Ashwood P, Krakowiak P, Hertz-Picciotto I, Hansen R, Croen LA, Pessah IN, & Van de Water J. Autism: Maternally derived antibodies specific for fetal brain proteins. Neurotoxicology. 2008 March;29(2):226-231.

    Chez MG, Burton Q, Dowling T, Chang M, Khanna P, & Kramer C. Memantine as adjunctive therapy in children diagnosed with autistic spectrum disorders: an observation of initial clinical response and maintenance tolerability. J Child Neurol. 2007 May;22(5):574-9.

    Craig MC, Zaman SH, Daly EM, Cutter WJ, Robertson DM, Hallahan B, Toal F, Reed S, Ambikapathy A, Brammer M, Murphy CM, & Murphy DG. Women with autistic-spectrum disorder: magnetic resonance imaging study of brain anatomy. Br J Psychiatry . 2007 Sep;191:224-8.

    Dawson G, Munson J, Webb SJ, Nalty T, Abbott R, & Toth K. Rate of head growth decelerates and symptoms worsen in the second year of life in autism. Biol Psychiatry. 2007 Feb 15;61(4):458-64.

    Dölen G, Osterweil E, Rao BS, Smith GB, Auerbach BD, Chattarji S, & Bear MF. Correction of fragile X syndrome in mice. Neuron. 2007 Dec 20;56(6):955-62.

    Durand CM, Betancur C, Boeckers TM, Bockmann J, Chaste P, Fauchereau F, Nygren G, Rastam M, Gillberg IC, Anckarsäter H, Sponheim E, Goubran-Botros H, Delorme R, Chabane N, Mouren-Simeoni MC, de Mas P, Bieth E, Rogé B, Héron D, Burglen L, Gillberg C, Leboyer M, & Bourgeron T. Mutations in the gene encoding the synaptic scaffolding protein SHANK3 are associated with autism spectrum disorders. Nat Genet. 2007 Jan;39(1):25-7.

    Ehninger D, Han S, Shilyansky C, Zhou Y, Li W, Kwiatkowski DJ, Ramesh V, & Silva AJ. Reversal of learning deficits in a Tsc2+/- mouse model of tuberous sclerosis. Nat Med. 2008 Aug;14(8):843-8.

    Esch BE & Carr JE. Secretin as a treatment for autism: a review of the evidence. J Autism Dev Disord. 2004 Oct; 34(5):543-56.

    Eskenazi B, Marks AR, Bradman A, Harley K, Barr DB, Johnson C, Morga N, & Jewell NP. Organophosphate pesticide exposure and neurodevelopment in young Mexican-American children. Environ Health Perspect . 2007 May;115(5):792-8.

    Forum on Neuroscience and Nervous System Disorders, Institute of Medicine. Autism and the Environment: Challenges and Opportunities for Research, Workshop Proceedings. Washington, DC: The National Academies Press; 2008.

    Fujiura GT, Roccoforte JA, & Braddock D. Costs of family care for adults with mental retardation and related developmental disabilities. Am J Ment Retard. 1994 99(3): 250.

    Ganz ML. The lifetime distribution of the incremental societal costs of autism. Arch Pediatr Adolesc Med. 2007 Apr;161(4):343-9.

    Guy J, Gan J, Selfridge J, Cobb S, & Bird A. Reversal of neurological defects in a mouse model of Rett syndrome. Science. 2007 Feb 23;315(5815):1143-7.

    Hazlett HC, Poe M, Gerig G, Smith RG, Provenzale J, Ross A, Gilmore J, & Piven J.
    Magnetic resonance imaging and head circumference study of brain size in autism. Arch Gen Psychiatry. 2005 Dec;62(12):1366-1376.

    Hollander E, Bartz J, Chaplin W, Phillips A, Sumner J, Soorya L, Anagnostou E, & Wasserman S. Oxytocin increases retention of social cognition in autism. Biol Psychiatry. 2007 Feb 15;61(4):498-503.

    Immunization Safety Review Committee. Immunization Safety Review: Vaccines and Autism. Washington, DC: The National Academies Press; 2004.

    Jamain S, Quach H, Betancur C, Råstam M, Colineaux C, Gillberg IC, Soderstrom H, Giros B, Leboyer M, Gillberg C, & Bourgeron T. Mutations of the X-linked genes encoding neuroligins NLGN3 and NLGN4 are associated with autism. Nat Genet. 2003 May;34(1):27-9.

    Järbrink K & Knapp M. The economic impact of autism in Britain. Autism . 2001 Mar;5(1):7-22.

    Järbrink K, Fombonne E, & Knapp M. Measuring the parental, service and cost impacts of children with autistic spectrum disorder: A pilot study. J Autism Dev Disord. 2003 33(4), 395-402.

    King BH, Hollander E, Sikich L, McCracken JT, Scahill L, Bregman JD, Donnelly CL, Anagnostou E, Dukes K, Sullivan L, Hirtz D, Wagner A, & Ritz L. Lack of efficacy of citalopram in children with autism spectrum disorders and high levels of repetitive behavior: citalopram ineffective in children with autism. Arch Gen Psychiatry. 2009 Jun;66(6):583-90.

