Den 2010 Interagency Autism samordningskommittén strategisk plan för autism Forskning


With recent reports that autism spectrum disorder (ASD) is becoming increasingly prevalent – now estimated to affect about 1 percent of children in the United States – efforts to accelerate the research field take on even greater urgency and importance.

In developing the 2010 Strategic Plan for ASD Research, the Interagency Autism Coordinating Committee (IACC) updated the previous Plan to highlight the most pressing research needs and opportunities for the field today. The Plan, which must be annually updated in accordance with the Combating Autism Act (CAA) of 2006, provides a blueprint for autism research that is advisory to the Department of Health and Human Services and serves as a basis for partnerships with other agencies and private organizations involved in autism research and services. In the process of developing the 2010 update of the Plan, the committee collected feedback from scientists, advocacy groups, research funding organizations, and members of the public to guide their efforts to refine the first version released in 2009.

“On this first update of the Plan, the IACC really put its shoulder to the wheel, adding not only new objectives but a new chapter, as well,” said Dr. Thomas Insel, MD, IACC Chair and Director of the National Institute of Mental Health (NIMH), part of the National Institutes of Health (NIH).

These substantial revisions, which include the addition of a new chapter on infrastructure, came after a year-long process in which the IACC conducted a comprehensive analysis of current ASD research funding and summarized major research advances in the previous year. The IACC also revised the 2009 Plan based on public input through a formal Request for Information, a Town Hall meeting, and other public comments. During a two-day workshop, invited panelists considered all of this information as they made recommendations for the update.

During the updating process, the IACC heard the need for more research on adults, more focus on non-verbal people with ASD, and the need for better infrastructure for research – from biological specimen repositories to better surveillance. The 2010 Strategic Plan addresses these needs and has developed additional objectives with recommended budgets for the research.

ASD research has become a national priority, receiving a massive surge in funding through the American Recovery and Reinvestment Act (ARRA) of 2009. With greater financial resources and the 2010 Strategic Plan to direct future work, researchers have been given the tools to make great strides in understanding ASD, developing potential interventions, and improving quality of life for people with ASD and their families.


Two decades ago, autism was a little known, uncommon disorder. Today, with prevalence estimates increasing at an alarming pace, autism is emerging as a national health emergency. Autism is now recognized as a group of syndromes denoted as autism spectrum disorder (ASD). The most recent Centers for Disease Control and Prevention (CDC) prevalence estimates of ASD for children are 1 in 110 (CDC, 2009). These estimates, more than ten-fold higher than two decades ago, raise several urgent questions: Why has there been such an increase in prevalence? What can be done to reverse this alarming trend? How can we improve the outcomes of people already affected, including youth and adults?

Approaches to ASD diagnosis have evolved as more has been learned about the disorder. Currently, ASD is diagnosed on a combination of behavioral characteristics of impairment in verbal and nonverbal communication skills and social interactions, and restricted, repetitive, and stereotyped patterns of behavior, and these can range in impact from mild to significantly disabling. Adequately addressing these conditions requires sophisticated educational and therapeutic approaches. Some people with ASD also have a range of medical conditions including, but not limited to: motor and sensory impairments, seizures, immunological and metabolic abnormalities, sleep problems, and gastrointestinal symptoms.

The cost of ASD to affected people, families, and society is enormous. A great majority of adults with ASD struggle with ongoing and mostly unmet needs for employment, housing, services, and supports. Compounding these stressors, families with a child with autism typically lose income, possibly as a result of one parent leaving the workforce in order to care for and meet the special health and educational needs of the child (Montes & Halterman, 2008). The cost to society of ASD is currently estimated to be $35-$90 billion annually, the higher estimate being comparable to Alzheimer's disease (Ganz, 2007; Järbrink & Knapp, 2001). Although research on ASD has expanded over the past decade, there remains an urgent need for continuing research support.

It is imperative that resources be devoted to research commensurate with the public health need. Specifically, we need research that deepens our understanding of ASD, including the complex genetic and environmental factors that play a role in its causation; development of improved ASD diagnostic approaches and treatments; and science to enhance the level of services and supports available to people with ASD, their families and caregivers. With current scientific knowledge and tools, we have unprecedented potential for discoveries that will improve the quality of life for people with ASD.

In response to the heightened societal concern over ASD, Congress passed the Combating Autism Act (CAA) of 2006 (PL 109-416). Through this Act, Congress intended to rapidly increase, accelerate the pace and improve coordination of scientific discovery in ASD research. The CAA requires the Interagency Autism Coordinating Committee (IACC) to develop and annually update a Strategic Plan for ASD research, including proposed budgetary requirements.

Driven by both the sense of urgency and a spirit of collaboration, the IACC developed an initial Strategic Plan for ASD Research in 2009 and revised it in 2010 in accordance with the CAA. The Plan and its revisions were developed through extensive and iterative input from members of the public, academic, and advocacy communities. In developing and revising the Strategic Plan, the IACC:

  • Identified recent investments and accomplishments in ASD research.
  • Assessed the strengths, weaknesses, opportunities, and gaps in the ASD research enterprise.
  • Gathered ideas for research opportunities from a diverse group of stakeholders.
  • Convened four scientific workshops and solicited input from the public and non-government research sponsors to identify research opportunities.
  • Convened expert workgroups to recommend research objectives and strategies.
  • Convened programmatic and agency experts to develop and recommend professional judgment budget estimates for each objective in the Plan.
  • Convened a scientific workshop to review and revise the Strategic Plan in 2009.

The Strategic Plan incorporates this array of input in two main sections. First, the foundation of the Plan – vision, mission, core values, and crosscutting themes – is described. The remainder of the Plan is organized around seven critical questions asked by people and families living with ASD.

Each question is followed by a brief discussion of what we currently know and need from research, an aspirational goal, research opportunities and objectives. This framework was chosen by the IACC to emphasize the need for consumer-focused research that addresses the most pressing questions of people and families living with ASD, and to link these questions to specific research efforts.

Vision Statement

The Strategic Plan will accelerate and inspire research that will profoundly improve the health and well being of every person on the autism spectrum across the lifespan. The Plan will set the standard for public-private coordination and community engagement.

Mission Statement

The purpose of the Strategic Plan is to focus, coordinate, and accelerate high quality research and scientific discovery in partnership with stakeholders to answer the urgent questions and needs of people on the autism spectrum and their families.

Core Values

The IACC adopted these core values and emphasized their importance for the Strategic Plan development and implementation:

Sense of Urgency – We will focus on what steps we can take to respond rapidly and efficiently to the needs and challenges of people and families affected by ASD.

Excellence – We will pursue innovative basic and clinical research of the highest quality to protect the safety and advance the interests of people affected by ASD.

Spirit of Collaboration – We will treat others with respect, listen to diverse views with open minds, discuss submitted public comments, and foster discussions where participants can comfortably offer opposing opinions.

Consumer-focused – We will focus on making a difference in the lives of people affected by ASD, including people with ASD, their families, medical practitioners, educators, and scientists. It is important to consider the impact of research on the human rights, dignity, and quality of life of people with ASD from prenatal development forward.

Partnerships in Action – We will value cross-disciplinary approaches, data sharing, teamwork, and partnerships with clearly defined roles and responsibilities.

easurable, A chievable, R ealistic, and T ime-bound) research objectives aligned with funding priorities and develop systems for evaluation, assessing impact, and course corrections. Ansvar - Vi kommer att utveckla SMART (S ÄRSKILDA, M easurable, A chievable, R ealistic och T id bundna) forskningsmål i linje med huvudinriktningar och utveckla system för utvärdering, bedömning av påverkan, och kurskorrigeringar.

Övergripande teman

Den strategiska planen för ASD Forskningen syftar till att belysa de mest lovande forskningsidéer, samtidigt som uppskattar den inneboende oförutsägbarhet forskning. Dessa idéer ligger till grund för de forskningsmöjligheter och målen i den strategiska planen. I processen att samla idéer från ASD intressenter för denna plan, vissa teman framkom upprepade gånger. Dessa teman lyfts fram här för att understryka deras betydelse över ramen.

Heterogen: Även om vissa centrala funktioner är närvarande vid varierande grad hos alla människor med ASD-ie, sociala funktionshinder, kommunikationssvårigheter, och stereotypa beteenden före-betydande heterogenitet också. I samband med ASD avses med heterogenitet i stjärnbilden beteendemässiga och medicinska tillstånd och symtom som kan medfölja sjukdomen. Spektrumet omfattar personer med ASD som är icke-verbal och inte kan leva självständigt, och andra som tycker förvärvsarbete och leva självständigt. Det finns ingen anledning att anta att detta spektrum identifierar en enda störning. Snarare omfattar spektrumet en rad sjukdomar. Heterogenitet ASD innebär både utmaningar och möjligheter för forskare: utmaningar, eftersom det sannolikt kommer att finnas många olika orsaksfaktorer och banor för ASD subtyper och möjligheter, eftersom ett erkännande av den mångfald av ASD fenotyper kan leda till mer lämplig diagnos, närmare bestämt riktade behandlingar, och en ökad allmän medvetenhet om mångfalden inneboende i ASD. Heterogenitet har en djupgående inverkan på de prioriteringar och taktik ASD forskning, eftersom en given studie måste antingen fokusera på en viss brännpunkt på spektrum, eller måste vara tillräckligt komplex och resurser för att omfatta ett bredare spektrum sig över skalan. Erkänner heterogenitet får också konsekvenser för intervention. Med flera orsaker och symptom, det sannolikt kommer att finnas flera sätt och metoder för att ingripa (t.ex. medicinsk, beteendevetenskaplig, närings). På så sätt kommer ASD fältet vara mer strategiskt placerade för att avgöra vad som fungerar bäst för vilka människor.

Förebyggande: Det är viktigt för forskning för att identifiera de metoder och strategier som kan användas för att förhindra att de utmaningar och funktionshinder i ASD. Dessutom, om man ser ASD som en biologisk störning utlöses i genetiskt känsliga personer genom miljöfaktorer, då prevention kan omfatta förebyggande av nya fall av ASD genom identifiering och eliminering av miljömässiga orsaker. Vad är viktigt för ASD forskning är att utveckla kunskapsläget till en nivå som liknar det som finns nu inom områden som kardiologi. Inte längre behöver vi vänta på att någon ska drabbas av en hjärtattack innan ge livräddande behandling. Snarare är tidiga insatser tillämpas vid upptäckt av riskfaktorer för att föregripa dessa mer allvarliga konsekvenser. Att ha god forskning om riskfaktorer och miljö triggers för ASD i slutändan kan ge oss möjlighet att nå målet om prevention: förhindra utvecklingen av sjukdomen hos vissa personer i riskzonen eller minska svårighetsgraden hos dem som berörs.

Tidigare Detection: ASD är en utvecklings störning i hjärnan som för närvarande diagnostiseras genom observation av centrala beteendemässiga symptom. Som med många störningar i nervsystemets, får hjärndysfunktion föregå onormalt beteende av månader eller år. Utan biomarkörer för att upptäcka personer med eller "i riskzonen" för ASD under för- eller neonatala perioder, måste diagnosen beroende av beteendeobservationer långt efter födseln. Som ett resultat kan interventionsinsatser missar en kritisk utvecklings fönster. Tills nyligen har de flesta barn med ASD i USA (US) inte få en diagnos förrän i skolåldern, och diagnos ytterligare försenat bland missgynnade eller landsbygdsbefolkningen (Mandell et al., 2007). Det är viktigt att området ökar metoder för detektering av ASD tidigare i livet och över olika populationer, i syfte att få till stånd tidigare ingripande. Dessutom ett återkommande tema uttryckt under de vetenskapliga workshops för planen var behovet av biomarkörer för att identifiera ASD risk före beteende manifestationer och fördröjda utvecklingsbanan är etablerade.

Livslängd Perspektiv: Historiskt ASD har karakteriserats som en störning i barndomen. Även om de flesta människor med ASD inte växer ur sin diagnos, kommer deras symptom förändras till form och svårighetsgrad över tiden. Det fanns stort stöd under utvecklingen av denna plan för mer forskning om ASD hos äldre personer, särskilt behovet av praktiska strategier för att öka livskvaliteten och fungerande ungdomar och vuxna med ASD. Eftersom människor med ASD förespråkare för sig själva och utöka vår kunskap om deras erfarenheter och behov, de blir partner i forskningsinsatser.

Datadelning: Data sharing gör forskare till: (a) validera forskningsresultat från andra forskare; (B) pool standardiserad information som samlas in av många olika forskare för att underlätta snabba framsteg; och, (c) använda uppgifter som samlats in av andra för att utforska hypoteser som inte betraktas av de ursprungliga utredarna. Förväntningarna för datadelning har ökat med erkännandet att större prov behövs för att svara på många forskningsfrågor och med känsla av brådska för att göra framsteg. Databaser för neuroradiologiska skannar och genomsekvensen har redan visat sig viktiga för ASD forskning. Bred antagande av ett standardiserat datadelning system som den nationella databasen för Autism Research (ndar) kan tillhandahålla nödvändig infrastruktur för att kombinera viktiga forsknings deltagare uppgifter och därigenom driva ASD forskningen framåt.

Resurser: Förutom datadelning beror forskningen ofta på tillgången till och kvaliteten på forskningsresurser, till exempel tillgång till vetenskapliga instrument och förråd av biospecimens. En viktig resurs, paradoxalt nog, är identifiering, bedömning, och insamling av biospecimens från människor som inte har sjukdomen, som en grund för jämförelse. Sådana jämförelsegrupper tjänar en avgörande roll i att tolka ASD forskning och rön. Dessutom personal såsom tillräckligt många välutbildade forskare och administratörer är avgörande för dessa ansträngningar. Detta behov kan inte underskattas. Att locka en kader av noggrant utbildade forskare, även utanför forskningsområdet ASD, kommer att främja innovativa idéer och tvärvetenskapliga ansatser.

Offentlig-privata partnerskap: En styrka av aktuell ASD forskningen är graden av privat engagemang och investeringar i forskningsfinansiering från intresseorganisationer och engagerade intressenter. Dessutom har mängden forsknings dollar delas ut av den amerikanska regeringen för ASD forskning vuxit snabbt under de senaste tio åren. Det finns idag en stor vilja hos myndigheter och privata organisationer för att samarbeta om utveckling och genomförande av den strategiska planen för ASD Research. I själva verket är den strategiska planen bygger på förutsättningen att den offentliga och den privata sektorn kommer att samarbeta för att bättre resurser hävstång för att flytta fram forskningsmöjligheter och mål lagt fram i planen.

Gemenskapens engagemang i ASD Forskning: Personer med ASD, deras familjer, deras lärare, vårdgivare, och lobbyorganisationer har viktiga roller att spela i utformningen, delta i, och sprida forskning. Sina insikter och perspektiv behövs för att åtgärder och tjänster som skall utvecklas som kommer att få maximal effekt och har de starkaste bevisen och medel för verkliga upptaget och användningen. Det behövs strategier för att vinna och använda direkt erfarenhet av människor med ASD, deras familjer och vårdgivare.

Fråga 1: När ska jag är berörda?

  • Vilka är de tidiga tecken på ASD?
  • Finns det typiska egenskaper som är en del av en ASD diagnos?
  • Hur variationer i symtom och svårighetsgrad skapar utmaningar i tidig diagnos av ASD?

Vad vet vi?

Ett barns vårdgivare är ofta först med att identifiera tecken på ASD. I det klassiska fallet, kan det finnas förseningar eller platåer i ett barns nå utvecklingsmässiga milstolpar, såsom användning av gester, svara på namnet, eller uppkomsten av tal och låtsas spela. I andra fall, de första tecknen på ASD förekommer hos små barn som verkar på tillbakagång efter de verkar ha utvecklats normalt. Aktuella diagnostiska kriterier och klassificeringar av ASD innebär ett framsteg i att identifiera en kärna av utvecklings symptom som i det förflutna, kanske har tillskrivits andra sjukdomar på grund av snävare definierade ASD utvärderingskriterier.

Diagnosen ASD tillförlitligt kan göras med tre års ålder, eftersom de centrala symtomen dyker vid den tidpunkten. Men de flesta barn diagnostiseras så småningom med ASD uppvisar tecken på onormal utveckling väl före två års ålder. Nyligen genomförda studier av barn med hög risk på grund av förekomsten av ett syskon med ASD tyder på att många fall av autism kan detekteras med 12 månaders ålder med enkla beteendetester, såsom svar på att ringa barnets namn eller lätthet att engagera barnet i tillsammans tittar på ett objekt (Landa, Holman, och Garrett-Mayer, 2007). Ändå är den genomsnittliga åldern för diagnos 5 år (Wiggins, Baio, & Rice, 2006). Ett antal screeningverktyg har utvecklats för att upptäcka autism för barn i olika åldrar och olika nivåer av klinisk variabilitet. Det finns verktyg tillgängliga för föräldrar och vårdgivare, bland annat en video ordlista över tidiga "röda flaggor" av ASD hos små barn som utvecklats för att hjälpa familjer och yrkesverksamma lära sig att identifiera subtila skillnader i utveckling som kan tyda på problemområden (Wetherby et al., 2007). När det gäller diagnos, det finns nya bevis på att man kan utveckla verktyg med tillräckligt hög känslighet och specificitet för att stödja epidemiologiska och riskfaktorstudier.

Rikstäckande, har det funnits en strävan att förbättra tidig identifiering av barn med ASD att förbättra deras funktion och resultat. En nyligen publicerad randomiserad, kontrollerad studie visade hur ett omfattande utvecklingsbeteende intervention för småbarn med ASD har lett till förbättringar i kognitiv och adaptivt beteende, och därmed betona vikten av tidig identifiering av och intervention för barn med ASD (Dawson et. Al., 2009 ). Olika offentliga kampanjer, däribland CDC: s "Lär tecken. Act Early, "har initierats under de senaste åren för att öka medvetenheten om vikten av tidig identifiering av försenad utveckling, inklusive de som är associerade med ASD. American Academy of Pediatrics rekommenderar screening barn för ASD vid 18 och 24 månader med ett standardiserat screeningmetod.