    Kolevzon A, Mathewson KA, & Hollander E. Selective serotonin reuptake inhibitors in autism: a review of efficacy and tolerability. J Clin Psychiatry. 2006 Mar; 67(3):407-14.

    Krauss M, Gulley S, Sciegaj M, & Wells N. Access to specialty medical care for children with mental retardation, autism and other special health care needs. Ment Retard. 2003 41(5), 329-339.

    Kumar RA, KaraMohamed S, Sudi J, Conrad DF, Brune C, Badner JA, Gilliam TC, Nowak NJ, Cook EH Jr, Dobyns WB, & Christian SL. Recurrent 16p11.2 microdeletions in autism. Hum Mol Genet. 2008 Feb 15;17(4):628-38.

    Landa RJ, Holman KC, & Garrett-Mayer E. Social and communication development in toddlers with early and later diagnosis of autism spectrum disorders. Arch Gen Psychiatry. 2007 Jul;64(7):853-64.

    Laumonnier F, Bonnet-Brilhault F, Gomot M, Blanc R, David A, Moizard MP, Raynaud M, Ronce N, Lemonnier E, Calvas P, Laudier B, Chelly J, Fryns JP, Ropers HH, Hamel BC, Andres C, Barthélémy C, Moraine C, & Briault S. X-linked mental retardation and autism are associated with a mutation in the NLGN4 gene, a member of the neuroligin family. Am J Hum Genet. 2004 Mar;74(3):552-7.

    Levy SE & Hyman SL. Use of complementary and alternative treatments for children with autistic spectrum disorders is increasing. Pediatr Ann. 2003 Oct;32(10):685-91.

    Lister R, Pelizzola M, Dowen RH, Hawkins RD, Hon G, Tonti-Filippini J, Nery JR, Lee L, Ye Z, Ngo QM, Edsall L, Antosiewicz-Bourget J, Stewart R, Ruotti V, Millar AH, Thomson JA, Ren B, Ecker JR. Human DNA methylomes at base resolution show widespread epigenomic differences. Nature. 2009 Nov 19;462(7271):315-22.

    Lord C & McGee J (Eds.). Educating Children with Autism. Washington, DC: The National Academies Press; 2001.

    Mandel DS, Ittenbach RF, Levy SE, & Pinto-Martin JA. Disparities in diagnosis received prior to a diagnosis of autism spectrum disorder. J Autism Dev Disord. 2007 Oct; 37(9):1795-1802.

    Mandell D, Morales K, Marcus S, Stahmer A, Doshi J, & Polsky D. Psychotropic medication use among children with autism spectrum disorders. Pediatrics. 2008 121(3): e441-448.

    Mandell D & Palmer R. Differences among states in the identification of autistic spectrum disorders. Arch Pediatr Adolesc Med. 2005 159(3): 266-269.

    Marshall CR, Noor A, Vincent JB, Lionel AC, Feuk L, Skaug J, Shago M, Moessner R, Pinto D, Ren Y, Thiruvahindrapduram B, Fiebig A, Schreiber S, Friedman J, Ketelaars CEJ, Vos YJ, Ficicioglu C, Kirkpatrick S, Nicolson R, Sloman L, Summers A, Gibbons CA, Teebi A, Chitayat D, Weksberg R, Thompson A, Vardy C, Crosbie V, Luscombe S, Baatjes R, Zwaigenbaum L, Roberts W, Fernandez B, Szatmari P, & Scherer SW. Structural variation of chromosomes in autism spectrum disorder. Am J Hum Genet. 2008 Feb;82(2):477-488.

    McClannahan LE, MacDuff GS, & Krantz PJ. Behavior analysis and intervention for adults with autism. Behav Modif. 2002 Jan;26(1):9-26.

    McVicar KA, Ballaban-Gil K, Rapin I, Moshé SL, & Shinnar S. Epileptiform EEG abnormalities in children with language regression. Neurology. 2005 Jul 12;65(1):129-31.

    Montes G & Halterman JS. Association of childhood autism spectrum disorders and loss of family income. Pediatrics . 2008 Apr;121(4):e821-6.

    Nagarajan RP, Patzel KA, Martin M, Yasui DH, Swanberg SE, Hertz-Picciotto I, Hansen RL,

    Van de Water J, Pessah IN, Jiang R, Robinson WP, & LaSalle JM. A MECP2 promoter methylation and X chromosome inactivation in autism. Autism Res . 2008, 1(3):169-78.

    Palmer R, Blanchard S, Jean C, & Mandell D. School district resources and identification of children with autistic disorder. Am J Public Health. 2005 95(1):125-130.

    Palmer RF, Blanchard S, Stein Z, Mandell D, & Miller C. Environmental mercury release, special education rates, and autism disorder: an ecological study of Texas. Health Place. 2006 Jun;12(2):203-9.

    Palmer RF, Blanchard S, & Wood R. Proximity to point sources of environmental mercury release as a predictor of autism prevalence. Health Place. 2009 Mar;15(1):18-24.