Vad behöver vi?

De flesta fall av autism och relaterade sjukdomar får ingen diagnos förrän efter ett barns tredje födelsedag och ibland inte förrän i vuxen ålder, kan ändå tidigt ingripande har en avgörande inverkan på den framtida utvecklingen av ASD. Dessutom har många barn från kulturellt, språkligt, och andra olika grupper kan ha begränsad tillgång till tjänster för bedömning som leder till förseningar i diagnos (Mandell et al., 2009). Flera frågor har begränsat användningen av tidiga insatser. Det är fortfarande svårt att diagnostisera ASD hos mycket små barn eftersom det är stor sund variation i ålder då spädbarn och småbarn når typiska utvecklingsmässiga milstolpar (t.ex. tal) och förseningar inte alltid indikera förekomsten av en sjukdom. Diagnosen en ASD i en person oavsett ålder är för närvarande baserad på beteendemässiga och kognitiva tecken, speglar onormal hjärnans utveckling, men inte på detektion av hjärnan eller andra biologiska skillnader som kan förekomma innan uppkomsten av beteende- eller kognitiva tecken. Upptäckten av pålitliga biomarkörer skulle kunna identifiera personer med ASD, eller spädbarn som senare kommer att utveckla eller redan utvecklar subtila tecken på ASD.

Barn med ASD utvecklas längs olika banor, en del visar onormalt beteende strax efter födseln, andra utvecklas normalt under det första året eller längre och sedan tillbaka medan andra tycks senare förbättras avsevärt. Ökad tydlighet behövs för att fastställa dessa olika banor och större konsekvens behövs tillämpa sina definitioner. Sjukvård och andra tidiga vård och utbildningsanordnare kanske inte har fått utbildning i att känna igen tidiga tecken på ASD varnings. Barnläkare kanske inte har fått utbildning i att använda befintliga screeningverktyg vid såväl hälsokontroller som rekommenderas av American Academy of Pediatrics och vissa vårdgivare kan vara omedvetna om tidiga tecken på ASD eller om att få tillgång till tjänster varning, vilket ledde till förseningar i diagnos.

Även familjer är ivriga för vägledning, det behövs mer forskning för att bättre svara på frågan om när utvecklings variation bör bli anledning till oro. Vi behöver studier som testar både nya och nuvarande diagnostik och screening metoder och att integrera både utvecklings- och biologiska metoder inom samhällsbaserade inställningar. Särskilt studier måste utformas för att validera metoder i underrepresenterade minoriteter och missgynnade befolkningar. Sådana studier skulle kunna öka vår förståelse av hinder för diagnos och tillgång till tjänster. Sammantaget kunde tidigare identifikation i kombination med ökad tillgång till insatser och tjänster minska skillnader i hälsa och sjukvård och tillhandahållande av tjänster, och i slutändan förbättra resultaten för personer med ASD.

Vetenskapliga studier av ASD kräver tillförlitlig diagnos av deltagarna, men detta kan vara en tidskrävande och arbetsintensiv process. Därför behövs strömlinjeformade diagnostiska metoder som underlättar registreringen av forskningsdeltagarna. Forskarna behöver också ASD åtgärder som är lätta att administrera och är känsliga för förändringar i klinisk status. När det gäller heterogenitet, identifiera egenskaper som är specifika för vissa ASD subpopulationer skulle kunna identifiera neurobiologiska och genetiska markörer och förbättra vår förståelse av mer global kausala och interventionsmekanismer.

Målsättning Mål: Children at Risk för ASD kommer att fastställas genom tillförlitliga metoder Innan ASD Behavioral Egenskaper Fullt Manifest.


  • Giltiga och tillförlitliga ASD screening instrument och metoder, däribland allmänna utvecklingsscreeninginstrument för användning i samhället inställningar för att identifiera ett brett spektrum av människor, däribland yngre barn, ungdomar, vuxna, personer med samarbete förekommer medicinska tillstånd, och personer med subtila egenskaper, som kräver diagnostisk utredning.
  • Känsliga och effektiva kliniska diagnostiska verktyg för att diagnostisera ASD i vitt skilda populationer, inklusive underrepresenterade ras- och etniska grupper, kvinnor, unga, äldre åldersgrupper, personer med samarbete förekommer medicinska tillstånd.
  • ASD åtgärder som är lätta att administrera och känslig för stegvisa förändringar i både kärna och tillhörande ASD egenskaper. Sådana åtgärder kan användas för att hjälpa till att spåra det kliniska förloppet hos personer med ASD, patientens svar på interventioner, och informera om den bredare autism fenotypen.
  • Detaljerade kriterier för specifika ASD subtyper för att bättre beskriva variationerna i egenskaper och svårighetsgrad och studera hur dessa variationer avser underliggande patologi, interventionsstrategier och utfall.
  • ASD subpopulationer och tillhörande biobehavioral markörer som ger tidig indikation på ASD risker och möjligheter till lämplig tidigt ingripande.
  • Protokoll för genetisk testning i rutinmässig klinisk praxis för att identifiera personer i riskzonen för ASD. Identifiering av personer med genetiska variationer i samband med ASD underlättar intensiva studier av ASD subpopulationer med gemensamma genetiska riskfaktorer för att karakterisera gemensamma fenotypiska och biologiska funktioner.
  • Införande av etiska överväganden i diagnos och screening processer, inbegripet överväganden om konsekvenserna av genetisk testning.
  • Adresse hinder för användning av screening och diagnostiska verktyg i minoritetsbefolkningar och i samhället inställningar, inklusive utbildningsprogram för yrkesverksamma.

Kortsiktiga mål

  1. Utveckla, med befintliga verktyg, åtminstone en effektiv diagnostiskt instrument (t.ex. kortare, mindre tidskrävande) som gäller i olika populationer för användning i storskaliga studier av 2011. IACC Rekommenderade Budget: $ 5.300.000 mer än 2 år.
  2. Validera och förbättra känsligheten och specificiteten av nya eller befintliga screening och diagnostiska verktyg, samt en jämförelse mellan den allmänna utvecklings screening kontra autismspecifik screening verktyg, både hög risk och populationsbaserade prover genom studier av följande gemenskapsbefolkningsgrupper som är olika i termer ålder, socioekonomisk status, ras, etnicitet, egenskaper ASD, och allmän funktionsnivå 2012. IACC Rekommenderade Budget: $ 5.400.000 under 3 år.
  3. Nytt mål
    Genomföra minst tre studier för att identifiera orsaker till de skillnader i hälsa att få tillgång till tidiga screening och diagnostjänster 2012. IACC Rekommenderad Budget: $ 2.000.000 mer än 2 år.
  4. Nytt mål
    Genomföra minst två studier för att förstå effekterna av tidig diagnos på val av intervention och utfall år 2015. IACC Rekommenderad Budget: $ 6.000.000 under 5 år.

Långsiktiga mål

  1. Identifiera beteendemässiga och biologiska markörer som var för sig eller i kombination, noggrant identifiera, före 2 års ålder, en eller flera subtyper av barn i riskzonen för att utveckla ASD 2014. IACC Rekommenderade Budget: $ 33.300.000 under 5 år.
  2. Utveckla minst fem åtgärder av beteendemässiga och / eller biologisk heterogenitet hos barn eller vuxna med ASD, bortom variation i utvecklingsstörning, som tydligt relaterar till etiologi och risk, behandlings svar och / eller resultat från 2015. IACC Rekommenderade Budget: $ 71.100.000 över 5 år .
  3. Identifiera och utveckla åtgärder för att bedöma åtminstone tre "kontinuerliga dimensioner" (dvs social ömsesidighet, kommunikationsstörningar och repetitiva / begränsande beteenden) i ASD symptom och svårighetsgrad som kan användas av praktiker och / eller familjer för att bedöma svar på intervention för personer med ASD över livslängden med 2016. IACC Rekommenderade Budget: $ 18.500.000 under 5 år.

Obs: Mål i lådor märkta "Nytt mål" är antingen helt nya tillägg till 2010 strategiska planen eller kraftigt modifierade mål från 2009 års strategiska planen. Mål från 2009 strategiska planen som inte förändras eller som har ändrats något för tydlighets skull är omärkta.

Fråga 2: Hur kan jag förstå vad som händer?

  • Det som sker tidigt i utvecklingen?
  • Finns det kända biologiska skillnader som hjälper förklara ASD symtom?
  • Kan undergrupper av människor med ASD hjälpa oss att förstå etiologin för ASD symtom?

Vad vet vi?

Forskare, läkare och familjer har länge ställt frågor om eventuella biologiska grunderna för ASD. Läkare klassificera ASD som en utvecklings hjärnsjukdom baserad på beteende funktioner som krävs för diagnos. Lite bevis finns dock för en specifik neurologisk avvikelse utöver rapporter om en sprudlande och övergående mönster av hjärnan eller huvudet tillväxt (Akshoomoff, Pierce, och Courchesne, 2002;. Dawson et al, 2007; Hazlett et al, 2005.). Även om mycket av den aktuella vetenskapen tyder på att beteende funktionerna i ASD resultat av atypisk hjärnans struktur, ledningar eller anslutningar, finns det ingen bevisad neural variansen i samband med ASD. Det finns dock några lovande leads, och projekt pågår som har potential att ge biologiska underskrifter av vissa former av ASD.

Utvecklingen av avancerade avbildningsmetoder har gjort det möjligt för forskare att noggrant visualisera många aspekter av hjärnans struktur och funktion. Till exempel har många barn och vuxna med ASD uppfatta och analysera den visuella information som förmedlas genom ansiktsuttryck annorlunda än andra människor (Spezio et al., 2007). Andra forskare har använt magnetisk resonanstomografi (MRT) metoder för att undersöka skillnader i hjärnans anatomi mellan personer med och utan ASD, och har funnit skillnader i tätheten av vita och grå substans i vissa fall kopplade till specifika symtom på ASD (Craig et al ., 2007).

Delmängder av personer med ASD har rapporterats ha upplevt regression (dvs förlust av tidigare förvärvade språket, sociala och utvecklingsmässiga färdigheter). Fenomenet är dåligt känd och kan samverka uppträda med medicinska tillstånd som är gemensamma för personer med ASD som epilepsi. Nya studier har försökt att förstå sambandet mellan regressiva symtom, samarbete förekommer störningar, såsom epilepsi, och etiologin för ASD.

Regression är inte unikt för personer med ASD och förlusten av språkkunskaper (akut språk regression) kan förekomma hos personer utan sjukdomen. I en studie fann forskarna att barn med akut språk regression (som inte hade ASD) var mer benägna att ha tillhörande kramper eller epilepsi än var barn med regressiv autism (som inkluderar språk regression, samt förlust av andra sociala och utvecklings färdigheter). Detta tyder på att det finns olika subtyper av språk regression och kan hjälpa till att förstå fenomenet och dess relation till ASD (McVicar, et al., 2005).

För närvarande, är frekvensen av språk regression okänd i antingen barn med ASD eller den allmänna befolkningen. Tidigare studier av regression har hämmats av fördröjd remiss för utvärdering efter debuten av regressiva symtom (McVicar, et al., 2005).

Som med många komplexa sjukdomar, är orsakssamband i allmänhet tänkt att innebära vissa former av genetisk risk som interagerar med vissa former av icke-genetiska miljöfaktorer. Återstoden av genetisk risk och miljöexponering varierar sannolikt över hela spektrumet av ASD. Den kraftigt ökade överensstämmelse med strikt definierade autism hos monozygota (identiska) tvillingar (70-90%) jämfört med dizygotic (tvåäggstvillingar) tvillingar (0-10%) argumenterar för betydelsen av genetiska faktorer (Bailey et al, 1995; Steffenburg et. al., 1989). Dessutom finns det subpopulationer av dem som diagnostiserats med ASD som har en känd genetisk mutation, som ofta förknippas med en genetisk sjukdom, som till exempel Fragile X-syndromet, Retts syndrom eller tuberös skleros, förståelse för vilket har lett till identifiering av möjliga läkemedels interventioner. I många fall samma genetiska variationen inte resulterar i en ASD fenotyp, vilket tyder på eventuella genetiska eller miljömässiga modifierare som kan vara viktiga insatsmålen.

Med hjälp av ny teknik som avslöjar brister och extra kopior i DNA-sekvenser, har forskare funnit att vissa personer med ASD har deletioner och dubblering av genetiskt material som inte finns i föräldrarnas DNA (Sebat et al., 2007). Senaste genetisk forskning har identifierat gemensamma genetiska variationer (t.ex. Wang et al, 2009;. Weiss et al, 2009.), Förändringar i kromosomstrukturen i specifika genomiska regioner, (Marshall et al, 2008;. Kumar et al., 2008; .. Weiss et al, 2008) och sällsynta mutationer i gener som alla förknippade med synaptiska anslutningar (Alarcon et al, 2008;. Bakkaloglu et al, 2008;. Durand et al, 2007;. Jamain et al, 2003; Laumonnier et al. 2004 .; Strauss et al., 2006). Vissa av dessa upptäckter har bidragit till nya hypoteser om arvedel ASD. I familjer med bara en berörd medlem, får spontana deletioner och dubbelarbete är faktorer som orsakar ASD. Men vad som orsakar dessa spontana deletioner och dubbelarbete är inte klart, och kan bero på miljöexponeringar.

Sammantaget är sällsynta genetiska mutationer, kromosomavvikelser och sub-mikroskopiska deletioner och dubblering av genetiskt material som deltar i minst 10% av ASD fallen, men individuellt varje avvikelse finns i högst ca 1-2% av fallen (Abrahams & Geschwind, 2008). Eftersom vanliga genetiska variationer ger endast måttlig ökning av risk, tyder detta på att de genetiska faktorerna i ASD kan innebära många olika gener och samspelet mellan gener och miljö. Möjliga modeller inkluderar: många fler sällsynta genetiska mutationer att upptäcka; flera gemensamma genetiska varianter vardera ger en liten ökad risk; och, många former av ASD med olika genetiska bidrag, både vanliga och sällsynta i befolkningen. Det finns en växande insikt om att samma genetiska bidrag kan leda till en mängd olika fenotyper över individer. Som ett bra exempel, har deletioner och dubbelarbete i kromosomregion 16p11 förknippats med ett brett spektrum av fenotyper, inklusive störningar utanför autismspektrumet. De faktorer som ligger bakom denna variation i sjukdoms fenotyper ännu inte fastställts.

Forskare arbetar med att bättre förstå samspelet mellan genetisk sårbarhet med utvecklingserfarenheter, till exempel en viss miljöexponering. Även interaktionen mellan gen och miljö har en hypotes att spela en roll i många medicinska sjukdomar, har dessa interaktioner varit svårt att bevisa eller motbevisa bortom statistiska test som visar att vissa genetiska undergrupper har en större respons på någon miljöfaktor. Epigenetik är ett mekanism genom vilken man tror att miljöfaktorer kan påverka genuttryck, och nu molekylära verktyg tillåter forskare att få insikt i epigenetiska fenomen som kan bidra till en mängd olika sjukdomar, inklusive ASD (Baccarelli och Bollati 2009; Nagarajan et al., 2008).

Medan genetik avbildar den sekvens av DNA, epigenetik avbildar de ändringar i strukturen av DNA på grund av proteiner eller andra faktorer som binder till DNA-helixen. DNA är i huvudsak linjär text som får "läsa" i RNA som i sin tur koder för proteiner. Epigenetiska förändringar ändrar inte texten, men de markerar eller bearbeta stora delar av text, ändra hur det läses. Epigenetiska modifieringar består av biokemiska "taggar" som fäster till DNA på olika ställen, vilket leder till den "tystande" eller "aktivering" av gener. Mönstret av epigenetisk tyst eller aktivering av gener kan skilja mellan könen, mellan arter och mellan generationerna, och kan ändras under vissa tidsfönster under utveckling eller som svar på miljö signaler. Man tror att den tillsats eller borttagande av epigenetiska taggar från DNA är en mekanism genom vilken utvecklings erfarenhet (dvs exponering för fysiska eller känslomässiga stimuli) kan orsaka långsiktiga biologiska och beteendemässiga effekter. Under det senaste året har de första kartorna över människans epigenomet förutsatt den första omfattande titt på var och hur naturen och vårda kan interagera (Lister et al., 2009).

Framsteg i att identifiera miljöfaktorer som ökar autism risken har nyligen gjorts (Eskenazi et al, 2007;. Palmer et al, 2006;. Palmer, Blanchard, & Wood, 2009; Rauh et al, 2006;. Roberts et al, 2007. ;. Windham et al, 2006), även om detta forskningsområde har fått mindre vetenskaplig uppmärksamhet och långt färre forsknings dollar än genetiska riskfaktorer. Miljöfaktorer kan vara relevanta inte bara för hjärnans utveckling, men även till kroniska systemiska funktioner i åtminstone vissa undergrupper av ASD. En Institute of Medicine (IOM) workshop under 2007 sammanfattas vad som är känt och vad som behövs på detta område (forumet för neurovetenskap och Centrala och perifera nervsystemet, Institutionen för medicin, 2008). Ett flertal epidemiologiska studier har funnit något samband mellan ASD och vacciner som innehåller kvicksilverbaserade konserveringsmedel, thimerosal (Immunization Safety Review Committee, 2004). Dessa uppgifter, liksom senare forskning, visar att sambandet mellan autism och vacciner inte stöds av den epidemiologiska forskningslitteratur. Medgav dock IOM rapporten att de befintliga befolkningsbaserade studier var begränsade i sin förmåga att upptäcka små känsliga subpopulationer som kan vara mer genetiskt sårbara för miljöexponeringar.