    Pardo CA, Vargas DL, & Zimmerman AW. Immunity, neuroglia and neuroinflammation in autism. Int Rev Psychiatry. 2005 Dec;17(6):485-95.

    Rauh VA, Garfinkel R, Perera FP, Andrews HF, Hoepner L, Barr DB, Whitehead R, Tang D, & Whyatt RW. Impact of prenatal chlorpyrifos exposure on neurodevelopment in the first 3 years of life among inner-city children. Pediatrics . 2006 Dec;118(6):e1845-59.

    Roberts EM, English PB, Grether JK, Windham GC, Somberg L, & Wolff C. Maternal residence near agricultural pesticide applications and autism spectrum disorders among children in the California Central Valley. Environ Health Perspect . 2007 Oct;115(10):1482-9

    Ruble L, Heflinger C, Renfrew J, & Saunders R. Access and service use by children with autism spectrum disorders in Medicaid managed care . J Autism Dev Disord. 2005 35(1):3-13.

    Sebat J, Lakshmi B, Malhotra D, Troge J, Lese-Martin C, Walsh T, Yamrom B, Yoon S, Krasnitz A, Kendall J, Leotta A, Pai D, Zhang R, Lee YH, Hicks J, Spence SJ, Lee AT, Puura K, Lehtimäki T, Ledbetter D, Gregersen PK, Bregman J, Sutcliffe JS, Jobanputra V, Chung W, Warburton D, King MC, Skuse D, Geschwind DH, Gilliam TC, Ye K, & Wigler M. Strong association of de novo copy number mutations with autism. Science. 2007 Apr 20;316(5823):445-9.

    Shattuck P & Grosse S. Issues related to the diagnosis and treatment of autism spectrum disorders. Ment Retard Dev Disabil Res Rev. 2007 13(2):129-135.

    Spezio ML, Adolphs R, Hurley RS, & Piven J. Analysis of face gaze in autism using “Bubbles”. Neuropsychologia. 2007 Jan;45(1):144-51.

    Stahmer A & Mandell D. State infant/toddler program policies for eligibility and services provision for young children with autism. Adm Policy Ment Health. 2007 34(1):29-37.

    Steffenburg S, Gillberg C, Hellgren L, Andersson L, Gillberg IC, Jakobsson G, & Bohman M. A twin study of autism in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden. J Child Psychol Psychiatry. 1989 May;30(3):405-16.

    Strauss KA, Puffenberger EG, Huentelman MJ, Gottlieb S, Dobrin SE, Parod JM, Stephan DA, & Morton DH. Recessive symptomatic focal epilepsy and mutant contactin-associated protein-like 2. N Engl J Med. Mar 30 2006;354(13):1370-1377.

    Wang K, Zhang H, Ma D, Bucan M, Glessner JT, Abrahams BS, Salyakina D, Imielinski M, Bradfield JP, Sleiman PM, Kim CE, Hou C, Frackelton E, Chiavacci R, Takahashi N, Sakurai T, Rappaport E, Lajonchere CM, Munson J, Estes A, Korvatska O, Piven J, Sonnenblick LI, Alvarez Retuerto AI, Herman EI, Dong H, Hutman T, Sigman M, Ozonoff S, Klin A, Owley T, Sweeney JA, Brune CW, Cantor RM, Bernier R, Gilbert JR, Cuccaro ML, McMahon WM, Miller J, State MW, Wassink TH, Coon H, Levy SE, Schultz RT, Nurnberger JI, Haines JL, Sutcliffe JS, Cook EH, Minshew NJ, Buxbaum JD, Dawson G, Grant SF, Geschwind DH, Pericak-Vance MA, Schellenberg GD, & Hakonarson H. Common genetic variants on 5p14.1 associate with autism spectrum disorders. Nature. 2009 May 28;459(7246):528-33.

    Weiss LA, Arking DE, Gene Discovery Project of Johns Hopkins & the Autism Consortium, Daly MJ, & Chakravarti A. A genome-wide linkage and association scan reveals novel loci for autism. Nature. 2009 Oct 8;461(7265):802-8.

    Weiss LA, Shen Y, Korn JM, Arking DE, Miller DT, Fossdal R, Saemundsen E, Stefansson H, Ferreira MA, Green T, Platt OS, Ruderfer DM, Walsh CA, Altshuler D, Chakravarti A, Tanzi RE, Stefansson K, Santangelo SL, Gusella JF, Sklar P, Wu BL, & Daly MJ. Association between microdeletion and microduplication at 16p11.2 and autism. N Engl J Med. 2008 Feb 14;358(7):667-75.

    Weiss MJ, & Harris SL. Teaching social skills to people with autism. Behav Modif. 2001 Oct;25(5):785-802.

    Wetherby AM, Watt N, Morgan L, & Shumway S. Social communication profiles of children with autism spectrum disorders late in the second year of life. J Autism Dev Disord. 2007 May;37(5):960-75.

    Windham GC, Zhang L, Gunier R, Croen LA, & Grether JK. Autism spectrum disorders in relation to distribution of hazardous air pollutants in the san francisco bay area. Environ Health Perspect. 2006 Sep;114(9):1438-44.

    Lämna ett svar