Att notera, får kommittén många offentliga kommentarer som speglar oron för vacciner som en potentiell miljöfaktor i autism. Några medlemmar av allmänheten är övertygade om att de aktuella uppgifterna är tillräckliga för att visa att vacciner inte spelar en avgörande roll i autism och argumentera mot att använda begränsade autism forskningsmedel för att göra ytterligare vaccinstudier när många andra vetenskapliga vägar återstår att utforskas. Samtidigt, de som tror att tidigare studier av den möjliga rollen av vacciner i ASD har varit otillräckliga hävdar att utreda ett eventuellt vaccin / ASD länken ska vara en hög prioritet för forskning (t.ex. en storskalig studie som jämför vaccinerade och ovaccinerade grupper). En tredje uppfattning uppmanar flytta fokus från vacciner och på välbehövlig uppmärksamhet mot utvecklingen av effektiva behandlingar, tjänster och stöd för dem med ASD.

Dessutom finns en rad andra miljöfaktorer undersöks genom forskning eftersom de är kända eller misstänkta för att påverka tidiga utvecklingen av hjärnan och nervsystemet. Nya studier tyder på faktorer som föräldrarnas ålder, exponering för infektioner, gifter och andra biologiska medel kan tilldelas miljörisker. Dessa fynd kräver ytterligare undersökning och provning, av vilka några pågår via CADDRE Program, den norska kohortstudie, CHARGE studie EARLI studien, och Barnens Centers for Environmental Health och förebyggande stöd av NIEHS och Naturvårdsverket ( EPA).

Vad behöver vi?

Även om de flesta forskare tror att riskfaktorer för ASD är både genetiska och miljömässiga, det finns en stor debatt om huruvida potentiella miljömässiga orsaker, genetiska prekursorer eller interaktioner mellan gener och miljöfaktorer bör vara högsta prioritet för forskning som syftar till att identifiera orsakerna till ASD. Hittills har få studier styrde in eller uteslutas specifika miljöfaktorer. Det finns rapporter om sammanslutningar av ASD med exponering mot mediciner, maternella antikroppar, gifter och infektioner prenatalt eller postnatalt, men dessa iakttagelser måste bli föremål för ytterligare undersökning. Det är fortfarande inte känt om någon specifik faktor är nödvändig eller tillräcklig för att orsaka ASD. I likhet med andra sjukdomsområden, avancera forskning om potentiella roll miljöfaktorer kräver resurser och attraktion av vetenskaplig expertis. Bringing this to bear on autism will help define the environmental factors to study, as well as the best approach for staging studies to examine environmental factors, interaction between factors, and between individual susceptibility and various environmental factors.

For example, some researchers believe that it is important to study a large number of exposures, or classes of exposure, that are known to affect brain development. Others support more tightly focused studies of one exposure or a limited number of exposures, with greatest biologic plausibility for interacting with known or suspected biologic or genetic ASD risk factors. In addition, it is also important to design studies that assess environmental exposure during the most relevant exposure windows: pregnancy and early development. In doing this research, it will be important for the field to develop sound standards for identifying and claiming that environmental factors contribute to ASD, as it is for genetics.

Research studies on risk factors can be pursued through several means. Smaller, focused studies are needed for hypothesis testing and to provide insight for replication studies. Similar to other health outcomes research for relatively rare conditions, case-control studies can be an effective first line of inquiry. The CHARGE and CADDRE (SEED) studies are good examples of this approach where environmental exposures and biological pathways, along with genetics, are being examined. Other existing cohorts could also be identified and used for epigenomic as well as traditional genomic and environmental studies.

To address public concerns regarding a possible vaccine/ASD link, it will be important for the IACC to continue to coordinate with the National Vaccine Advisory Committee (NVAC), a Federal advisory committee chartered to advise and make recommendations regarding the National Vaccine Program.

Epigenomics provides a ready mechanism for understanding how genes and environment may act jointly to affect autism risk. Studies are needed to investigate whether candidate environmental exposures alter epigenetic mechanisms that modify the expression of suspected autism susceptibility genes or genomic regions. Such studies should incorporate examination of time or stage of development as an important factor determining the impact of environmental agents on epigenetic programming. Finally, studies are needed to understand how changes in epigenetic tags in response to environmental stimuli could lead to specific phenotypic characteristics associated with autism.

Another approach for studying risk factors for ASD requires large sample sizes to disentangle the many possible genetic and environmental factors that contribute to and help explain ASD and the frequently co-occurring conditions. For other complex disorders, large DNA collections, ie >20,000 samples, have been necessary to detect the full genetic risk architecture. There are no genetic repositories of this size for ASD. Similarly, large birth cohort studies, in which biological samples have been collected throughout pregnancy and early postnatal life may be essential for detecting the interplay of environmental exposures and genetic factors that lead to ASD. As a complement to these large-scale studies, research on critical sub-populations that may be at higher risk could provide leverage in identifying genetic and environmental risk factors.

Aspirational Goal : Causes of ASD Will Be Discovered that Inform Prognosis and Treatments and Lead to Prevention/Preemption of the Challenges and Disabilities of ASD.

Research Opportunities

  • Genetic and epigenetic variations in ASD and the symptom profiles associated with these variations.
  • Environmental influences in ASD and the symptom profiles associated with these influences.
  • Family studies of the broader autism phenotype that can inform and define the heritability of ASD.
  • Studies in simplex families that inform and define de novo genetic differences and focus on what role the environment might play in inducing these differences.
  • Standardized methods for collecting and storing biospecimen resources from well-characterized people with ASD as well as a comparison group for use in biologic, environmental and genetic studies of ASD.
  • Case-control studies of unique subpopulations of people with ASD that identify novel risk factors.
  • Monitor the scientific literature regarding possible associations of vaccines and other environmental factors (eg, ultrasound, pesticides, pollutants) with ASD to identify emerging opportunities for research and indicated studies.
  • Better understanding environmental and biological risk factors during pre- and early post-natal development in “at risk” samples.
  • Cross-disciplinary collaborative efforts to identify and analyze biological mechanisms that underlie the interplay of genetic and environmental factors relevant to the risk and development of ASD, including co-occurring conditions.
  • Convene ASD researchers on a regular basis to develop strategies and approaches for improving data standards and sharing, understanding gene – environment interactions, improving the speed of replication of findings, and enhancing the translation of research on potential causative factors to prevention and treatment studies.
  • Measures of key exposures for use in population and clinic based studies and standards for sample collection, storage, and analysis of biological materials.
  • Studies of behavioral, developmental, and medical variations across those with ASD who share common genetic factors.
  • Studies of clinically meaningful subgroups to examine common genetic and environmental factors, as well as unique epigenomic signatures.

Short-Term Objectives

  1. Nytt mål
    Develop one method to identify adults across the ASD spectrum who may not be diagnosed, or are misdiagnosed, to support service linkage, better understand prevalence, track outcomes, with consideration of ethical issues (insurance, employment, stigma) by 2015. IACC Recommended Budget: $8,400,000 over 5 years.
  2. New objective
    Conduct at least one study to measure and improve the quality of life-long supports being delivered in community settings to adults across the spectrum with ASD through provision of specialized training for direct care staff, parents, and legal guardians, including assessment and development of ASD-specific training, if necessary, by 2015. IACC Recommended Budget: $7,500,000 over 5 years.

Long-Term Objectives

  1. New objective
    Develop at least two individualized community-based interventions that improve quality of life or health outcomes for the spectrum of adults with ASD by 2015. IACC Recommended Budget: $12,900,000 over 5 years.
  2. New objective
    Conduct one study that builds on carefully characterized cohorts of children and youth with ASD to determine how interventions, services, and supports delivered during childhood impact adult health and quality of life outcomes by 2015. IACC Recommended Budget: $5,000,000 over 5 years.
  3. New objective
    Conduct comparative effectiveness research that includes a cost-effectiveness component to examine community-based interventions, services and supports to improve health outcomes and quality of life for adults on the ASD spectrum over age 21 by 2018. IACC Recommended Budget: $6,000,000 over 5 years.
  4. New objective
    Conduct implementation research to test the results from comparative effectiveness research in real-world settings including a cost-effectiveness component to improve health outcomes and quality of life for adults on the ASD spectrum over age 21 by 2023. IACC Recommended Budget: $4,000,000 over 5 years.

Note: Objectives in boxes labeled “New objective” are either entirely new additions to the 2010 Strategic Plan or significantly modified objectives from the 2009 Strategic Plan. Objectives from the 2009 Strategic Plan that did not change or that have been slightly modified for clarification purposes are unmarked.

Question 7: What other Infrastructure and Surveillance Needs Must be Met?

  • What infrastructure systems need to be supported, strengthened, or built to support this plan?
  • How can we ensure that resources and data are shared to support the scientific research process?
  • How can we ensure that findings are communicated to the public in a responsible and timely manner?
  • How can we improve autism surveillance efforts?

What do we know and what do we need?

Current infrastructure may be insufficient to adequately support the research programs outlined in this plan. Additional investment in infrastructure is necessary to collect and share data among researchers, to encourage and enable individuals with ASD and their families to participate in research, and to improve the speed with which findings are disseminated and the extent to which findings are translated into practice and policy.

In 2007, CDC's Autism and Developmental Disabilities Monitoring (ADDM) network published the first and most comprehensive summary of autism prevalence estimates in the United States (CDC, 2007). These data showed that between 1 in 100 to 1 in 300 (with an average of 1 in 150 children) were identified with ASD. In October 2009, investigators from HRSA and CDC reported that ASD occurs in an estimated 1.1% of children 3 to 17 years, based on parent-report during the National Survey of Children's Health (NSCH), sponsored by HRSA. Updated estimates from CDC's ADDM Network, published in December 2009, confirmed that approximately 1% of children were identified with an ASD (between 1 in 80 to 1 in 240 children with an average of 1 in 110). There was an increase of 57% in identified ASD prevalence from 2002 to 2006 in multiple areas of the US. While these data provide important information for service planning, and begin to help us understand that the increases are not fully accounted for by improved identification, many questions related to the multiple causes of ASD increases remain.

There are a number of areas in which prevalence studies could be improved, including the continued estimation and evaluation of prevalence in the same population over time; assessment of ASD prevalence in the context of other neurodevelopmental disorders; further analyses of existing datasets to examine the multiple identification and potential risk factors as they vary by prevalence; collection of data beyond core ASD symptoms, including genetic data and co-occurring medical, dental, and behavioral conditions; and expansion of studies across ages.

Supporting international autism surveillance activities, prevalence estimates, and epidemiologic research will also be important, in order to compare prevalence estimates and epidemiologic characteristics across countries.

Communication and Dissemination
Research data regarding autism is now being published at a rapid rate. It is critical that new findings are communicated promptly and appropriately to the public so that research findings can be better translated into practice as appropriate. Effective translation is important so that new findings can be utilized to improve risk assessment and implementation of individualized interventions to reduce the disabling symptoms and promote a positive developmental trajectory as early as possible. Additional attention needs to be paid to improving the communication channels between scientists, practitioners, people with ASD and their families.

There is also need to build a system for rapid replication studies concerning key findings. In addition, there is still not agreement about meaningful subtypes or about how to individualize treatment. As more professionals become involved in autism research, there is a need for organized input from established scientists to provide guidance and expertise.

In addition, it will be necessary to identify and address the wide range of ethical and clinical issues related to the diagnosis, assessment, and communication of genetic, environmental, and clinical risk for autism.

Research Workforce Development
In order to accomplish the necessary research in the field of autism, it will also be important to develop an adequate scientific workforce. While much autism research is already underway, there are several areas of research that are new and growing, including interdisciplinary research, where additional researchers will be needed in the coming years. In fiscal year 2009, there were 92 trainees (graduate students and postdoctoral fellows) supported by specific NIH training and fellowship grants to study autism. These are in addition to the trainees supported on more than 300 NIH research grants focused on autism. The continued expansion and development of this research workforce will be essential to fulfilling the goals laid out in the IACC Strategic Plan.

Aspirational Goal : Develop and Support Infrastructure and Surveillance Systems that Advance the Speed, Efficacy and Dissemination of Autism Research.

Short-Term and Long-Term Objectives

  1. Conduct a needs assessment to determine how to merge or link administrative and/or surveillance databases that allow for tracking the involvement of people living with ASD in healthcare, education and social services by 2009 . IACC Recommended Budget: $520,000 over 1 year.
  2. Conduct an annual “State of the States” assessment of existing state programs and supports for people and families living with ASD by 2009. IACC Recommended Budget: $300,000 each year.
  3. Develop and have available to the research community means by which to merge or link databases that allow for tracking the involvement of people in ASD research by 2010. IACC Recommended Budget: $1,300,000 over 2 years.
  4. Establish and maintain an international network of biobanks for the collection of brain, fibroblasts for pluripotent stem cells, and other tissue or biological material, by acquisition sites that use standardized protocols for phenotyping, collection, and regulated distribution of limited samples by 2011. This includes developing fibroblast repositories to produce pluripotent stem cells. Protocols should be put into place to expand the capacities of ongoing large-scale children's studies to collect and store additional biomaterials, promoting detection of biological signatures. IACC Recommended Budget for establishing biobanks by 2011: $10,500,000 over 2 years. IACC Recommended Budget for maintaining biobanks: $22,200,000 over 5 years.
  5. Nytt mål
    Begin development of a web-based toolbox to assist researchers in effectively and responsibly disseminating their finding to the community, including people with ASD, their families, and health practitioners by 2011. IACC Recommended Budget: $400,000 over 2 years.
  6. Nytt mål
    Create funding mechanisms that encourage rapid replication studies of novel or critical findings by 2011.
  7. Nytt mål
    Develop a web-based tool which provides population estimates of ASD prevalence for states based on the most recent prevalence range and average identified by the ADDM Network by 2012. IACC Budget Recommendations: $200,000 over 2 years.
  8. Nytt mål
    Create mechanisms to specifically support the contribution of data from 90 percent of newly initiated projects to the National Database for Autism Research (NDAR) and link NDAR with other existing data resources by 2012. IACC Recommended Budget: $6,800,000 over 2 years.
  9. Nytt mål
    Supplement existing ADDM Network sites to use population-based surveillance data to conduct at least 5 hypothesis-driven analyses evaluating factors that may contribute to changes in ASD prevalence by 2012. IACC Recommended Budget: $660,000 over 2 years.
  10. Nytt mål
    Develop the personnel and technical infrastructure to assist states, territories, and other countries who request assistance describing and investigating potential changes in the prevalence of ASD and other developmental disabilities by 2013. IACC Recommended Budget: $1,650,000 over 3 years.
  11. Nytt mål
    Encourage programs and funding mechanisms that expand the research workforce, enhance interdisciplinary research training, and recruit early career scientists into the ASD field by 2013. IACC Recommended Budget: $5,000,000 over 3 years.
  12. Nytt mål
    Expand the number of ADDM sites in order to conduct ASD surveillance in younger and older age groups; conduct complementary direct screening to inform completeness of ongoing surveillance; and expand efforts to include autism subtypes by 2015. IACC Recommended Budget: $16,200,000 over 5 years.
  13. Nytt mål
    Support 10 “Promising Practices” papers that describe innovative and successful services and supports being implemented in communities that benefit the full spectrum of people with ASD, which can be replicated in other communities by 2015. IACC Recommended Budget: $75,000 over 5 years.

Note: Objectives in boxes labeled “New objective” are entirely new additions to the 2010 Strategic Plan. Objectives from the 2009 Strategic Plan that were moved from other chapters to Question 7 are unmarked.

Research Resources

Below is a list of currently available resources for conducting ASD research. It includes government and non-government resources spanning topics such as genetics, bioinformatics, brain and tissue samples, and animal resources, as well as resources related to surveillance, prevalence, and services.

Government Resources

CDC Autism and Developmental Disabilities Monitoring (ADDM) Network
A surveillance network that provides data about ASD prevalence and describes the population of children with ASD

National Children's Study
A population-based study of environmental influences on child health and development that could be used to investigate the relationship between genetic and environmental risk markers and ASD diagnosis

NDAR (National Database for Autism Research)
A secure bioinformatics platform for scientific collaboration and data-sharing between ASD investigators

NDAR Data Definition
A data definition of ASD research terminology

NICHD Brain and Tissue Bank
A brain tissue repository to support and enhance the acquisition and distribution of tissue samples from deceased individuals diagnosed with intellectual and developmental disabilities for use in research studies

NIF (Neuroscience Information Framework)
NeuroLex is a dynamic lexicon to improve communication among neuroscientists about their data

NIH Pediatric MRI Data Repository
A multi-site longitudinal study used technologies (anatomical MRI, diffusion tensor imaging [DTI], and MR spectroscopy [MRS]) to map pediatric brain development

NIMH Center for Collaborative Genetic Studies
A repository of biospecimens from individuals with mental illnesses such as schizophrenia, bipolar disorder, autism spectrum disorders, depression, and obsessive compulsive disorders

NIMH Genetics Repository
A repository to produce, store, and distribute clinical data and biomaterials such as DNA samples and cell lines (includes subjects with ASD)

NITRC (Neuroimaging Informatics Tools and Resources Clearinghouse) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
A neuroimaging tools repository, NITRC facilitates finding and comparing neuroimaging resources for functional and structural neuroimaging analyses

Non-Human Primate Atlas of Gene Expression through Development This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
An atlas mapping the expression of particular genes to specific neuroanatomical locations across several timepoints in development in the rhesus monkey

Non-Government Resources

AGRE (Autism Genetic Resource Exchange) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
A repository for biomaterials and associated phenotype and genotype information from over 1,000 individuals with an ASD diagnosis and their families

Autism Genome Project This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
A study to find the genes associated with inherited risk for autism

Autism Tissue Program This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
An ASD brain tissue repository

Autism Treatment Network This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
A network of hospitals and physicians dedicated to developing a model of comprehensive medical care for children and adolescents with autism

Baby Siblings Research Consortium This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
A consortium studying the infant siblings of children with ASD in order to identify early behavioral and biomedical markers of the disorder

IAN (Interactive Autism Network) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
An online registry of over 35,000 people who have or are related to those with ASD

ISAAC (Internet System for Assessing Autistic Children) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
A web-based application for administering and managing health research projects/studies and the associated data

RedCap This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
Two secure, web-based applications (REDCap and REDCap Survey) designed to support data capture for research studies

SFARI (Simons Foundation Autism Research Initiative) This link exits the Interagency Autism Coordinating Committee Web site
A repository of genetic samples and phenotypic data from families where parents without ASD give birth to a child with the disorder


Abrahams BS & Geschwind DH. Advances in autism genetics: on the threshold of a new neurobiology. Nat Rev Genet . 2008 May;9:341-355.

Akshoomoff N, Pierce K, & Courchesne E. The neurobiological basis of autism from a developmental perspective. Dev Psychopath . 2002;14:613-634.

Alarcón M, Abrahams BS, Stone JL, Duvall JA, Perederiy JV, Bomar JM, Sebat J, Wigler M, Martin CL, Ledbetter DH, Nelson SF, Can tor RM, & Geschwind DH. Linkage, association, and gene-expression analyses identify CNTNAP2 as an autism-susceptibility gene. Am J Hum Genet. 2008 Jan;82(1):150-9.

Amminger GP, Berger GE, Schäfer MR, Klier C, Friedrich MH, & Feucht M. Omega-3 fatty acids supplementation in children with autism: a double-blind randomized, placebo-controlled pilot study. Biol Psychiatry . 2007 Feb 15;61(4):551-3.

Autism and Developmental Disabilities Monitoring Network – Surveillance Year 2002 Principal Investigators; Centers for Disease Control and Prevention. Prevalence of autism spectrum disorders—autism and developmental disabilities monitoring network, 14 sites, United States, 2002. MMWR Surveill Summ . 2007 Feb 9;56(1):12-28.

Baccarelli A & Bollati V. Epigenetics and environmental chemicals. Curr Opin Pediatr . 2009, 21(2):243-51.

Bailey A, Le Couteur A, Gottesman I, Bolton P, Simonoff E, Yuzda E, & Rutter M. Autism as a strongly genetic disorder: evidence from a British twin study. Psychol Med . 1995 Jan;25(1):63-77.

Bakkaloglu B, O'Roak BJ, Louvi A, Gupta AR, Abelson JF, Morgan TM, Chawarska K, Klin A, Ercan-Sencicek AG, Stillman AA, Tanriover G, Abrahams BS, Duvall JA, Robbins EM, Geschwind DH, Biederer T, Gunel M, & Lifton RP, State MW. Molecular cytogenetic analysis and resequencing of contactin associated protein-like 2 in autism spectrum disorders. Am J Hum Genet. 2008 Jan;82(1):165-73.

Boris M, Kaiser CC, Goldblatt A, Elice MW, Edelson SM, Adams JB, & Feinstein DL. Effect of pioglitazone treatment on behavioral symptoms in autistic children. J Neuroinflammation . 2007 Jan 5;4(3).

Braunschweig D, Ashwood P, Krakowiak P, Hertz-Picciotto I, Hansen R, Croen LA, Pessah IN, & Van de Water J. Autism: Maternally derived antibodies specific for fetal brain proteins. Neurotoxicology. 2008 March;29(2):226-231.

Chez MG, Burton Q, Dowling T, Chang M, Khanna P, & Kramer C. Memantine as adjunctive therapy in children diagnosed with autistic spectrum disorders: an observation of initial clinical response and maintenance tolerability. J Child Neurol. 2007 May;22(5):574-9.

Craig MC, Zaman SH, Daly EM, Cutter WJ, Robertson DM, Hallahan B, Toal F, Reed S, Ambikapathy A, Brammer M, Murphy CM, & Murphy DG. Women with autistic-spectrum disorder: magnetic resonance imaging study of brain anatomy. Br J Psychiatry . 2007 Sep;191:224-8.

Dawson G, Munson J, Webb SJ, Nalty T, Abbott R, & Toth K. Rate of head growth decelerates and symptoms worsen in the second year of life in autism. Biol Psychiatry. 2007 Feb 15;61(4):458-64.

Dölen G, Osterweil E, Rao BS, Smith GB, Auerbach BD, Chattarji S, & Bear MF. Correction of fragile X syndrome in mice. Neuron. 2007 Dec 20;56(6):955-62.

Durand CM, Betancur C, Boeckers TM, Bockmann J, Chaste P, Fauchereau F, Nygren G, Rastam M, Gillberg IC, Anckarsäter H, Sponheim E, Goubran-Botros H, Delorme R, Chabane N, Mouren-Simeoni MC, de Mas P, Bieth E, Rogé B, Héron D, Burglen L, Gillberg C, Leboyer M, & Bourgeron T. Mutations in the gene encoding the synaptic scaffolding protein SHANK3 are associated with autism spectrum disorders. Nat Genet. 2007 Jan;39(1):25-7.

Ehninger D, Han S, Shilyansky C, Zhou Y, Li W, Kwiatkowski DJ, Ramesh V, & Silva AJ. Reversal of learning deficits in a Tsc2+/- mouse model of tuberous sclerosis. Nat Med. 2008 Aug;14(8):843-8.

Esch BE & Carr JE. Secretin as a treatment for autism: a review of the evidence. J Autism Dev Disord. 2004 Oct; 34(5):543-56.

Eskenazi B, Marks AR, Bradman A, Harley K, Barr DB, Johnson C, Morga N, & Jewell NP. Organophosphate pesticide exposure and neurodevelopment in young Mexican-American children. Environ Health Perspect . 2007 May;115(5):792-8.

Forum on Neuroscience and Nervous System Disorders, Institute of Medicine. Autism and the Environment: Challenges and Opportunities for Research, Workshop Proceedings. Washington, DC: The National Academies Press; 2008.

Fujiura GT, Roccoforte JA, & Braddock D. Costs of family care for adults with mental retardation and related developmental disabilities. Am J Ment Retard. 1994 99(3): 250.

Ganz ML. The lifetime distribution of the incremental societal costs of autism. Arch Pediatr Adolesc Med. 2007 Apr;161(4):343-9.

Guy J, Gan J, Selfridge J, Cobb S, & Bird A. Reversal of neurological defects in a mouse model of Rett syndrome. Science. 2007 Feb 23;315(5815):1143-7.

Hazlett HC, Poe M, Gerig G, Smith RG, Provenzale J, Ross A, Gilmore J, & Piven J.
Magnetic resonance imaging and head circumference study of brain size in autism. Arch Gen Psychiatry. 2005 Dec;62(12):1366-1376.

Hollander E, Bartz J, Chaplin W, Phillips A, Sumner J, Soorya L, Anagnostou E, & Wasserman S. Oxytocin increases retention of social cognition in autism. Biol Psychiatry. 2007 Feb 15;61(4):498-503.

Immunization Safety Review Committee. Immunization Safety Review: Vaccines and Autism. Washington, DC: The National Academies Press; 2004.

Jamain S, Quach H, Betancur C, Råstam M, Colineaux C, Gillberg IC, Soderstrom H, Giros B, Leboyer M, Gillberg C, & Bourgeron T. Mutations of the X-linked genes encoding neuroligins NLGN3 and NLGN4 are associated with autism. Nat Genet. 2003 May;34(1):27-9.

Järbrink K & Knapp M. The economic impact of autism in Britain. Autism . 2001 Mar;5(1):7-22.

Järbrink K, Fombonne E, & Knapp M. Measuring the parental, service and cost impacts of children with autistic spectrum disorder: A pilot study. J Autism Dev Disord. 2003 33(4), 395-402.

King BH, Hollander E, Sikich L, McCracken JT, Scahill L, Bregman JD, Donnelly CL, Anagnostou E, Dukes K, Sullivan L, Hirtz D, Wagner A, & Ritz L. Lack of efficacy of citalopram in children with autism spectrum disorders and high levels of repetitive behavior: citalopram ineffective in children with autism. Arch Gen Psychiatry. 2009 Jun;66(6):583-90.

Kolevzon A, Mathewson KA, & Hollander E. Selective serotonin reuptake inhibitors in autism: a review of efficacy and tolerability. J Clin Psychiatry. 2006 Mar; 67(3):407-14.

Krauss M, Gulley S, Sciegaj M, & Wells N. Access to specialty medical care for children with mental retardation, autism and other special health care needs. Ment Retard. 2003 41(5), 329-339.

Kumar RA, KaraMohamed S, Sudi J, Conrad DF, Brune C, Badner JA, Gilliam TC, Nowak NJ, Cook EH Jr, Dobyns WB, & Christian SL. Recurrent 16p11.2 microdeletions in autism. Hum Mol Genet. 2008 Feb 15;17(4):628-38.

Landa RJ, Holman KC, & Garrett-Mayer E. Social and communication development in toddlers with early and later diagnosis of autism spectrum disorders. Arch Gen Psychiatry. 2007 Jul;64(7):853-64.

Laumonnier F, Bonnet-Brilhault F, Gomot M, Blanc R, David A, Moizard MP, Raynaud M, Ronce N, Lemonnier E, Calvas P, Laudier B, Chelly J, Fryns JP, Ropers HH, Hamel BC, Andres C, Barthélémy C, Moraine C, & Briault S. X-linked mental retardation and autism are associated with a mutation in the NLGN4 gene, a member of the neuroligin family. Am J Hum Genet. 2004 Mar;74(3):552-7.

Levy SE & Hyman SL. Use of complementary and alternative treatments for children with autistic spectrum disorders is increasing. Pediatr Ann. 2003 Oct;32(10):685-91.

Lister R, Pelizzola M, Dowen RH, Hawkins RD, Hon G, Tonti-Filippini J, Nery JR, Lee L, Ye Z, Ngo QM, Edsall L, Antosiewicz-Bourget J, Stewart R, Ruotti V, Millar AH, Thomson JA, Ren B, Ecker JR. Human DNA methylomes at base resolution show widespread epigenomic differences. Nature. 2009 Nov 19;462(7271):315-22.

Lord C & McGee J (Eds.). Educating Children with Autism. Washington, DC: The National Academies Press; 2001.

Mandel DS, Ittenbach RF, Levy SE, & Pinto-Martin JA. Disparities in diagnosis received prior to a diagnosis of autism spectrum disorder. J Autism Dev Disord. 2007 Oct; 37(9):1795-1802.

Mandell D, Morales K, Marcus S, Stahmer A, Doshi J, & Polsky D. Psychotropic medication use among children with autism spectrum disorders. Pediatrics. 2008 121(3): e441-448.

Mandell D & Palmer R. Differences among states in the identification of autistic spectrum disorders. Arch Pediatr Adolesc Med. 2005 159(3): 266-269.

Marshall CR, Noor A, Vincent JB, Lionel AC, Feuk L, Skaug J, Shago M, Moessner R, Pinto D, Ren Y, Thiruvahindrapduram B, Fiebig A, Schreiber S, Friedman J, Ketelaars CEJ, Vos YJ, Ficicioglu C, Kirkpatrick S, Nicolson R, Sloman L, Summers A, Gibbons CA, Teebi A, Chitayat D, Weksberg R, Thompson A, Vardy C, Crosbie V, Luscombe S, Baatjes R, Zwaigenbaum L, Roberts W, Fernandez B, Szatmari P, & Scherer SW. Structural variation of chromosomes in autism spectrum disorder. Am J Hum Genet. 2008 Feb;82(2):477-488.

McClannahan LE, MacDuff GS, & Krantz PJ. Behavior analysis and intervention for adults with autism. Behav Modif. 2002 Jan;26(1):9-26.

McVicar KA, Ballaban-Gil K, Rapin I, Moshé SL, & Shinnar S. Epileptiform EEG abnormalities in children with language regression. Neurology. 2005 Jul 12;65(1):129-31.

Montes G & Halterman JS. Association of childhood autism spectrum disorders and loss of family income. Pediatrics . 2008 Apr;121(4):e821-6.

Nagarajan RP, Patzel KA, Martin M, Yasui DH, Swanberg SE, Hertz-Picciotto I, Hansen RL,

Van de Water J, Pessah IN, Jiang R, Robinson WP, & LaSalle JM. A MECP2 promoter methylation and X chromosome inactivation in autism. Autism Res . 2008, 1(3):169-78.

Palmer R, Blanchard S, Jean C, & Mandell D. School district resources and identification of children with autistic disorder. Am J Public Health. 2005 95(1):125-130.

Palmer RF, Blanchard S, Stein Z, Mandell D, & Miller C. Environmental mercury release, special education rates, and autism disorder: an ecological study of Texas. Health Place. 2006 Jun;12(2):203-9.

Palmer RF, Blanchard S, & Wood R. Proximity to point sources of environmental mercury release as a predictor of autism prevalence. Health Place. 2009 Mar;15(1):18-24.

Pardo CA, Vargas DL, & Zimmerman AW. Immunity, neuroglia and neuroinflammation in autism. Int Rev Psychiatry. 2005 Dec;17(6):485-95.

Rauh VA, Garfinkel R, Perera FP, Andrews HF, Hoepner L, Barr DB, Whitehead R, Tang D, & Whyatt RW. Impact of prenatal chlorpyrifos exposure on neurodevelopment in the first 3 years of life among inner-city children. Pediatrics . 2006 Dec;118(6):e1845-59.

Roberts EM, English PB, Grether JK, Windham GC, Somberg L, & Wolff C. Maternal residence near agricultural pesticide applications and autism spectrum disorders among children in the California Central Valley. Environ Health Perspect . 2007 Oct;115(10):1482-9

Ruble L, Heflinger C, Renfrew J, & Saunders R. Access and service use by children with autism spectrum disorders in Medicaid managed care . J Autism Dev Disord. 2005 35(1):3-13.

Sebat J, Lakshmi B, Malhotra D, Troge J, Lese-Martin C, Walsh T, Yamrom B, Yoon S, Krasnitz A, Kendall J, Leotta A, Pai D, Zhang R, Lee YH, Hicks J, Spence SJ, Lee AT, Puura K, Lehtimäki T, Ledbetter D, Gregersen PK, Bregman J, Sutcliffe JS, Jobanputra V, Chung W, Warburton D, King MC, Skuse D, Geschwind DH, Gilliam TC, Ye K, & Wigler M. Strong association of de novo copy number mutations with autism. Science. 2007 Apr 20;316(5823):445-9.

Shattuck P & Grosse S. Issues related to the diagnosis and treatment of autism spectrum disorders. Ment Retard Dev Disabil Res Rev. 2007 13(2):129-135.

Spezio ML, Adolphs R, Hurley RS, & Piven J. Analysis of face gaze in autism using “Bubbles”. Neuropsychologia. 2007 Jan;45(1):144-51.

Stahmer A & Mandell D. State infant/toddler program policies for eligibility and services provision for young children with autism. Adm Policy Ment Health. 2007 34(1):29-37.

Steffenburg S, Gillberg C, Hellgren L, Andersson L, Gillberg IC, Jakobsson G, & Bohman M. A twin study of autism in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden. J Child Psychol Psychiatry. 1989 May;30(3):405-16.

Strauss KA, Puffenberger EG, Huentelman MJ, Gottlieb S, Dobrin SE, Parod JM, Stephan DA, & Morton DH. Recessive symptomatic focal epilepsy and mutant contactin-associated protein-like 2. N Engl J Med. Mar 30 2006;354(13):1370-1377.

Wang K, Zhang H, Ma D, Bucan M, Glessner JT, Abrahams BS, Salyakina D, Imielinski M, Bradfield JP, Sleiman PM, Kim CE, Hou C, Frackelton E, Chiavacci R, Takahashi N, Sakurai T, Rappaport E, Lajonchere CM, Munson J, Estes A, Korvatska O, Piven J, Sonnenblick LI, Alvarez Retuerto AI, Herman EI, Dong H, Hutman T, Sigman M, Ozonoff S, Klin A, Owley T, Sweeney JA, Brune CW, Cantor RM, Bernier R, Gilbert JR, Cuccaro ML, McMahon WM, Miller J, State MW, Wassink TH, Coon H, Levy SE, Schultz RT, Nurnberger JI, Haines JL, Sutcliffe JS, Cook EH, Minshew NJ, Buxbaum JD, Dawson G, Grant SF, Geschwind DH, Pericak-Vance MA, Schellenberg GD, & Hakonarson H. Common genetic variants on 5p14.1 associate with autism spectrum disorders. Nature. 2009 May 28;459(7246):528-33.

Weiss LA, Arking DE, Gene Discovery Project of Johns Hopkins & the Autism Consortium, Daly MJ, & Chakravarti A. A genome-wide linkage and association scan reveals novel loci for autism. Nature. 2009 Oct 8;461(7265):802-8.

Weiss LA, Shen Y, Korn JM, Arking DE, Miller DT, Fossdal R, Saemundsen E, Stefansson H, Ferreira MA, Green T, Platt OS, Ruderfer DM, Walsh CA, Altshuler D, Chakravarti A, Tanzi RE, Stefansson K, Santangelo SL, Gusella JF, Sklar P, Wu BL, & Daly MJ. Association between microdeletion and microduplication at 16p11.2 and autism. N Engl J Med. 2008 Feb 14;358(7):667-75.

Weiss MJ, & Harris SL. Teaching social skills to people with autism. Behav Modif. 2001 Oct;25(5):785-802.

Wetherby AM, Watt N, Morgan L, & Shumway S. Social communication profiles of children with autism spectrum disorders late in the second year of life. J Autism Dev Disord. 2007 May;37(5):960-75.

Windham GC, Zhang L, Gunier R, Croen LA, & Grether JK. Autism spectrum disorders in relation to distribution of hazardous air pollutants in the san francisco bay area. Environ Health Perspect. 2006 Sep;114(9):1438-44.

Lämna ett svar